Finanskrisens anatomi – en titt på USA:s bankkrascher

Vi har ju alla hört hur finanskrisen är över, gröna skott och att nu vänder det uppåt. Återhämtning, optimism och ljusning är orden för dagen.

Man kan ju använda olika statistik för att stärka denna ståndpunkt. Exempelvis kan man titta på kraschade banker i USA. Även under den förra ekonomiska nedgången i spåren av IT-bubblans krasch, så fick man se ett stigande antal kraschade banker, som sedan klingade av så att inga banker alls gick omkull under de goda åren 2005 och 2006. Men sedan tog det fart igen.

En bild säger mer än tusen ord, så här följer en liten graf jag byggt mha data från den amerikanska insättningsgarantin, FDIC.

Här syns ju tydligt hur finanskrisen lugnar ner sig och man ser den kraftfulla stabiliseringen av banksystemet i USA.

Eller vänta lite.

Det ser fortfarande ut som att antalet bankkrascher är stigande, och det ser inte direkt ut att mattas av heller. Fast man kan ju trösta sig med att i oktober 2009 gick 20 banker omkull i USA, medan bara 15 banker strök med i januari 2010. En lista på deras namn kanske kan vara på sin plats: American Marine Bank, First Regional Bank, Community Bank and Trust, Marshall Bank, Florida Community Bank, First National Bank of Georgia, Columbia River Bank, Evergreen Bank, Charter Bank, Bank of Leeton, Premier American Bank, Barnes Banking Company, St. Stephen State Bank, Town Community Bank & Trust och Horizon Bank.

Småbanker förstås. Sådana som inte likt jättebanken Goldman Sachs råkar ha sina fd anställda sittandes som främsta rådgivare åt president Obama eller den amerikanska centralbanken mfl myndigheter satta att hantera de finansiella marknaderna, t ex CFTC.

Man kan fundera på varför siffrorna talar sitt tydliga språk med stigande antal bankkrascher. Det mesta har skett under Obamas presidenttid, så det kan röra sig om att den nya regimen är ovillig att rädda banker. En annan förklaring kan vara att pengarna helt enkelt är slut, och att staten USA in länge har lust att skuldsätta sig ännu mer för att rädda banker. En tredje är förstås att det rör sig om små lokala banker, som saknar egna lobbyister.

Kommer ni ihåg den amerikanske presidentens state of the union-tal, och det nyspråk tallet innehöll, och som helt okritiskt hyllades i svensk media?

Kanske på sin plats med ett citat från vad president Obama sade:

“So I supported the last administration’s efforts to create the financial rescue program. And when we took that program over, we made it more transparent and more accountable. And as a result, the markets are now stabilized, and we’ve recovered most of the money we spent on the banks.”

Vidare:

“So tonight, I’m proposing that we take $30 billion of the money Wall Street banks have repaid and use it to help community banks give small businesses the credit they need to stay afloat.”

Rent konkret har man alltså gett pengar i stöd till de stora bankerna på Wall Street, men låtit de små bankerna som får småföretag att blomstra runt omkring i USA gå under. Först nu, efter hundratalet småbanker (och några lite större) tillåtits krascha, så börjar man prata om att ta pengar från storbankerna, som i sin tur tar dem från sina kunder, skattebetalarna, och ge lite av dessa pengar för att hjälpa de allt färre småbanker som fortfarande finns kvar.

Marknaderna kanske stabiliserats, men hur var det nu med banksystemet? Titta på grafen ovan igen. Känns inte helt stabilt. Varje kraschad bank är mer pengar som FDIC skall hosta upp till drabbade banksparare.

Vid en första anblick ser det inte ut som nollräntan i USA har hjälpt bankerna och hindrat dem från att krascha. Tvärt om så har antalet bankkrascher bara fortsatt att stiga.

Till USA:s problem får vi lägga eurokrisen med PIIGS-länderna, och även Dubaikrisen som nu bubblar upp som gubben i lådan igen.

Vi får väl se hur det blir med den där ljusnande, optimistiska återhämtningen.

Tillägg: Numera blogggrannen Musik @ Centrifugen har i ett inlägg en intervju från CNBC där ordföranden för Congressional Oversight Panel påtalar följande:

”Well its bad, we’re looking at a situation where about half of all commercial real estate loans are going to be under water by the end of this year [red anm: 2010], and thats going to have a direct impact on about 3000 community banks, about 40% of our entire banking system, not good.”

Än så länge är man bara uppe i knappt 200 kraschade banker. 3000 kvar.