Hos Euronext skall det i … teorin gå att ladda ner historiska kursdata. Då och då försöker jag mig på detta, egentligen väl medveten om att det antagligen är fransmän som utvecklat websajten.
Målet är förstås att få tag på historiska data för Milling Wheat Nov 2010, för att kunna köra en riktig teknisk analys på den termin som just nu är underliggande för Bear Vete H.
Men fransmän är … fransmän. Kända franska programvaror jag mött i mitt professionella liv som IT-konsult är t ex databasen 4D, som på den tiden hade det utmärkande draget att man inte kunde göra om något om man gjorde fel. Skapade man t ex en tabell så gick det inte senare att ta bort denna tabell. Enda sättet var att döpa om den till “hatethefrench_x” eller liknande och ha den gamla tabellen skräpandes i databasen för evigt, amen. Glöm ngt enkelt “DROP TABLE” eller så.
Jag känner iaf att jag nått frustrationens gräns vad gäller Euronext. Kan någon av mina kära läsare besöka denna länk och ladda ner historiska data för Milling Wheat så vore det förnämligt. Eller är det bara för att jag inte kör Windows?
Man kan få upp instrumentkategorin Milling Wheat som svar på sökfråga, men sedan insisterar web-“tjänsten” att man skall välja ett instrument också för att kunna ladda ner två års historiska open-high-low-close-volume-data. Men det går förstås inte att välja något. Klickar man på länkarna tas man till information kring instrumentet.
Nu skall jag ner i vinkällaren och hämta några flaskor med franskt vin och hälla ner i trekammarbrunnen.
29 kommentarer
Låter som ett PC-relaterat problem 😉
Lycka till
Du menar att det fungerar om jag hade haft en Pä-Cä?
Gentoolinux & chromium här. Sidan visas.
Det går inte.
Sidan visas, ja, men kan du ladda ner historiska kurser för Milling Wheat?
Det var det där med psykadeliska buggar 😉 Du kan inte få hem historisk data på futures verkar det som.. utan bara på equity, om du söker på wheat och väljer någon av de som finns där genom att trycka på radio buttonen så kan du dra hem det.. dock inte det du letar efter?
Testa att söka på en väldigt fransk aktie i stället, t.ex. France Télécom (FTE). Du ser då en liten "radio button" till höger om instrumentet, och det är den du ska välja innan du laddar ned kursinformationen.
Söker du i stället på en råvarutermin ser du ingen radioknapp och kan följaktligen inte markera instrumentet. Den lilla mappikonen som ersatt radioknappen verkar betyda "add to my portfolio" (i alla fall heter ikonen något i den stilen). Det verkar med andra ord som du stött på en feature snarare än en bugg.
Gissningsvis måste du registrera dig för att komma åt informationen.
Re: Per
Hjälper inte att registrera sig.. det som jag skrev i föregående verkar gälla oavsett..
Är redan registrerat sedan tidigare. Blir precis samma. Det är iaf inte jag som är korkad, det bara är så här…
Testat här med i Chrome och Internet Explorer. Det är helt klart nåt fel med sidan.
Att du skulle ha en vinkällare var riktigt roligt!
Potäter och andra rotfrukter menar du förstås.
Det är inte speciellt dyrt att köpa professionellt data istället, förslagsvis via Tickdata. Och då får du terminsdata inkl rullningar du kan lita på.
20:30, vinkällare http://cornucopia.cornubot.se/2009/09/hej-ha-med-farbror-c.html
Dr Spek, tack för tipset. Tyvärr erbjuder inte Tickdata terminer från Euronext, se http://www.tickdata.com/products/futures/available-futures-data/
CBOT kan man få gratis från Barchart.com.
Det verkar som att du inte har svarat på frågan i ett tidigare inlägg om vi har deflation eller inflation i världen. Apropå en 50-örings köpkraft genom historien.
Detta är en väldigt central fråga.
Tar upp detta igen:
Det intressant är naturligtvis inte vad en vara kostat historiskt, utan den arbetstid man får lägga ned på att kunna införskaffa varan.
Om en glödlampa 1910 kostade 50 öre så blev den inte billigare än dagens glödlampor. Idag behöver jag jobba 2 minuter för att tjäna tillräckligt med pengar för en glödlampa, 1910 låg den arbetstiden sannolikt på 1 timma.
Alltså har lampan blivit billigare. Våra löner stiger nämligen betydligt snabbare än inflationen, Löneökning = inflation + effektivsering i produktion. Därtill har en glödlampa av idag en livslängd x10 jmf 1910, och drar en fjärdedels så mycket ström.
1976 kostade en dagstidning 50 öre, idag 10 kronor. Men det tar mindre arbetstid idag att jobba ihop en dagstidning än det tog för 30 år sedan. Alltså är varan billigare idag.
För samtliga varor/tjänster ovan beskrivna gäller att arbetstiden idag är betydligt mindre för att kunna införskaffa varan. Tänk dig tex frakten av 100 kg ostron som på den tiden förmodligen tog 10 man 10 dagar, idag tar det inte ens några timmar på ett godståg och varorna kommer fram färska.
Sålunda har vi alltså en kraftig reell deflation i samhället. Visserligen har vi en nominell inflation, men arbetstiden för att införskaffa varje enskild vara sjunker, och det kraftigt, därför är det en reell deflation.
Sanningen är alltså att vi har och har haft en kraftig deflation i samhället om man tittar på hur mkt folk behöver arbeta för att införskaffa en vara. Någon reell inflation finns inte utan bara på papper.
Väljer man att titta enbart på nominella kostnader så kan man missledas att tro att vi har inflation i samhället. Så är inte fallet, vi har i verkligheten en mycket kraftigt deflation i dagens samhälle.
Nå, kan man få ett svar på dessa funderingar?
Naturligtvis har vi haft inflation. Olika mycket inflation för olika produkter dock. Inflation är ett monetärt (och politiskt) fenomen, och har inte med höjt välstånd och ökad produktivitet att göra. Det är två olika saker. 50 öre för en glödlampa har blivit 5:-. Det är 900% inflation, att vi behöver jobba mindre för glödlampan är en annan sak.
Korrekt svar är alltså trots inflation har vi lyckats få ökad produktivitet och höjt välstånd. Detta har vi åstakommit genom ökad konsumtion av exergi (till skillnad mot energi) per capita, inklusive importerad exergi i form av färdigförädlade produkter.
Sedan saknar jag referenser för dina påståenden, du anger inte vad man hade för lön förr i tiden etc, så om du fabulerar och approximerar eller kommer med fakta låter jag vara osagt. Dessutom har du inte tagit hänsyn till skattetrycket, till din fördel får jag tillägga, som var ca 1% i löneskatt 1910 och 60% skattetryck nu…
Nu är jag lite ostrukturerad pga ett besök i vinkällaren.
… forts.
Man kan tillägga att den största (pris)inflationen verkar alltså ha varit inom löner. Från att de flesta haft extremt okvalificerade jobb (räckte med avhoppad småskola) så har idag 50%+ högutbildade jobb, som naturligtvis kostar mer.
Om du bara tar prästlöner från 1800-talet som jämförelse, så ser du att en präst idag antagligen (spekulation från min sida) inte kan köpa lika många glödlampor för sin lön som 1899.
CornuCopia,
Jag utmannar dig att hitta en enda vara som är dyrare idag än för säg 20, 40 eller 60 år sedan. Sett till arbetstiden man behöver arbeta för att köpa varan.
Jag tror inte att du kan hitta ett enda exempel.
Vi kan väl titta på riksbankens korg:
1700: Frakt av 100 ostron mellan Stralsund och Rostock. Tog 10 man 10 dagar, nu inte ens en 1/100 av en godvagn och varorna framme inom några timmar och färska.
1880: En varmrätt med dryck på restaurang
Nu får du detta för under 100 kronor, dvs 45 minuter på jobbet för de flesta. Restaurangmat var utan tvekan dyrare sett till arbetstid på sent 1800-tal.
1895: 1kg torkad gädda
Ligger väl en arbetstid om 1h idag, förmodligen inte mindre för 115 år sedan.
1905: Tre rullar tapeter
Idag industritillverkade på några sekunder, för 105 år sedan förmodligen utskurna manuellt under en halv arbetsdag.
1910: En glödlampa
Som tidigare, 95-98 % billigare sett till arbetstid.
1930: 2 liter bensin
Tar mig 12 minuter efter skatt att intjäna, då en bristvara och något fint.
1935: En biobiljett
Tar mig en arbetstimma för att kunna gå på 2.5h nöje. Då en ny teknik, och dåligt utbud. Inte billigare då.
1955: En liter mjölk
Tar mig idag 3.5 minuter efter skatt. Tänk dig 1995, bonden mjölkar för hand, den lilla butiken lägger på bred marginal. Oerhört mycket billigare idag.
1960: Tio barnkolor
Ja, inte dyrare idag.
1968: En puckstång
Ja, inte dyrare idag.
1976: En dagstidning
etc
1985: Ett tuggumi
Kan jag idag tom köpa för 40 öre som lösvikt. Alltså nominellt billigare.
1995: Sex sekunders mobiltelefoni
5ö öre räcker idag till 2 minuter med rätt abonemang…
Du anger fortfarande inte några referenser utan fabulerar om dåvarande lönenivåer.
Och höjda löner är en del av inflation.
Inflation är inte urholkande av din löns köpkraft, inflation är minskningen av en kronas värde. Inte huruvida en timmes arbete minskar i värde. Förstått?
Pengar på bankkontot minskar i värde. Det är inflation.
CornuCopia,
En präst kan idag efter skatt köpa 4000 glödlampor (förmodligen 6000 kr om han köper direkt av grossiten).
Skulle tro att det motsvarar en större stads konsumtion av glödlampor 1899. Inte var det billigare inte.
Den industriella revolutionen (särskilt kina under 90-2000-tal) har accelerat deflationen i samhället något enormt.
Fortfarande deflation/inflation är inte din köpkraft på lönen. Det är köpkraften hos dina sparade pengar.
CornuCopia,
Jag behöver i det här fallet inte ange några direkta siffror. Deflationstrenden är såpass tydlig i samhället.
Det gäller inte bara teknologi (även om det för alla är uppenbart att datorer, mobiler, TV-apparater etc) ständigt blir billigare.
Det gäller även möbler (IKEA pressar priser och lägger produktion i Kina och köper billigare råvaror).
Det gäller även mat. Idag arbetar 2 % inom jordbruket jmf 90 % för 100 år sedan, och producerar ändå dubbelt så mycket mat.
Jag kan idag för 3 dagslöner resa Thailand-Stockholm tur och retur. För 30 års sedan kostade en månadslön att resa stockholm-New York.
Det finns ett kraftigt deflationstryck på alla varor i samhället.
Inflation är inte något problem. Grovt sett kan man skriva enligt följande:
Löneökning = inflation + produktionseffektivisering.
I ett I-land med en stabil riksbank och någorlunda stabil regering kan inflationen alltså aldrig långsiktigt överstiga löneökningar. Enstaka prischocker kan ändra bilden för något enstaka år, men inte mer.
Nästa grova generalisering är följande:
Börskurser = Löneökningar x omsättningshastighet.
Börskurser kan alltså långsiktigt inte stiga mindre än inflationen såvida inte omsättningsgastigheten sjunker drastiskt.
Den som är ung idag och lever i västvärlden behöver alltså inte oroa sig inflation.
Det är inte infaltion som är hotet. Hotat är att deflationen blir såpass stark att även priserna nominellt börjar falla.
Det stora hotet är alltså nominell deflation. Prisspressen är idag såpass stark att det inte är omöjligt att vi har ett decenium framför oss med nominell deflation.
Fortfarande så har du blandat ihop begreppen.
@ 21:25
Hittills ja, det är nu det börjar gå åt andra hållet:längre arbetstid för samma varor
/GeCe
Angående franska viner. Jag brukar försöka undvika dem. De skapas av EU-bidrag och de flesta franska vinerna har den kvaliteten att vi i Sverige använder den som E85 i bilarna (fruktansvärd kapitalförstöring).
Sorry, bidragstagande EU-bönder, det är dags att börja odla en produkt folk vill ha.
/ Lowrisk
"Börskurser = omsättningshastighet x (inflation + produktionseffektivisering)"
När man försöker skriva (naturvetenskapliga) formler för ekonomiska skeenden blir det ofta knas.
Här är det skrattretande.
http://www.youtube.com/watch?v=O7BqoiIlFu0
Här sågar man Michael Ruppert´s Collapse med stor självsäkerhet.
Det är att förhållandet mellan arbete och energi förändrades med en faktor 10 på mindre än femtio år (mellan 1920 och 1970) och därefter har legat på en stabilt låg nivå. Vad händer i framtiden tror Ni, jo energi blir dyrare och arbetskraften blir billigare.
Finns en intressant artikel här.
http://efteroljan.blogspot.com/2009/11/rationaliseringens-dod.html
En kommentar till Euronext kontra amerikanska (råvaru-)börser:
Tickdata har (såklart) bara amerikanska terminer. Det finns rimligen ingen som helst skillnad mellan Euronexts priser och CBOT:s priser, annat än de som går att härleda till valutarörelserna. Allt annat skulle ge fina arbitragemöjligheter och försvinner därför av sig själva.
Så om du vill analysera/handla vete så kan du använda Tickdatas data. Att säkra upp valutan vid handel via en termin är ju en baggis.
Du visar ju dessutom valutaomräknade råvarupriser på din blogg, t ex över guldpriset, så det är uppenbart att du vid analys klarar att jobba med priser i dollar.
Så varför vill du ha data från Euronext? Jag handlar själv i USA snarare än i Europa, men ser ingen poäng med att hämta data från en mindre likvid börs bara för att den ligger närmare Sverige…
Kapitalförsäkring->Bear Vete H->Euronexts termin. Ställ frågan om varför man väljer en termin på en mindre likvid börs till Handelsbanken.
Men som du säger, jag kan räkna om för valutan och få fram någorlunda korrekt TA den vägen. Lite omständigt, men då räcker det fint med Barchart.com:s data.