En dag efter Trygg-Hansa fick jag idag ett svar från If huruvida investeringsguld och -silver täcks av hemförsäkringen om det förvaras i hemmet.
Samma saker som för Trygg-Hansa gäller naturligtvis, dvs att man inte får vara underförsäkrad.
Men investeringsguld och -silver täcks annars av hemförsäkringen. Men inte om det är i form av mynt. Då räknas det som en myntsamling och där går gränsen vid 10 000:- SEK, dvs ett enda investeringsguldmynt om 31.1g. Sedan måste du ha en separat försäkring för dina investeringsguldmynt och investeringssilvermynt om du är kund hos If.
Och inte ens det fungerar om mynten är lagliga betalningsmedel. Då verkar If räkna dem som kontanter, vilket innebär att de omfattas av maxgränsen 4000:- SEK i kontanter via hemförsäkringen (mot Trygg-Hansas 3000:-). Det räcker inte ens till en enda Krugerrand, som idag är värd knappt 10 000:- och är ett lagligt betalningsmedel i Sydafrika.
Slutsatsen här är att om du vill förvara investeringsguld och -silver i hemmet så måste det vara i fyrkantig form, inte rund form.
If säger sig dock gärna försäkra större innehav av investeringsmetaller separat, men aldrig kontanter. Krugerrand går alltså inte att försäkra hos If.
Detta sätter iaf återigen fingret på att det långt ifrån är en enkel fråga när det gäller hemförsäkringen och investeringsmetaller. Ingen skugga på If, det kan hända att Trygg-Hansa tolkar lika vid en förlust (“skada”). Det är först när man faktiskt gör en skadeanmälan som man får se vad en försäkring egentligen täcker. Fram till dess säljer försäkringsbolagen främst “känn dig trygg”-paket. En sorts snuttefilt för vuxna.
Krugerrand- och Sovereignmynt är två av de tre investeringsformer jag har rekommenderat för investering i fysiskt guld. Endast den tredje rekommendationen, 100g guldtackor, verkar vara någorlunda försäkringstryggt om man mot förmodan vill förvara guldet i hemmet.
Ironiskt nog så är Krugerrand etc framtagna för att i skydd av lagligt betalningsmedel inte kunna utsättas för statlig konfiskation. Med sidoeffekten att man inte kan täckas av If:s försäkringar…
16 kommentarer
Kanske off topic, men ifall Krugerrand(och sovereign) är lagligt betalningsmedel, borde man ju kunna betala med dessa mynt, ifall någon godtar dessa istället för papperspengar.
Och då bör man väl komma undan reavinstskatt. Eller?
Intressant fråga i alla fall.
Lagligt betalningsmedel betyder att du kan betala skulder (inklusive skatt och restaurangnotor) med betalningsmedlet i landet i fråga och din fordringsägare kan inte neka dig detta.
I övrigt är det upp till säljare och köpare att komma överens om vad man kan betala med.
JO, men frågan var ifall man kunde komma ifrån reavinstskatt isåfall?
Anonym 16:26
Du måste betala reavinstskatt på valutavinster också. Om du köper dina euro för 8:50, och sedan växlar tillbaka dem för 9:00 så måste du betala reavinstskatt. Skall anges i deklarationen, minns inte vilken blankett dock.
jo, men fråga var inte att växla dem tillbaka, utan att använda dem som exempelvis delbetalning när man köper en bil (ifall bilhandlaren godtar det).
Anonym 16:26
På cornus gård hittar man nog färska plättar av grävd jord.. Ut med detektorn, guldfeber!
Sovereign är väl inte lagliga betalningsmedel och en rand är strax under en svensk krona så betala sina notor med en krona som består av 31 gram guld låter som en dålig affär…
En Krugerrand är inte värd en rand. Den är ett lagligt betalningsmedel i Sydafrika utan valör. Den är alltså värd sin vikt i guld som lagligt betalningsmedel. Punkt.
Att Krugerranden räknas som lagligt betalningsmedel och inte som vara har dock den fördelen, att den som handlar med dem (också för metallvärdet) inte behöver registrera namn och adress på köparen och spara i sju år, vilket Mervärdesskattelagen kräver för investeringsguld.
Om nu Skatteverket går med på det vill säga. Deras term är inte "lagligt betalningsmedel" utan "normalt betalningsmedel".
Jag tror, att RSV anser även Krugers som investeringsguld. Därav följer, att ifall du säljer dem, så måste du deklarera reavinsten.
MEN, som min fråga var tidigare, och vilket ingen här verkar ha uppfattat, är ifall man använder ett annat lands lagliga betalningsmedel (EURO; Krugerrand e dy) inom Sverige för betalning av vara eller tjänst, är man då skyldig att deklarera reavinst. I detta fall har man inte växlat tillbaka till SEK, utan betalat med dem.
Anonym 16:26
Jag skulle vilja förtydliga med ett exempel. Jag köper en ny bil, och frågar bilhandlaren ifall han godtar tre Krugerrand som delbetalning till gällande guldpris.
Bilhandlaren godtar erbjudandet, och jag ger honom dessa tre Krugers. Behöver jag då deklarera i min deklaration? Jag har ju inte sålt mynten mot SEK.
Eventuellt skulle man kanske kunna göra motsvarande med ett par 100 grams guldtackor.
Anonym 16:26
Rofl, snuttefilt för vuxna, respect!
Om du dessutom gjort vinst på inbytesbilen, köpt för 50.000 och bilhandlaren byter in den för 65.000. Tror vi kan strunta i att fråga skattmasen, de borde ha viktigare ärenden att ta i.
Anonym 21:04
Det är inte fråga om att strunta i skattemasen, utan vad som är lagligt eller ej.
Anonym 16:26
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det här med moms och att betala med guld för sitt guldvärde har jag inte haft tid att ta itu med. Men det här PM:et från Finansdepartementet tror jag är väsentligt i sammanhanget
http://www.bfn.se/skrivelser/remissvar/arkiv/remiss-mervardesskatt-PM.pdf
Speciellt kapitel 9 "Definition av "samlarföremål" i 3 kap 23 § ML"