Tack vare läsaren Oscar (stort tack!) har processen med att ta fram en chart motsvarande New York Times-grafen snabbats upp betydligt.
Pga lite Excelförbistring så har jag inte kunnat ändra färgerna till exakt samma färger som för New York Times, men gränserna är de samma.
Rött = Börsen har utvecklats sämre än inflationen, dvs <0% realt
Senapsgul (kanske orange för er som inte är färgblinda) = Börsen något bättre än inflationen 0-3% realt
Grå = Enligt gängse etablerade sanningar 3-7% real utveckling för börsen
Ljusgrön = Riktigt bra, 7-10% real utveckling för börsen
Mörkgrön = Fantastiskt, >10% real utveckling för börsen
Graf enligt nedan.
Den som gick in i Affärsvärldens Generalindex ca 1911-1920 fick i stort sett vänta resten av livet innan de hamnade på realt plus igen.
1927-1929 var inte heller någon bra period att gå in på börsen, liksom 1935-1937. 1950-talet till en bit in på 1970-talet var inte heller någon suverän period, utan man fick vänta länge för att få tillbaka sina pengar realt.
Men sedan har det varit grönt under 1980- och 1990-talet, men mot slutet har de illröda områdena börjat dyka upp igen. 1999-2000 har fortfarande inte fått tillbaka sina pengar realt, liksom 2006-2007.
Enda suveräna perioden att gå in på börsen med 20-årsperspektiv var 1977-1982, då man på 20 år fick över 10% real avkastning per år i 20 år.
Vi vet ju vilka makrofaktorer vi har framför oss, med tillgångsbristdriven inflation och slutet på evig ekonomiskt tillväxt som normaltillstånd. Sannolikt bör vi få se allt mer klustring av röda områden framöver.
Tillägg: Ser nu tyvärr att Flute var 27 minuter snabbare än jag, och fixade New York Times-korrekta färger. Damn you, Flute! Vi ses i gryningen.
Flutes diagram är inklusive återinvesterade utdelningar och med 30% i reavinstskatt på den nominella vinsten, så vi har åtminstone inte producerat samma sak.
Beskeden är iaf samma. Timing är allt när det gäller att investera på börsen. Och tur, eftersom vissa generationer helt enkelt inte lyckas tjäna pengar på börsen pga fel timing.
17 kommentarer
Intressant!
Skickar samma kommentar här som hos Flute som ett litet ifrågasättande om tajmingen:
Vad som vore ännu intressantare ur mänsklig horisont är hur avkastningen skulle bli om man satte in X kronor per månad år 1 och sedan ökar insättningen med inflationen varje år (ökat sparande pga löneökning) för att slutligen få avkastningen efter 10 respektive 20 år.
Gissningen är att avkastningen i goda tider blir lägre men i dåliga tider blir högre, dvs. att tajmingfaktorn minskar.
/Kenny
Ses i gryningen… välj ditt vapen… jag väljer Excel som mitt vapen!
Det är den nygamla sanningen som gäller då. Buy the dip, buy the fucking dip.
Hmm, den så älskade kapitalförsäkringen gör väl detta ännu sämre, eftersom man får betala en årlig skatt även när det går dåligt?
Vore intressant att se ett liknande diagram för andra investeringsalternativ, t.ex. hyresfastigheter. Men kan vara svårt att få fram bra data kanske.
Anonym, ordna fram data och det är lätt fixat.
Om ngn kan hitta guldprisdata i svenska kronor så kan man köra samma sak på börsen vs guld, om inte annat amerikanska börsen vs guld.
Hur hade avkastningen sett ut om man legat utanför börsen under de "röda" åren. Det vill säga satt pengarna på banken alternativ haft en räntefond. Är det så säkert att det hade blivit bättre?
Än en gång visar det sig att sparande är: Att spara innebär att skjuta på konsumtion för att i stället göra den tillgänglig för framtiden.
Och inte som många tycks tro få tillgång till en stor hög pengar genom väldigt hög avkastning.
Första målet måste vara att skydda sina framskjutna konsumtion mot inflationen.
verkar som du nu med vägledning av den grafen skulle kunna validera om asset allocation i enlighet med investeringsklockan faktiskt funkar (=ger stabil avkastning eller i enlighet med Buffett åtminstonde inte förlorar värde över konjunkturcykler)
enkelt uttryckt, (a) vilka tillgångsslag gav bättre avkastning de år börsen inte gjorde det och (b) finns det robusta lead indicators på röda perioder för börsen?
Jag har lite frågor om hur tänker försöka tjäna pengar på börsen framöver. Jag vet att du tradar mer kortsiktigt i guld och vete och säkert annat också men det är inte den biten jag vill fokusera på nu. Antagligen gör du inte såna korta affärer med en väldigt stor andel av de totala tillgångarna.
Om jag förstått din investeringsfilosofi rätt så tänker du parera nedgången med hjälp av MA50/200. Tänker du då göra det på varje enskilt värdepapper eller förlita dig på ett eller flera index?
När väl en säljsignal kommer enl MA50/200; kommer du då sälja av i stort sett allt och ligga likvid till nästa köpsignal? Alternativen som jag ser det är att flytta pengar till lågbetapapper, obligationer eller negativ exponering.
Flutes graf är ju mycket mer rättvisande. De flesta glömmer att utdelningar historiskt varit en mycket signifikant del av avkastningen.
Och se, flutes graf visar att det endast är en tjugoårsperiod som börsens totalavkastning varit sämre än inflationen (1959-1979). Alla andra tjugoårsperioder har gett minst inflationen.
Nu predikar jag inte att börsen kommer fortsätta gå mycket bra eller något ditåt, men som en hygglig "inflationshedge" kan börsen fungera, åtminstone vid rätt timing.
Joakim: jo, men nu var det val just det som var poangen – dvs att borsens avkastning bast beskrivs med ditt "alla andra tjugoarsperioder har gett minst inflationen" snarare an "borsen ger 7% arlig avkastning" som oftast basuneras ut.
Intressant med denna Sanning.
Den blir dock ännu mer intressant om den paras med sin naturliga partner Relevans.
Jämför tex 20 år kontinuerligt sparande i olika former (x kr/mån) under 1900 talet.
Förslag:
1. Börsen inkl utdelning
2. Börsen inkl utdelning via fonder (sämre än alt1)
3. Amortering av bolån
4. Bankkonto (sämre än alt 3)
Kanske är det svårt att få fram dessa data trots att de är extremt relevanta för vanliga människor?
Själv kör jag alt. 3 för att den tärande sektorn ska få så lite som möjligt.
//Håkan
Snygg graf-men vad visar den? Börskurserna utan utdelningar?
Hur ser banksparandet då ut-utan räntan?
Formen för presentation är emellertid lockande för fler investeringsalternativ.
Varför inte för enskilda aktier eller fonder?
Om man skulle retas lite så kanske de som belånat sig och köpt fastigheter och låtit inflationen äta på miljonlånet som varit vinnarna.
Det är bara att konsumera upp pengarna innan inflationen tar dem! 😉
/ Lowrisk
Cornucopia,
En sak jag alltid undrat: när man tittat på index utvecklats historiskt gör man då med då med bolag som lämnat börsen?
De bolag som går dåligt kanske inte längre har en storlek som gör att de kvalificeras för ett index medan de som går bra kvalar in så att säga. Då blir ju det hela förfelat. Väldigt elementär kommentar egentligt..
Tajming är viktigt, men det är inte allt. Stock picking är också avgörande. Inte så att jag menar att jag kan hitta alla de bästa bolagen, men jag känner i alla fall att jag genom sund analys (investera bara i det jag förstår) kan jag undvika de flesta fiaskona.
/Starvid