I ett synnerligen väl genomfört marknadsföringstrick så bjöd Anders Jallai in en serie framstående piratpartister och bloggare till ett möte om hans skönlitterära bok Spionen på FRA (Bokus för 169:- SEK).
Genom detta trick har han rent av fått Kulturbloggen att skriva om boken, en bok de inte skulle ta i med tång annars, då den inte innehåller några starka kvinnor eller några som helst genusperspektiv utan tvärt om uppvisar en hel del härlig klassisk ryss- och kommunistskräck. Gratis redaktionell reklam hos Rick Falkvinge kan inte köpas för pengar, men väl en informell pratstund och en kopp kaffe hos bokens förläggare Linde & Co. Eller för den delen hos Anna Troberg.
Nu finns det förstås en hel del förmodad sanning bakom romanen, och när man läser den (se min recension här) så är det uppenbart vilka delar som är autentiska intervjuer med riktiga personer med svagt maskerade namn.
Men vad jag reagerar på är att de här bloggarna och piratpartisterna så gärna hoppar jämfota bara någon säger det de vill höra, nämligen att FRA avlyssnar och avlyssnat det svenska folket och delar med sig av detta till utländska underrättelsetjänster.
Iaf så var det ett fantastiskt smart marknadsföringsdrag av Jallai, som förtjänar beröm för detta. Däremot är det extremt svagt att piratpartister som seriöst satsar på att komma in i Riksdagen går på marknadsföringsknepet och sväljer betet med hull och hår och utan ett uns av antydan om att de genomskådat det hela. Jallai kallas rent av för medborgarrättskämpe. Baserat på deras blogginlägg tror jag inte en enda av bloggarna faktiskt läst boken än.
Skall jag skriva en skönlitterär roman, så skall minsann FRA få en framträdande roll i den boken, så kanske jag också kan få gratis reklam på piratpartisternas bloggar. Eller kanske en thriller med elaka fildelningsjägare som nattsvarta skurkar?
Nu återstår bara att se vad PR-stuntet gör för bokens försäljning, eller om piratpartisterna bara laddar ner ljudboken från något fildelningsnätverk istället…
I Spionen på FRA förklaras begreppet nyttig idiot rätt bra. Det är helt OK att vara en nyttig idiot, men knappast om man skall göra anspråk på att vara en integritetskämpande politiker.
32 kommentarer
Överreagerar du inte en smula nu? Jag var en av de som var med på samtalet, och tonvikten låg på att bjuda in framstående bloggare med intresse för FRA, inte nödvändigtvis pirater. Däremot går det naturligtvis lite hand i hand.
Självklart är det ett PR-stunt, också, men min uppfattning är att Jallai vill berätta, och söker kontakt med bloggvärlden för att kunna göra det. Jag menar att det handlade om mer än att kränga en bok.
Och jag behöver inte ladda ner den från nåt fildelningsnätverk. Jag fick ett signerat ex. Suck it! 😉
Josh, måste du rubba det i mitt ansikte?
Joshua Tree, så vad du säger är att du fick en gåva för att skriva om det hela?
Visst, om du vill göra den fåniga tolkningen istället för att försöka ha en seriös diskussion. Jag fick ett exemplar av Politik 2.0 när jag var på mingel för det boksläppet senare samma dag också. Gör det mig till en genomkorrupt mutkolv?
Jag ser inte samma aggression mot att släppet för politik 2.0 om politik i sociala medier hade precis samma release träff samma dag.
Är det skillnad på äpplen och äpplen?
Jag tycker det överreageras här när vissa kallas nyttiga idioter.
Om man är en nyttig idiot så skall man också benämnas som en sådan.
Vem vet, snart gör väl Mona Sahlin reklam för böcker också.
Politiker bör inte ta emot gåvor, nej.
Anna Troberg har gjort reklam för sin bok på sin blogg och andra piratbloggare har gjort reklam för hennes bok på sina bloggar när de presenterat henne. Är det korruption?
Bloggare får skriva vad de vill. Men om man sitter i partistyrelsen för ett parti som har möjligheter att komma in i Riksdagen bör man nog fundera på det sluttande planet.
Det sluttande planet, som Piratpartiet själva är väldigt måna att tala om när det t ex gäller övervakningssamhället, censur eller jakten på fildelare.
En liten signerad bok i gåva idag, vad blir det i morgon, och från vem?
Jag hade så många funderingar att förmedla att det fick bli ett helt inlägg på min blogg istället.
Så många ord, så lite sagt.
Och med så få ord som Cornucopia använder i sina kommentarer blir inget sagt. Är det på något vis bättre menar du? Att avfärda en problematiserande inlägg som Emmas med en sådan kommentar är fan i mig oförskämt. Eller visar på svårigheter att föra en principiell diskussion.
Fast vad är det som diskuteras?
Jag är imponerad av Jallai (och Linde & Co) och hur enkelt de fixat en fantastisk marknadsföringskanal. Jag är inte imponerad av att (pp):s styrelse och bloggare så enkelt sväljer betet, och rent av hyllar Jallai som "medborgarrättsskämpe".
Att Emma sedan sticker iväg i vilda funderingar utan att egentligen säga något är en helt annan sak.
Framstående (pp)-personer bör nog se till att sluta vara fullt så godtrogna och naiva och skaffa lite ryggrad. Ni förespråkar t ex fri kultur, men går tydligen mer än gärna kommersiella förlags marknadsföringsärenden. Helt OK i sig, men inte om man samtidigt förespråkar fri kultur.
Det är rent av så att när man läser blogginläggen om träffen hos Linde & Co, så låter alla som nyförälskade tonåringar…
Vem vet, snart gör väl Mona Sahlin reklam för böcker också.
Du har alltså inte sett alla hennes boktips? Eller alla Bildts blogginlägg om böcker han läser? Prova att googla.
Men du menar alltså att du tror att folk inte fattar att man bjuds in till evenemang för att de vill ha exponering? Varför tror du det kommer folk till Almedalsveckan?
Jag förstår inte vad som är problemet..
Du verkar tycka att det är hemskt att PPs styrelse bloggar om saker som händer dem. Jag är övertygad om att de är medvetna om att de befinner sig i en gråzon (det f.ö. det Emma skrev om, om du inte förstod) så jag har inget problem alls med det.
Det är sällan någon har problem med något som "sitt parti" tar sig för.
Titta bara på vad Mona Stahlin kommit undan med.
Det är f.ö. en lyckad P.R-kampanj från din sida att skriva inlägg som PP-folk och betydande bloggare vill svara på. Du får ju inte bara läsare, utan har t.o.m. banners!
Snyggt trick!
Och? Jag är en kommersiell bloggare, och inte en partiledare för ett demokratiskt och integritetsivrande parti.
Uhm nu så känns det som du får ta en titt till på vårat principprogram.
Nog för att det finns folk som egentligen vill avskaffa upphovsrätten inom PP, men inte ens dem vill helt ta bort möjligheten att tjäna pengar på kultur, så länge som det inte det då _FÖRHINDRAR_ fri delning av nämnda kultur.
Det är just det som vi menar, att så länge man i princip får fildela en bok,skiva etc så har vi inget emot om någon vill köpa den i fysisk form.
Personligen är jag inget fan av ljudböcker, men däremot ett fan av fantasy böcker på engelska som jag _KÖPER_ och vill fortsätta köpa även om de går att ladda ner för jag vill ha den i fysisk form.
Och att någon gör reklam för kultur som de tycker är bra e ju bara win.
Och därav blir din luddiga kritik som du inte ens kan härleda direkt till vårat principprogram FAIL rent ut sagt.
Det
Det har kommit en bok som utgår från ett perspektiv på FRA som harmonierar med PP's syn på myndigheten. PP-bloggare skriver om den, eftersom de tycker att det är intressant att det perspektivet spegals i en skönlitterär bok.
Vad är konstigt i det liksom? Om det hade funnits bloggar på 40-50-talet, hade då inte socialdemokratiska bloggare skrivit om Ivar-Lo's böcker?
Det är väl inget ovanligt att man som politisk debattör lyfter fram skönlitteratur som ger stöd åt den samhällsyn man själv delar, liksom?
Eller vill du på nåt sätt säga att det är fel att lyfta fram böcker som lyfter samma frågor som man själv driver politiskt?
I det här fallet kan man så klart säga att det är en PR'kupp, men det är knappast så att piratpartisterna som bloggar om det på nåt sätt skulle vara lättlurade eller korrupta. Snarare är det så att de utnyttjar det faktum att boken kommit ut för att få in en politisk poäng, och det vore väl oerhört korkat att INTE göra det?
Yep fail. Billigt försök att skaffa tittare Cornu. Adios 4 ever 🙂
Surt sa räven. Farväl för alltid, som det heter på svenska.
Alltså, sanningshalten i boken spelar väl ingen som helst roll?
PP hatar FRA.
Boken ställer FRA i dålig dager.
Detta leder till att ännu fler folk kommer tycka ännu mer illa om FRA.
Argumentet är nyttigt!
Ang Emma så svarar du helt klockrent! Spydigt, kaxigt, ärligt? Ja.
Som en universitetsbok tyckte jag Emma svävade ut. Långt, mycket, omständligt. Men nånstans fanns det ändå en tänkbar poäng.
Jag tröttnade dock på att läsa innan jag kom fram till den.
Självklart gillar PP:s presuma representanter en bok som är kritisk mot det som FRA sysslar med, och förhoppningsvis får de partier som gjort reklam för FRA och tom satsat pengar på FRA att framstå som nyttiga idioter.
Det som du sysslar med är ju i så fall enbart att försöka slå in helt självklart öppna dörrar!
Goddag – yxskaft!
Absolut inte oväntat att den här vinklingen av bloggmötet skulle dyka upp. Faktiskt så uppenbart att jag i kraft av presentatör av Anders Jallai i torsdags tog upp det självklara i att vi vill skapa uppmärksamhet kring hans debutroman. Men, den främsta anledningen till att jag adresserade "tricket" redan i anförandet var för att förklara att vi ville mycket mer än att prata bok! Dessutom är det en avsevärd risk i att så gravt underskatta några av landets främsta opinionsbloggare i tron om att reducera dem till lättstyrda marionetter. Snacka om potentiellt massivt bakslag!
Innan jag fortsätter, låt mig ge lite bakgrund:
Min uppgift är förvisso att hjälpa Jallai men märk väl att jag skriver den här kommentaren helt ur egen personlig synvinkel.
Jag är kollega med Anders och har känt honom länge. Redan första gången vi arbetade tillsammans pratade han mycket om de historiska ämnen han brinner för. Jag lyssnade okunnigt med ett halvt öra och avfärdade honom som överdrivet misstänksam när den ena konspirationsteorin avlöste den andra. Jag minns inte exakt vad som fick mig att hajja till vid det speciella tillfälle då jag fick nog, men lade band på mig själv och bestämde att jag istället skulle lära mig så pass mycket att jag kunde bemöta honom med fakta och bestämdhet. Inte oväntat blev effekten helt motsatt och ju mer jag studerade ämnet, ju mer intressant blev det att lyssna. Hans beskrivningar av alla intrikata skeenden började framstå som mer o mer trovärdiga när jag gradvis kunde förstå sambanden. Ännu en marionett, säger du! Svårt att motsäga, men jag kan bara utgå från mig själv och vågar påstå att jag var EXTREMT kritisk till en början…
Idag hjälper jag som sagt Anders av ren ideologisk drivkraft. När vi bjöd in till bloggmötet diskuterade vi självklart kring det Du tar upp. Det är i sig kontroversiellt att bjuda in Piratpartiets representanter till ett förlag och dess författare som Du säkert förstår så när vi fick förfrågan gjorde vi en konsekvensanalys. Vi kom dock relativt snabbt fram till att inte säga nej till någon eftersom vi redan hade spikat ambitionen att låta alla som ville närvara — oavsett politisk eller annan personlig agenda!
Så tillbaka till själva mötet: Efter att ha bekräftat risken i att tillställningen skulle framstå som ett billigt PR-trick gick vi vidare. Jag skulle förstås ljuga om jag sade att Anders inte vill sälja sin bok men utmanar Dig o hävdar att det som driver honom verkligen är något helt annat (går inte vidare in på det då det finns väl beskrivet). Jag försökte ta några enkla retoriska poäng från boken men det visade sig att i stort sett ingen hade läst den! Därefter fortsatte diskussionen med att Anders helt fritt berättade om sina bedrifter och slutsatser. Visst, trots det ostrukturerade upplägget så var FRA en central punkt men boken nämndes faktiskt minimalt.
Kalla mig naiv och oerfaren i sammanhangen men vi lyckades hålla evenemanget synnerligen opolitiskt trots den brokiga skaran deltagare. Självklart fick alla varsitt exemplar av boken!
Min bedömning av gästerna, inklusive Rick & C:o, är att de med stor hänsyn till sitt renommé gjort en noggrann avvägning innan de bloggar om Anders Jallai. Jag vågar påstå att en partiledare måste göra en än mer precis avvägning av värdet i att föra ut hans budskap som "medborgarrättsskämpe" mot att bli beskylld för att vara lättlurad och enkelt svälja betet… Låt oss diskutera mer på nästa bloggträff med Jallai då Du naturligtvis är inbjuden 🙂
Tack Jonas för ditt inlägg.
Notera att jag inte gnäller på tricket i sig, det var utmärkt och ändamålsenligt. Naturligtvis får man ta till vilka knep som helst när det gäller marknadsföring.
Mest undrar jag nu vilken karaktär i själva boken som du är förebild för?
Tack för inbjudan också, men eftersom jag är en provinsialmedborgare har jag ingen möjlighet att närvara på möten i Stockholm, och vill oavsett inte förevigas på bild.
Ha ha! Är nog en aning för "tunn" för att platsa bland karaktärerna men vem vet om tio år!?
Jag noterar att du inte gnäller på tricket.
Kanske inte helt enkelt att plocka essensen ur mitt omfattande inlägg. Enligt mig råder det dock inget tvivel om att de inbjudna enkelt hade genomskådat ett billigt marknadsföringsknep! Det var en medveten risk men av resultatet att döma tror jag vi lyckades höja ribban tillräckligt.
Om inte du kan komma till oss kanske vi kan komma till dig. Pratar med fotografen (undertecknad) om att rikta objektivet åt ett annat håll!
Tja, hör av er om ni kommer till Göteborgsområdet på turné någon gång. Kan bjuda på hembakt.
Mmmmmm… Taget!
Jag har uppenbarligen blivit förärad ett par nya tillmälen, "nyttig idiot" och "nyförälskad tonåring". För en man som snart fyller 53 är epitetet nyförälskad tonåring närmast att betrakta som en komplimang. Jag hade ingen aning om att jag lät så ungdomlig. Förmodligen bidrar i så fall nyförälskelsen till idiotin på sätt som förälskelser ofta gör, då de leder till någon sorts avstängning av förnuftet.
Lite knepigt att bemöta den här sortens svepande kritik så jag får väl ställa nån liten preciserande fråga som t.ex på vilket sätt Du menar att jag är en nyttig idiot?
Jag har, på inbjudan av ett förlag, accepterat en träff med författaren till en bok som jag tidigare hört talas om men vid tiden för träffen inte hade hunnit läsa. Under mötet vi har så beskrivs bokens innehåll för mig och vi har en diskussion kring denna.
En del av vad författaren berättar om sina erfarenheter och om sin kunskap om svenskt underrättelseväsen inklusive FRA, bekräftar sådant som jag själv kommit fram till på olika sätt. Som exempel kan nämnas att Anders Jallai har samma uppfattning som den som uttrycktes av den förre överdirektören vid FRA, Anders Wik, nämligen den att FRA-lagen nu legaliserar en verksamhet som redan pågått i många år.
När diskussionen är avslutad så åker jag hem och skriver två dagar senare om den träff jag varit med på i min blogg. Ingenting som skrivs där är, vad gäller de delar som handlar om FRA och underrättelseväsendet, egentligen något nytt eftersom det som sägs i den delen är sådant som jag skrivit tidigare.
Menar du att jag skulle ha låtit bli att skriva något alls om detta för att slippa bli kallad nyttig idiot? Personligen så ser jag ingen stor skillnad i vad jag har gjort här jämfört med vad jag gjort tidigare då jag t.ex har varit inbjuden på motsvarande sätt till andra.
Jag var som exempel och för att hålla oss till FRA-frågan, inbjuden till en sammankomst hos V vid ett tillfälle då de hade ordnat en sorts hearing i ämnet. Inte heller V gjorde nog detta utan att hoppas på att det skulle skrivas om det och dom fick rätt, jag skrev. Det gjorde även t.ex DN och journalistförbundets ordförande.
Ett av skälen för varför jag driver min blogg är för att där kunna skriva om sådant jag är med om och som påverkar och bidrar till vad jag sedan skriver. Genom att berätta att jag varit på detta möte så ger jag läsaren en möjlighet att utifrån detta faktum kunna vara källkritisk ungefär på det sätt som Du varit nu. Det hade känts mycket underligt att utesluta varifrån de uppgifter kom som jag i lördags valde att skriva om. Så underligt att jag hellre blir kallad nyttig idiot.
Slutligen vill jag be Dig om en tjänst! Kan du markera de stycken jag skrivit där jag, enligt Dig, låter som en nyförälskad tonåring. Jag vet inte själv vilka delar Du avser men det kanske vore trevligt och till nytta att kunna återfinna den tonen vid något annat tillfälle i något annat sammanhang.
Mötet är och förblir, om än givande för er, en marknadsföringsploj. Du kan ju titta på bilderna från mötet. På i princip samtliga bilder ställs boken med omslag fram central och mitt i bild.
Om du inte ser den nyttiga idiotin i detta så är du nyttigare än vad jag trodde.
Värst är det dock när partiledare så här lätt utnyttjas för marknadsföring.
Låt oss säga att man bjuder in miljöministern till en visning av en ny bränslesnål bil, lånar ut bilen till honom över helgen, och att han sedan skriver om hur fantastisk bilen var på sin blogg? Var går gränsen för det sluttande planet?
Vad någon godtycklig bloggare skriver om och hur nyttig han eller hon är rör mig inte i ryggen, men när ledande personer för ett politiskt parti blir så lättmanipulerade så stör det iaf mig. Men jag är antagligen i minoritet, alla piratpartister verkar göra vågen och ser inga problem i det här.
Integritet handlar inte bara om att inte bli avlyssnad, utan integritet är ett förhållningssätt och något man bär inom sig. Man kan uppvisa stor integritet, vilket man som ledande partifunktionär bör göra.
Själv är jag kommersiell och bloggar för att få knäckebröd och vatten på bordet, så jag saknar förstås integritet om du nu undrade.
ha ha, cornucopia är idiot! Nyttig eller ej vet jag inte. Men idiot. Sällsynt dum bloggpostning. Folk bloggar uppskattande om det man anser är viktigt och gillar och bashande om det motsatta. Wow, vilket scoop …