10-årsvinterns problem

Vintern har i år varit exceptionell i många delar av landet. En del talar om en 10-årsvinter, en vinter som kanske inträffar ett år av tio. 100-årsvinter är antagligen fortfarande att överdriva.

Men även en 10-årsvinter orsakar problem. Då det var några år sedan vi hade så här pass mycket snö och kyla samtidigt, så har vi vant oss vid mildare och mindre snöiga vintrar, rent av tagit dem för givna baserat på allt prat om klimatförändringar. Mycket snö var det åtminstone här i Västsverige senast vintern 2005-2006, då snön låg kvar nästan till april. Men det var inte lika kallt det året, och inte i närheten så mycket snö.

Mängden snö har t ex orsakat ett antal takras bland främst stora byggnader, som sporthallar, ridhallar, lagerlokaler, affärer och industrier. En spontan gissning är att de flesta drabbade byggnader har byggts de senaste 10 åren, och aldrig varit utsatta för den här mängden snö tidigare. Nu har vi en konstruktionsnorm i Sverige som skall vara anpassad för 100-årssnöfall, och antagligen har även de här byggnaderna följt den påkallade dimensioneringen. Men istället kan det finnas andra fel, t ex byggfel som balkar som inte varit ordentligt förankrade, eller konstruktionsfel som att fuktiga lokaler som t ex djurstallar eller ridhus avdunstar mycket fukt, som med felaktig (eller igensnöad) ventilation leder till kondens mot det kalla taket med isbildning och ökad tyngd.

Oavsett, eftersom det var så pass länge sedan vi hade dessa snöförhållanden här nere i södra Sverige, så är det oundvikligt att en och annan byggnad stryker med.

Snön, kombinerat med blåst orsakar också andra problem som inte hamnar i tidningarna.

Detta gäller också kylan. Tjälen har krupit djupare än på många år, vilket kan leda till att vattenledningar och kulvertar fryser. De kanske har varit nedgrävda lite för grunt, men det har inte märkts några problem tidigare då tjälen inte gått tillräckligt djupt.

Jag vet flera exempel inom jordbruket där vintern nu leder till ifrågasättandet av nya sanningar som etablerats under de milda vintrarna de senaste åren. Frigångsstallar eller öppna ligghallar för kor är ett exempel. Med kylan så fryser den automatiska utgödslingen ihop, och den som har 100-talet kor i en öppen ligghall kan nog få enorma problem. Med frigångsstallar för mjölkkor kan t ex mjölkrobotar för miljontals kronor frysa sönder, i en del fall i kombination med att utgödslingen fryser ihop. Normalt skall värmen från djur och gödsel räcka för att hålla värmen. Har man väggar på stallarna kan man åtminstone sätta in enorma industrifläktar och dra upp temperaturen, men för öppna ligghallar är det omöjligt.

De drabbade är antagligen i första rummet storskaliga nya anläggningar, som inte testats tidigare. De få småskaliga bönderna som finns kvar och använder äldre byggnader och äldre metoder har redan haft sina eldprov. Mängden snö ger säkert merarbete, men annars är antagligen inte problemen kritiska. En lada som byggdes innan 2:a världskriget har nog redan fått testa 100-årsvinterns snö och kyla, och har fått godkänt.

Och stora öppna ligghallar kan få stora problem med drivsnö när det blåser.

Snön ger merarbete, ökad skottning av anläggningar, vilket kostar. Kylan gör också att det går åt mer foder, speciellt för frigångsdjur eller öppna ligghallar, och i en del fall finns risk att fodret tar slut. I så fall måste man slakta ut djur, vilket leder till billigare kött för konsumenter, men detta vägs upp av dyrare foder. Fler bönder i konkurs är ett möjligt utfall. Betessläpp riskerar också att försenas.

En del bönder kan ta igen detta om de råkar ha kontrakt på snöskottning, men det är långt ifrån alla.

Här dubblades snötäcket igår, och det skall nu komma lika mycket snö till idag. Snökaos heter det. Visserligen är den nya snön lössnö, och alltså inte lika tung. Men snö kostar tid och pengar, om inte annat för skottning. För egen del blir det också extra kostnader för senare betessläpp och både mer och dyrare vinterfoder på marginalen. Och vägföreningen lär ha lagt lika mycket pengar på snöskottning i år som åtminstone de senaste fem åren.

Kylan har också gjort att torr ved verkar slut här i Västsverige, och många har som jag tidigare skrivit om eldat slut på sin ved då man vant sig vid mildare vintrar och inte lagt upp tillräckliga förråd.

Vi är många som vant oss vid de milda vintrarna, och i en del fall, som t ex jordbruket, så har gamla sanningar åkt ut genom fönstret. I en del fall har man investerat miljontals kronor i lånade pengar i anläggningar som inte fungerar en sådan här vinter.

I media rapporteras det förstås mest om för allmänheten alldagliga problem som trafikkaoset. SJ har gjort samma misstag som jordbruket och inte skaffat tåg som klarar vintern. Posten köpte in bilar från Italien, som inte klarar av att hålla värmen med öppet fönster så brevbärarna får sitta i minusgrader. Fiat, liksom.

Men att komma sent till jobbet är ingenting mot den som fått se sin belånade 10-miljonersanläggning haverera, och en mjölkrobot för miljontals kronor frysa sönder, och bli stående med 100-talet kor och havererad utgödsling. En cyniker kanske säger att som man bäddar får man ligga. Det är möjligt, men våra kära politiker har ju pratat om global uppvärmning…

Det gamla olönsamma småskaliga jordbruket hade säkert också sina problem, men klarar antagligen vintern bättre, baserat på gammal erfarenhet i hur man skall och inte skall göra.

Något likande kan också gälla nybyggda bostäder, uppvärmningssystem som inte varit rätt dimensionerade. Jag kan t ex tänka mig att en del jordvärmepumpar (inte bergvärme) kan fått problem med djupare tjäle än på längre. Felaktigt placerade rör i väggar kan också fryst sönder, trots att de klarat sig många mildare vintrar.

Allt modernt är inte bra, allt gammalt är inte dåligt.