1,3K
Åsikterna bland de kära läsarna går isär om huruvida vi går mot global uppvärmning eller om den långa trenden med global nedkylning fortsätter. Man kan förstås inte dra några slutsatser baserat på enskilda år, men vi kanske kan låta den frågan vila.
Nu blir det istället tänkvärd underhållning.
För de som tror på istid så erbjuder jag er en liten kanadensisk sevärd kortfilm nedan.
Full med spännande små detaljer för den uppmärksamme, som man kanske inte ser förrän vid andra eller tredje visningen. Attributörerna har jobbat på bra.
16 kommentarer
"Man kan förstås inte dra några slutsatser baserat på enskilda år, men vi kanske kan låta den frågan vila."
Nej gör inte det. Utan fortsätt ditt folkbildningsarbete och förklara skillnad mellan väder och klimat!
Nej, det är sant, en svala gör ingen sommar (eller en sval vinter gör ingen istid), MEN…
Vi har nu haft inte bara EN ovanligt kall vinter, utan TVÅ sådana (om denna håller i sig som påbörjat). Hur många svalor behövs för att göra en sommar? Två? Tre? Femton?
Betänk att vi har haft en period de senaste 20 åren med höga medeltemperaturer under vintern (över hela året dessutom), något som har tagits som ett av bevisen för växthuseffekten.
Men ställ er då följande fråga? Hur sannolikt är det att man ska få två vintrar i rad som är kallare och mer snörika än de senaste 100 årens vintrar, när vi strax innan har haft en lång och ovanligt varm period sett de senaste 100 åren? Det är en försvinnande liten sannolikhet att denna avvikelse beror enbart av stokastiska variationer. Allt talar för att någonting har ändrat sig i klimatsystemet, något tillräckligt stort för att påverka klimatet i hela norra delen av jordklotet.
Vacker kortfilm.
Jag kanske är en störd individ, men det där är min dröm. Att få leva i en tom värld där jag slipper all mänsklig kontakt. Där jag kan gå vart jag vill i en ödemark som minner om svunnen storhet. Komplett ensam och med bara mig själv att ty mig till.
Huruvida det är kallt och snöigt eller eller en varm sommardag där gräset kittlar mina fötter har mindre betydelse så länge jag får vara min egen.
Ensam och ledsen kan man vara oavsett om världen är öde eller full av liv.
Istid…. tror ni på allvar att vi får en ny istid på några år? 😉 En istid växer fram under låååång typ tid 5000 – 10 000 år. Dessutom är det inte kalla vintrar som orsakar att glaciärerna byggs upp utan att somrarna blir kortare och kortare och att snön som faller under vintern inte hinner smälta bort helt innan nästa vinter inträffar.
Att dra en slutsats av två kalla vintrar (där den ena knappt börjat) visar på bristen av statistisk kunskap.
@ 23:09. Det finns massor av ställen i Sverige där du kan leva i en nästan helt tom värld. Tar du dig lite längre norrut så finns det plats för dig också. 😉
DL: Snarare tvärtom. I denna galna värld trivs blott galningarna med varandra. Det finns nog många individer som känner likt du, trött på all denna galenskap. Men man får nöja sig med de små fina ljusglimtarna.
Det finns vetenskapliga bevis för bl.a mätningar som tyder på att jorden genomgår polskifte kontinuerligt med tusentals års intervaller. Mätningarna görs av prover på förstelnad lava. Just nu är vi inne i en period där vi är förbi den "vanliga" tidsramen av när de brukar inträffa. När det väl inträffar så sker det otroligt snabbt bara på några år enligt forskare. Vi har alltså inte genomgått ett polskifte i denna omgång än, och är förbi den vanliga tidsramen. Alltid när det skett så har klimatet drastiskt påverkats. Det skulle inte förvåna mig om detta sker när världen är som mest i förvirring för att sätta pricken på i:et. En händelse brukar sällan komma ensam.
Kanske är det därför allt börjar bli mer kaotiskt i världen rentav? Människan känner möjligen av fluktationerna från electromagnetiska strömmarna som krävs för ett polskifte, och därav blir vårt medvetande påverkat. De flesta drönare tror ju att de är magiska övervarelse som står över jorden, och inte alls kan bli påverkade av något. För det är just övervarelser. Men tyvärr är du blott en liten plopp innanför jordens atmosfär. Men lev du i sagolandet du "mäktiga övervarelse".
Rosenlind, hur är det med dina egna statistiska kunskaper?
Om du har en process med stokastiska variationer mellan två på varandra följande punkter, så kan man definitivt dra slutsatser av endast två avvikande punkter. Anta t ex att du tillverkar burkar med marmelad som ska innehålla minst 500 g marmelad, och att du kan se en spridning i processen på 2 gram. Du tillverkar 100 burkar som alla ligger över 500 g. Plötsligt dyker det upp två burkar efter varandra med endast 490 g. Statistiskt finns det då anledning att tro att något har dykt upp som stör processen, inte sant?
@ 08:13
För det första vill du börja dra en en slutsats av en vinter som knappt börjat.
För det andra är det inte märkligt att slumpen gör att det finns två avvikande värden efter varandra.
Du nämner istid, men det kanske mest var slarvigt användande av ordet; för vi kan definitivt inte dra en slutsats om någon istid med dessa 1,5 vintrar som bas.
Men visst finns det skäl till att det är kallare just nu, men är du beredd att dra en slutsats från det de kommande 50 – 100 åren?
Jag kan dra slutsatser av temperaturer för november och december för två år i rad och tillika snömängder som är abnormt stora redan nu.
Det är visst märkligt att det finns två kraftigt avvikande värden direkt efter varandra, läs på statistik!
Om det finns en observerad spridning i en uppsättning mätdata av hyfsad storlek (t ex 140 års vintertemperaturer och snömängder), så finns det all anledning att misstänka en icke stokastisk orsak till en avvikelse i två värden som ligger längst ut på skalan av värden för 140 år. Särskilt med tanke på att vi haft särskilt höga temperaturer de senaste 20 åren.
Jämför med marmeladburkarna i förra exemplet. Antag att 506 g/burk är riktvärdet (för att mycket sällan understiga 500 g i en enskild burk). Antag en spridning på 2 gram i processen. Sannolikheten för att en burk ska hamna under 500 g blir då ca 1/1000, och att två värden ska göra det i rad blir 1/100000. Vilken processoperatör skulle låta tillverkningen fortgå utan att kolla upp om det finns någon bakomliggande orsak till störningen?
Dessutom säger du emot dig själv Rosenlind om du först hävdar att det är slumpen som ligger bakom dessa två avvikelser och sedan menar att det finns skäl till att det är kallare. Med slumpmässiga avvikelser menas att det inte finns något påtagligt skäl till avvikelsen utan att den orsakas av små variationer i indata och att medlet för hela serien kommer att bestå. Jag vill hävda att det vi nu ser sannolikt är början till en förändring av medlet för norra europa och att det finns ett påtagligt skäl till avvikelsen. Dock har jag inte hävdat att det måste vara början till en ny istid (vad nu det orsakas av).
Du pratar om oberoende händelser. Vädret från år till år är inte oberoende av föregående år, då tidigare års uppvärmning eller nedkylning dröjer kvar och påverkar efterföljande år. Marginellt, men det är iaf inte oberoende. Jmf NAO, som kommer och går.
Jag har tagit hänsyn till att de inte är oberoende statistiskt, annars hade jag angett 1/1000000 som sannolikhet för att marmeladburkarna med låg vikt inträffar efter varandra.
Men mer relevant kanske är att anta att detta är en vinter som inträffar på 140 år (så långt vi har bra mätdata), vilket ger en avvikelse från medlet på 2.45 sigma (spridningen i processen). Att två sådana vintrar inträffar i följd ger en sannolikhet på 1/3770. Tillräckligt låg för att åtminstone jag ska börja fundera på vad som kan orsaka detta.
Cornucopia, Den bästa väderprognos som kan göras för morgondagen är att det blir exakt samma väder som idag vilket är empiriskt bevisat. Detta borde i sin förlängning ge att vädret från år till år också är beroende, eller?
Jocke, jag säger så klart inte emot mig. Självklart beror vädret på något; det uppstår inte ur tomma intet och slumpmässigt. Men faktorerna bakom 1,5 vintrar är för slumpmässiga för att man skall kunna dra en slutsats om klimatet.
Det är som inlägg ett skriver stor skillnad mellan klimat och väder.
Den kalla vintern förra året och kanske den i år tycks bero på ett fenomen som kallas NAO som blockerar vindarna från Atlanten. NAO är ett index som mäter tryckskillnad mellan Portugal och Island, ett värde index som varit ovanligt lågt två år på raken. Du får googla om det finns någon ide att detta värde långsiktigt kommer att ligga lågt eller om det bara är "slumpen" att det är det två år på raken.
Ja, det kan bero på NAO, eller så är även NAO ett resultat av det fysikaliska fenomen som har gett oss dessa kalla vintrar. Tror inte att någon kan säga vilket…
JCSuperstar, jag har för mig att sannolikheten är ca 65 % att det blir samma väder imorgon som idag, men det känns inte troligt att det går att extrapolera till att gälla hela år.
I det senaste nummret av Illustrerad Vetenskap (nr 1 2011) så finns en artikel som beskriver hur minskad solaktivitet ligger bakom det kalla vinterklimatet över Nord-Amerika och Europa.
Solaktiviteten är ju inte som en del kanske tror stabil, utan varierar i styrka i en 11-års cykel. Men det finns även långa uppehåll när aktiviteten, som man mätt sen 1500-talet i form av att räkna solfläckar, upphör nästan helt och hållet eller varierar på mycket låga nivåer.
År 2007 fick jag veta att solaktiviteten föll ner till en miniminivå men att den sen till solforskarnas förvåning oväntat nog stannade kvar på en låg nivå.
När jag fick höra talas om detta uppehåll och att aktiviteten t.o.m fortsatte att sjunka höjdes mina förväntingar på att vi tvärtemot alla global warming-alarm sannolikt är på väg mot ett klimatomslag som i värsta fall kan bli mycket kallare än vad någon politiker kunnat drömma om och att vi sen under många decennier framöver får behålla detta kyliga klimat. I så fall kan klimatmodellen med allt varmare vintrar, smältande poler och glaciärer slängas i papperskorgen.
Hursomhelst, Illustrerad Vetenskap påpekar att något verkar vara fel på vår sol. Man skriver i inledningen till artikeln att vintern 2010 var osedvanligt kall och att faktorer pekar på att detta inte var en statistisk tillfällighet, utan att förklaringen skall sökas i solen.
Det är ju känt sen tidigare i historien att solaktiviteten har betydelse för klimatförändringar på jorden.
Det finns ett flertal långa perioder av låg solaktivitet som sammanfaller med klimatnedkylning. Den mest kända ägde rum mellan år 1645 till en bit in på 1700-talet och går under namnet Maunder-minimum. I Europa kallades denna klimatnedkylning för den lilla istiden när det blev så kallt att t.ex floden Themsen i London om vintrarna frös till och blev till skridskobana. Det finns också målningar på vintermarknader som hölls på Themsens is om vintrarna från den tiden.
Nu har solforskarna iakttagit förändringar av låg solaktivitet som visar tecken på att kunna bli långvariga med mycket lägre solmaximum än vad vi haft under tidigare decennier.
Artikeln beskriver att en direkt utlösande faktor till en klimatnedkylning skulle kunna vara att den ultra-violetta strålningen har fallit med 20% jämfört mot nivån vid förra solminimum år 1996.
Just det minskade inflödet av solens ultravioletta strålning sägs i artikeln värma upp stratosfären och skapa stratosfäriska vindar. Förändringar av dessa vindar rubbar i sin tur jetströmmarnas som går på lägre bana över jorden från väst och över Europa mot Ryssland. Nu har dessa jetströmmar blockerats, viker av och går längre söderut. När detta sker så hindras de milda västliga vindarna från att nå in över Europa. Itället fylls luftrummet upp av Arktisk kyla som strömmar ner över Sibirien över till Ryssland och sen vidare över Europa.
Bullion
Korrigering av sista stycket.
Inflödet av solens ultravioletta strålning sägs i artikeln skapa ozon som värmer upp stratosfären och skapar stratosfäriska vindar. Det är tänkbart att minskat inflöde av uv-strålning leder till förändringar av stratosfärens vindar som i sin tur rubbar jetströmmarna naturliga bana nere i troposfären.
Bullion