Signatur Sumatra skrev följande (lätt redigerade text) hos bloggrannen Chefsingenjören, som jag här med godkännande återger som ett kort gästinlägg på midsommarafton.
Hos bloggaren med det fantasifulla namnet “Sten Tolgfors, Försvarsminister”, har en av landets skarpaste hjärnor upptäckt att folk lever sämre i Nordkorea än i Sydkorea.
“Jag skall återkomma om säkerhetsläget och situationen vid den demilitariserade zonen, men ingenstans på jorden framstår konsekvenserna av skilda politiska ideologier så tydliga som där. Titta åt söder – och se ett välmående land med välmående människor. Blicka åt norr – och finn ett folk i förtryck och fattigdom” spekulerar bloggaren Sten Tolgfors.
Tittar man ytterligare lite mot sydväst, så ser man ett land med samma ideologi som Nordkorea, men där ekonomin blomstrar så till den milda grad att man förmår att hålla världens enda supermakt under armarna ekonomiskt. Själv inte lika skarp i tanke, ord och gärning som bloggaren Sten Tolgfors, så tänker jag att det kanske inte är så ideologistyrt med den ekonomiska utvecklingen. Kanske är det skillnaden mellan marknadsekonomi och planekonomi som skapat skillnaden mellan de båda koreanska staterna. Kanske är det också det planekonomiska tänkandet som genomsyrar EU som gör att stora delar av Europa synes gå på r-v-n.
– Sumatra
26 kommentarer
Eller blicka åt Sumatra och se vad en tsunami kan göra.
Frågeställningen är intressant. Har alla länder samma potential att nå Europas och Nordamerikas ekonomiska status? Det vill säga kommer länder som Ryssland och Kina att på samma ekonomiska förutsättningar per capita?
Cornocupia, vad tror du?
Jag för min del är ytterst tveksam om exempelvis Kina någonsin kommer att komma upp i lika hög BNP/capita som USA. Visst hög BNP men låg per capita.
@ Anonym 17:51
Att jämföra inlägget med en tsunami är hedrande, men kanske lite överdrivet. Själv tycker jag det var självklarheter. Det anmärkningsvärda var att en moderat minister inte förstår skillnaden mellan ideologier och ekonomiska system. Ideologier, hur bra eller illa genomtänkta de än är, skapar inget välstånd. Det gör däremot val av rätt ekonomiskt system.
Rosenlind, det handlar om IQ också. I Afrika har folk alldeles för låg IQ för att kunna skapa något välstånd. Får de pengar så bränner de dem på idiotgrejor (syns väl bäst i oljeländerna). Kineserna ligger bra till i IQ, liksom japaner och koreaner. Så har ju Kina också varit framstående under många dynastier.
Sumatra, det absolut viktigaste med "val av rätt ekonomiskt system" är att göra sig kvitt den centrala kugge som här kallas Riksbank. Det kommer att bli tufft i början, men ska vi ha någon ekonomisk framtid att se fram emot måste det vara utan centralbank.
Mvh Guldnisse
Sumatras ekonomi blev mycket illa åtgången av tsunamin 2004. Frågan är om ekonomiskt system betyder så mycket när motståndaren är en tsunami.
Fast Kina började inte utvecklas åt rätt håll förrän efter Deng Xiaopings marknadsreform på slutet av 70-talet. Så Kina är egentligen inte en planekonomi, utan det brukar kallas för socialistisk marknadsekonomi. I princip så är detta en marknadsekonomi med central enpartistyrning.
Nordkorea är mer traditionellt kommunistiskt, dvs man skiljer sig rätt mycket från Kina.
Guldnisse, är du möjligen en av Hitlers gamla rådgivare angående rasbiologi?
Guldnisse: längtar så efter nytt inlägg på din blogg, du rockar!
Tittar man längre tillbaka i Kinas historia så ser man mindre smickrande episoder, ex.vis kulturrevolutionen.
F.ö. så är den bakomliggande ideologin ointressant när det gäller kina/nordkorea, det är vad som faktiskt händer rent praktiskt i länderna som är intressant.
Och att släppa på tyglarna och låta människor skapa sin egen framtid har gång på gång visat sig vara överlägset förtryck och likformighet. Kina är bara senaste exemplet.
Mer eller mindre hela östeuropa visar samma sak, även om en viss laglöshet och korruption i spåren av sovjetunionens kollaps helt säkert kostat på en del.
@ Anonym 21:42
Att släppa på tyglarna och låta människor skapa sin egen framtid, om du syftar på de ekonomiska tyglarna, har alltid varit lönsamt för samhällsutvecklingen.
Däremot en marknadsekonomi med instabilitet och osäkerhet kring vilka regler som gäller, nu och framöver, inverkar menligt på utvecklingen. En sådan instabilitet kan följa på ständiga skiften vid makten i demokratiska länder. Kanske är det därför vi ser lyckad ekonomisk utveckling i de diktaturer som tagit marknadsekonomin på allvar. Jag tänker på Tyskland på 30-talet och före krigsutbrottet, Pinochets Chile och i dag kommunistkina. Alla tre diktaturer där man framgångsrikt vänt negativ ekonomisk utveckling. Diktatur och planekonomi är däremot en katastrof för samhällsekonomin, som i Nordkorea och många länder i Afrika.
Tesen att diktatur och marknadsekonomi är lika bra eller bättre än demokrati och marknadsekonomi ur strikt ekonomisk synvinkel tål att tänkas på och utgör hur som helst ett bra underlag för en givande debatt mellan begåvade människor, som kan testa en tes kliniskt och känslofritt och utan blanda in det som ovidkommande är.
Det blev en mening lång som vore den skriven av en tysk 1800-talsfilosof. Det saknas bara lite bisatser, som i sin tur är inskjutna i andra bisatser.
TILLÄGG: EU:s experiment med demokrati och planekonomi verkar inte heller vara en lyckad kombination.
Sveriges nuvarande alternativ är inte alls bra.
Proletariatets diktatur genom skråtvång, arbetsmarknadsplanekonomi och marknadsekonomi endast för verksamheter som höjer BNP. Obefintlig koppling mellan produktivitetskrav på arbetsmarknaden och standarden inom befolkningsunderlaget.
När krisen i nästa fas når Sverige igen kan inte fackföreningarna fortsätta skydda insiders utan att det leder till åtminstone ett mindra inbördeskrig.
Jag tror dock fortfarande att när den svenska centrala statsledningen ska införa hållbar utveckling politiken på allvar, det kommer att göras av en samlingsregering eftersom det innebär ett brott inte bara med 70-talets arbetsmarknadslagar utan även 48 års inkomstbortfallsprincip och 30-talets partsuppgörelser.
Händer ingenting sådant centralt kan man tänka sig en fortsatt utveckling med småföretagare, hemodlare och´en del andra som organiserar sig och försöker förbereda sig så gott det går lokalt och skiter helt i staten. Lokal organisation betyder nog i det fallet 2 500 orter som utgjorde egna kommuner innan kommunalreformen på 50-talet.
Tobias Wallin
Nu har jag tänkt jättehårt. Guldnissen är en neger. Så måste det vara.
Sumatra,
En av anledningarna till byråkratin.
Kortsiktigt så kan diktaturer mycket väl fungera väldigt väl, nazi-tyskland (före cirka 1941 eller så) är ett exempel.
Långsiktigt däremot… Även om demokratier har sina fel och brister, så är de avgjort mer långlivade än diktaturer.
F.ö. så är nog enda anledningen till Kinas (men även sovjets) relativa stabilitet den semi-demokrati som råder inom partiet.
Here we go again…
Ständigt så.
Den egna ideologin försvaras genom att identifiera de mest flagranta misslyckanden i det [som betraktas som] motsatta systemet.
Så gör högern. Och så gör vänstern. Outröttligen. Så slipper man prata om de problem som de facto finns hos den ideologi man representerar. Bekvämt.
Ett knippe asiatiska ekonomier har vuxit smått explosivt under tiden de varit auktoritära/semiauktoritära stater, inte så populärt samtalsämne bland våra politiker.
Kina är intressant; en auktoritär stark stat, relativ stabilitet och dekad av fattigdom är säkerligen viktiga inslag i deras häxbrygd. Vid gradvis liberalisering och en öppnare ekonomi har de kunnat nyttja sin främsta tillgång; billig, hungrig arbetskraft som allokerats strategiskt och genererat värden som i alla fall delvis stannat kvar och ackumulerats inom landet. Så hade vi en framgångssaga. Att en period av planekonomi säkert kan ha bidragit till det som skett där de senaste 20 åren har inte farsvarsminstern lust att nämna – om han ens förstår det.
Nå, om vi ska lämna långsökta och snåriga kausaliteter: Liberala system har visat sig vara överlägsna extrema socialistiska/kollektivistiska när de gäller att genera välstånd det senaste decenniet eller så. ”The Wealth of Nations” Jo, A. Smith’s ideer hör till de som funkat i praktiken, inte sant..?
Saken är dock den att världen ser annorlunda ut idag. Under denna era har det ständigt funnits nya marknader att expandera till, å kapitalismen i sin nuvarande tappning ständigt kunnat triumfera med tillsynes evig tillväxt…
Vidare, Idag har mycket ”välstånd” genererats men det är inte särskilt väl fördelat. Och vi ett monumentalt problem som stavas resursknapphet..
Skulle inte förvåna mig om västvärlden kommer röra sig mot det vid betraktar som ”motsatsen” , tids nog. EN litet traumatisk tanke kan väl tyckas.
Kan väl nämna att undertecknad knappats är särskilt vänstervriden – för det är väl så det verkar om när ni läser ovanstående? En är bara en sån där grinig 70-talist som gillar att käbbla emot.
/Xp,
Midsommarnatten, i ett ganska lugnt (verkar det som) Flasköborg.
Det kokar ju igentligen ner till två saker.
1) Intelligensen hos ledaren/ledarna
2) Ledarens/ledarnas karisma (folkets lojalitet)
Tyskledaren från 40talet höll ju på att erövra större delen av europa och det krävdes 2st supermakter som var mycket större för att få stop på det.
Igentligen är envåldshärskare den ultimata regeringsformen, problemet är bara att även om den ursprungliga diktatorn är inteligent och t.ex. klarar av att erkänna felaktiga beslut osv. så har människan svagheten att man gärna lämnar makt i arv. och ledaregenskaper försvinner lätt. Lyckas man undvika generations baserad envåldshärskare kommer titeln snabbt korrumperas. En av dom stora fördelarna med demokrati är att den är till viss grad oförutsägbar vilket gör att planerade maktövertaganden då och då inte fungerar trots en majoritet av alla resurser.
Marknadsekonomin är en myt. Alla framgångsrika ekonomier är statskapitalismer med demokratisk fernissa. Det var inte någon "fri företagsamhet" som byggde upp USA t ex, utan benhård centralism med gigantiska subventioner kopplad till militär makt. Det gamla vänster-högertjatet är bara teater. En verkligt "fri" marknadsekonomi skulle kollapsa på 10 minuter, och det vet alla sanna kapitalister. Subventioner till de i toppen, så har det alltid sett ut.
Om ni vill ha det här med IQ och välstånd svart på vitt kan ni kolla den här sidan. Där framgår att asiater (främst japaner) uppvisar klart högre begåvning än västerlänningar, medan speciellt afrikaner ligger mycket lägre. Och det är inte som jag hittar på.
Mvh Guldnisse
Riksbanksväsendet är döden för ekonomin, det garanterar felinvestering av resurser till improduktiva investeringar och spekulation.
Soros tvingade oss att släppa på bankregleringen, det tog inte lång tid tills bankerna sänkte landet i kris, nu är vi där igen. Vad Soros bakomliggande plan var att komma över statliga egendomar billigt.
Detta system ger enskilda allt för stor makt, förra året håll maffian på att korta euron och släppte info om vad de gjort åt Grekland, de satt på informationen tills det var lämpligt att satsa emot euron och grekiska statspapper.
De som inte fattar att ekonomin drivs av ett gäng hyenor borde vakna och lukta på kaffet. 5 miljarder dollar per år i inkomst för en enda person..Någonstans är det fel i systemet hoppas jag många förstår?
Otrevligt med rasistiske kommentarer från besökande på denne bloggen. Inte så ofte at det er så åpenbart rasistisk som Guldnisse, dock.
nazister rasister. inte så mkt ekonomi där..
Om valet stod mellan att rädda en bankir eller din hund som fallit i älven, vem hade ni räddat?
För mig är svaret givet.
Tom mellan en Bankir och en Tyghund står sig valet enkelt.
Bankiren, det är ju en människa.
Dessutom behöver inte döda människor ta ansvar för sina handlngar och hur vet man att en bankir har gjort något fuffens? Det finns utmärkta banker.
Re Guldnisse, fast det krävs inte så hög IQ för att svara på ett inlägg helt uppenbart.
Magnus titta på inside job. Pengar förgiftar människor.
Hur många miljoner ska svälta i den kommande kollapsen innan du kan acceptera att vissa människor bara för ont med sig?
Du verkar vara en nyttig idiot i mina ögon, de kan hålla på eftersom ingen gör något åt dem. Ju fler som försvarar dem ju längre kommer de urholka vår värld.
Vissa kommer nog aldrig vakna upp och öppna ögonen, det är sorgligt, du är en vuxen man..
Anonym 16:44, Att Kim Jong Il är en riktig skurkstatschef är ingen anledning för att önska livet ur alla statschefer.
2008 års finanskris borde redan den ha tagit livet för någon miljon människor genom olika personliga tragedier och svagare tillväxt i diverse u-länder, statistik som försvinner i bruset av vardagshändelser och länder som vi inte orkar följa på nyheterna.
Krisen hade inte behövt vara så dramatisk, vi kunde i stället haft ungefär samma ekonomiska system och flera tidigare och lindrigare kriser.
Det finns många som är ansvariga för att vi har saknat rimligare kriser och tidiga konkurser för svaga delar av det globala finanssystemet och det finns säkert mängder med finansmänniskor och politiker som åtmindstånde är kriminella i moralisk mening. Fortsätter det att gå utför kommer en del av dem att avkrävs ansvar, Jag hoppas de avkrävs ansvar och inte slås ihjäl, dels för att de är människor och dels för att lynchmobbar är socialt destabiliserande.
Det finns förresten engelska bloggar som gräver mycket djupare i detta än Cornu. Det finns mer hyfsat trovärdig gegga att gräva i än jag någonsin skulle orka med.
Jag är mycket mera intresserad av resursproblemen som bestämmer den möjliga storleken av den kaka som finns att dela på. Slagsmålet om vilka avtal som skall gälla för de kakbitar som finns får andra intressera sig för. Här finns det många missade chanser i form av förnekelse av fysiska problem som klimatpåverkan och resursuttömning, blockerande av lösningar som kärnkraft och alternativ energi och fokusering på maximal konsumtion i volym i stället för kvalitet och accumulering av realkapital. En del vill lägga hela skulden för detta på finanssystemets utformning, det finns dock skuld så det räcker till många skyldiga inklusive de som ville väl men blockerade lösningar under många år, år som aldrig kommer igen.
De ur min synvinkel trasiga delarna av finanssystem och olika politiska system förefaller till stora delar vara trasiga strukturer som binder vad folk kan göra och blockerar andra möjligheter. En flummig mening, poängen är att jag tror att många människor är fångna i trasiga eller onda system utan att de själva är onda, det finns ingen huvudskurk vars avrättande löser alla problem.
Själv funderar jag mest på hur största möjliga nytta skall kunna åstadkommas med tillgängliga resurser och institutioner och hur den nyttan skall kunna bli bestående.
Även elaka och själviska människor kan göra nytta, det är en av fördelarna med en på ett bra sätt lagreglerad marknadsekonomi, där får man i bästa fall de elaka psykopaterna att producera något som gör nytta för andra i stället för att allihopa hamnar i partinomenklaturan.
Sedan finns det flera sätt för ett samhälle att förfalla till diktatur, corporativism är ett av dem. Hoppas jag förstår detta bättre när jag blir gammal gubbe, om jag får leva verkar det finns en risk för att samtiden förser mig med exempel.
Om det håller på att gå åt pepparn på den globala nivån, vilket jag är rädd att det gör, finns det inget sätt för mig att rädda detta eller fixa det genom att straffa någon. Dock är jag säker på att det går att få något litet att fungera bättre lokalt och kanske något större att funka bättre regionalt och om många gör olika bra saker blir det inte lika illa som det kunde ha blivit.
Jag har engagerat mig politiskt och kanske fått in och definitivt förstärkt en del konstruktiva tankar i Sveriges energipolitik, jag har skrivit en bok och berört något hundratal personer med idéer, jag har suttit på nämndsammanträden och sagt ja till att några individer skall få bygga det de drömmer om att bygga. Det är något litet som är gott även om det inte löser världsproblemen eller straffar de onda.
Javisst ja, jag har gett dig lite intellektuellt motstånd, det är nyttigt oavsett vem av oss som har rätt. 😉