När di kloke sätter sig i sina rum och tänker och räknar väldigt länge kommer det likt vid val av ny påve antingen ut vit rök eller svart rök. Men hur di än gör, hur höga löner di än har och hur di än räknar och oavsett hur mycket uppmärksamhet deras prognoser får i media så får de aldrig rätt.
Di kloke är förstås nationalekonomer. Riksbanken har en liten rapport där man på sidan 45 och framåt kan läsa om hur duktiga alla, inklusive skattefinansierade Konjunkturinstitutet, är på att gissa om ekonomin. Jag säger inte att jag är ett dugg bättre, men jag påstår mig inte heller veta eller plockar ut miljonlön för att göra dessa meningslösa gissningar. Plus att om jag säger något så förnekar jag inte att det är en gissning och ingen tror heller på mig eller ger mig rubriker i tidningarna när jag väl gissar eller hittar på.
Notera att nedanstående prognosmissar gissningar handlar om procentenheter. Inte procent. Blev arbetslösheten 7.9% och man hade 1.5 procentenheter fel så gissade man alltså på 9.4% eller 6.4%. Rätt rejäla fel. Swedbank gissade t ex nästan 4 procentenheter fel om BNP-tillväxten år 2010. Blev den 7.3% hade alltså Swedbank gissat på drygt 3.3% eller möjligen nästan 11.3%.
Nåja, några grafer säger mer än 1000 tecken.
KPI-gissningar.
BNP-gissningar.
Arbetslöshetsgissningar.
Reporäntegissningar.
Som Taleb påtalar i Black Swan eller Fooled By Randomness, experter har egentligen ingen aning utan sitter med sina modeller och låtsas (eller seriöst tror) att de har med verkligheten att göra. Och det är dessa ekonomer som vi lägger vår ekonomi och framtid i händerna på.
Men i slutändan gissar vi alla. En del påstår sig dock veta och får betalt som om deras gissningar är värda mer än pappret de är utskrivna på.
Bonnier/DI konstaterar för övrigt att Nordea är den av bankerna som gissat bäst, fast de kallar förstås gissningarna för prognoser. Annars skulle hela den rosa tidningen, fullproppad med gissningar vara tämligen meningslös. Att Nordea gissat rätt är förstås en ren slump och säger ingenting om hur fel Nordea gissar nästa gång.
Prognosmissarna är iaf så stora att de är helt meningslösa för en investerare. Däremot kan man förstås investera på dem, när marknaden får för sig att överreagera på den senaste gissningen, men man måste vara medveten om att faktiskt resultat blir något helt annat i slutändan.
Kort sagt så kan man lika gärna lita på sig själv och gissa på egen hand istället.
11 kommentarer
Guardian har i många år låtit ett antal "vise" män gissa diverse ekonomiska faktorer inför kommande år. Träffsäkerheten brukar hamna runt 10-15 %. Lite som apan som kastar pil.
Är inte detta att slå in öppna dörrar?
Mvh
Sten
Det tål att upprepas om och om igen att kejsaren är naken.
Slående är att Finansdepartementet hör till den sämsta gissarkvartilen. Betyder att våra skattepengar styrs av ett gungfly…
BO2X
Ja, och när vår väldelige Borg lägger prognoser om statens och landets ekonomi så baserar det sig på Finansdepartementets dåliga gissningar…
Men hur ska man göra istället? Det känns väl ändå bättre att regeringen försöker gissa? Utan gissningar går det ju inte att göra en statsbudget och utan statsbudget …..
Problemet har du pekat på, men inte lösningen.
Man kan börja med gissa "mellan X och Y", och planera för det sämre utfallet, istället för att gissa "Z".
Oavsett så går det inte att spå framtiden, och man behöver ha respekt för det. Så länge man gissar rätt riktning kanske skadan oftast blir marginell, men när man gissar fel och utvecklingen även byter riktning kan konsekvenserna bli rätt stora, vilket vi sett förr.
Jag tänker att det finns en mening med denna typ av prognoser, inte för att de beskriver hur det kommer att bli, utan för att de beskriver vad konsensus om hur det kommer bli är.
Det visar väl med ganska stor tydlighet vilket sjukt system vi har. Först sitter de cyniska psykopaterna på börsen och spekulerar, sen kommer entouraget på DI och andra "vetare" och spår i framtiden och till sist kommer fårket längst ner och ska ta in all "information" och ska försöka göra sina "klipp".
Jag blir så trött.
Å andra sidan krackelerar systemet ganska fort nu och de finansiella korthusen börjar falla ihop. Och bytas ut mot andra korthus.
Prognos definieras i svenska akademins ordlista som:
"bedömning o. angivande av kommande sannolikt förlopp"
där sannolikt definieras som "troligtvis" av samma ordlista.
Varje dag görs väderprognoser, det finns väl ingen människa som tror att dessa kommer att falla in i någon större utsträckning?
Du har större sannolikhet att gissa rätt på vädret om du säger att det blir samma väder idag som det var igår. Men vi vet alla att det inte är samma väder hela tiden. Och vi vet alla att det inte kommer att bli som prognoserna i ekonomin säger.
Ekonomi är ingen naturvetenskap som följer (förutsägbara och i många fall kalkylerbara) naturlagar.
Lustigt att de gissar bäst på KPI.
Kan det betyda att KPI är ett värde som banker och myndigheter själva bestämmer?
Cornucopia, ett intressant ämne, men du skriver:
"Blev arbetslösheten 7.9% och man hade 1.5 procentenheter fel så gissade man alltså på 9.4% eller 6.4%."
Baserat på diagram 3, där staplarna för "Justerat medelabsolutfel" är positiva och där staplarna för "Medelfel" är negativa, förmodar jag att man säga att alla prognosmakarna gissade att arbetslösheten skulle bli högre än vad utfallet blev.
För att återknyta till ovanstående text så borde man ha gissat på 9,4 % arbetslöshet (inte 6,4 %).