Nedanstående är förstås alla påläsa eller lite mer erfarna aktieinvesterare införstådda i, men det finns trots allt de som inte är lika erfarna. Det kan vara lätt att stirra sig blind på börsvärdet på ett bolag, t ex 3 803 MSEK för PA Resources (OMX:PAR,OSE:PAR) eller 18 534 MSEK för Lundin Petroleum (OMX:LUPE) för att ta två bolag. Börsvärdet räknas ut genom att man tar aktuell börskurs och multiplicerar med antalet utgivna aktier. Detta ligger sedan till grund för att värdera olika bolag utifrån deras verksamhetstillgångar. Men det är också här en del gör fel. Man måste titta på skulderna och likvida tillgångar i bolagen för att kunna räkna ut hur bolagens tillgångar värderas.
Siffrorna för börsvärdet har jag hämtat från Avanza, vilket ofta är korrekt, men inte alltid. Det är förstås bättre att kolla upp detta själv utifrån aktuellt antal aktier, men nu är detta bara ett exempel. Ni får naturligtvis upprepa övningen korrekt om ni själva vill göra en jämförelse.
Som sagt, självklart för många. Om någon köper upp hela PA Resources till dagens aktiekurs, så får man ju även skulderna och likvida tillgångar på köpet, och betalar alltså börsvärdet + skulder – likvider för bolaget. Som exempel för att titta på hur marknaden värderar bolagets tillgångar så tar vi en titt på senaste kvartalsrapporten, vilket förstås är en förenkling eftersom bolaget bland annat tagit in pengar via en nyemission sedan dess.
På sidan 10 hittar vi balansräkningen, eller åtminstone en förenklad sammanställning över denna. Först letar vi upp likvida tillgångar. Dessa står som omsättningstillgångar och uppgår till 528 MSEK, varav större delen är fordringar på tredje part. Därefter tittar vi på kortfristiga och långfristiga skulder som är 1481 repektive 3559 MSEK.
Bolagets värdering vi börsvärde 3 803 MSEK blir alltså
3803
-528
+1481
+3559
=8315 MSEK
8 315 MSEK är alltså vad marknaden sätter för värde på PA Resources, och utifrån detta kan man titta på bolagets tillgångar i form av t ex oljefält, infrastruktur, licenser etc.
Vid en titt på Lundin Petroleums senaste kvartalsrapport så hittar man balansräkningen på sidan 22. Där framgår 2 615 MSEK i omsättningstillgångar (fordringar, kassa och varulager), 12 047 MSEK i långfristiga skulder och 2 143 MSEK i kortfristiga skulder. Bolagets värdering blir alltså:
18 534
-2 615
+2143
+12047
=30109 MSEK
Nu kan man sedan titta på bolagets verksamhet och få en korrekt uppfattning på hur marknaden idag värderar de olika bolagens tillgångar. Eftersom det rör sig om oljebolag, så kan man t ex göra relativjämförelser på dagsproduktion, vinst i förhållande till värdering (och inte p/e som baserar sig på börsvärdet), reserver etc. Just Lundin Petroleum och PA Resources brukar vara populära hatobjekt som jämförs med varandra på olika aktieforum, typ min är mycket längre än din, och min pappa skulle minsann klå din pappa, ha! Fast ofta glömmer dessa trätokämpar att titta på skulderna.
Samma tillvägagångssätt skall man förstås använda när man värderar t ex fastighetsbolag, skogsbolag etc.
Många små aktiehandlare började med aktier i samband med IT-bubblan, och teknikbolag saknar ofta skulder. Speciellt saknade de skulder under IT-haussen, då de finansierades via nyemissioner istället för lån. Gamla vanor kan vara svåra att sluta med, men idag är det i allra högsta grad viktigt att även titta på skulderna. Börskurser kan falla till noll för stora och skuldsatta bolag. Ett bolag som Lundin Petroleum skulle fortfarande kosta knappt 12 miljarder SEK att köpa upp, även om ett bud skulle vara noll kronor per aktie.
Glöm inte skulderna. Dessa måste läggas till börsvärdet för att få bolagets värdering.
14 kommentarer
Bra sammanfattning. En något mera subtil problemställning är dock det här med värdet av tillgångar. På papperet så framstår ju alla tillgångar som "värda" det som man betalat för dem, minskat med ev avskrivning. Men det är ju uppenbart att detta inte är grundat på hur mycket någonting egentligen är värt, om man skulle vilja sälja tillgången i fråga. T ex så kan man ju ha en jättelång pipeline som byggts för flera hundra miljoner, och som fortfarande finns upptagen till ett värde av säg 100 miljoner, men om denna pipeline går till ett oljefält som inte längre producerar så är kanske det egentliga värdet av denna tillgång 0 kr. Omvänt så kan ett bolag ha en fabrik som är helt avskriven, och kanske bara värderas till en bråkdel av vad den skulle vara värd för någon annan om man skulle sälja den. Så en intressant fråga, som ofta är i det närmaste omöjlig att svara på, är vad bolagets tillgångar egentligen är värda. Här tycker jag att det finns enorm lucka idag, som gör att många börsbolag framstår som mycket mera värda än vad de egentligen nog är. Ett exempel är bilföretag, som tillverkat bilar som inte längre går att sälja. Bland tillgångarna där finns säkert massor med fabriker, maskiner och annat som i princip bara går att använda till att göra dessa osäljbara bilar. När det inte länger går att sälja bilarna så har dessa tillgångar egentligen inte något värde heller. Men ändå så utör samma tillgångar många gånger säkerheter för lån och dessutom så baserar börsaktörer sitt köpbeslut på att dessa tillgångar skulle ha ett värde. Men kan det egentligen inte vara så att mycket av dessa tillgångsvärden redan idag kan sägas vara i högsta grad "fiktiva"?
Nja, för att få bolagets värdering räcker det att titta på börskursen och som köpare av samtliga aktier i ett bolag betalar man bara köpeskillingen för aktierna – inte skulderna. Skulderna betalas (eller refinansieras) av det köpta bolaget och för detta ändamål använder det köpta bolaget medel som verksamheten genererar (eller pengar från aktieägaren om bolaget inte genererar några pengar).
Vill man däremot ta reda på vad verksamheten i bolaget är värd, dvs vad man skulle betala om man endast köper inkråmet i bolaget exkl skulder och kassa – och det är väl det som är Cornucopias poäng i inlägget – kan man utgå från börskursen, lägga till skulderna och dra ifrån kassan.
Då är det i sammanhanget trevligt att räkna på skuldfria bolag kanske, som t ex Black Pearl, om vi pratar olja.
/M
"Ett bolag som Lundin Petroleum skulle fortfarande kosta knappt 12 miljarder SEK att köpa upp, även om ett bud skulle vara noll kronor per aktie."
För att citerat påstående ska vara sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen måste Lundin Petroleum ha en nettosubstans på -12 miljarder.
Rimligare är väl ändå att sätta börsvärdet i relation till bolagets substansvärde; tillgångar-skulder. Kassa och kortsiktiga fordringar är en mycket liten del av de totala tillgångarna, som är större än de totala skulderna för alla bolag som är solventa.
Skuldsättningsgrad i ett bolag är en mycket viktig faktor, men den viktigaste av alla (och svårast att beräkna på ett tillförlitligt sätt) är naturligtvis framtida vinster, dessa ska betala skulderna och ge vinst.
"Vill man däremot ta reda på vad verksamheten i bolaget är värd…"
Hmm, och det är väl detta som också var min fråga. Om börskursen baseras på att någon "värderat" bolaget utifrån balansräkningen, men balansräkningen innehåller många tillgångar som bara har ett värde baserat på going concern, dvs business as usual, så blir ju detta värde för högt så fort som förändringar i omvärlden gör att företagets verksamhet inte längre kan drivas vidare. Dvs om tillgången skrivs av på 20 år men samtidigt blir i princip värdelös om 5-6 år.
Ett lysande exempel tycker jag att man kan se i bolag som sysslar med att hyra ut oljeplattformar. När det inte längre finns några prospekt att borra med dessa oljeplattformar så kommer det inte heller att finnas någon efterfrågan på dessa oljeplattformar. Värdet av sagda oljeplattformar blir då i princip noll, men samtidigt bygger ju en stor del av börsvärdet på att någon värderat dessa tillgångar som om de alltid kommer att vara värda något och generera intäkter (dvs going concern). Men detta vet man ju redan idag är felaktigt. Ok, dröjer det 20 år så spelar det kanske ingen roll, men dröjer det bara 5 år så är det ju definitivt viktigt, och vad händer om det bara dröjer 2-3 år innan efterfrågan försvinner…
Samma resonemang kan man dessutom applicera på en p/e värdering, där man tittar på intäkerna historiskt och dessutom försöker att lägga till en tillväxtfaktor för att motivera ett högt p/e-tal. Men vad händer om vi i framtiden inte kommer att få någon tillväxt alls, utan tvärtom en årlig kontraktion av ekonomin på grund av allt mindre energitillgång. Räkna med negativ tillväxt – Hur vettigt är det då att redan idag ha ett högt p/e tal?
Och vad händer om det rent av visar sig att man inte längre kommer att kunna bedriva sin verksamhet? p/e talet bygger ju på i princip evig verksamhet, eller åtminstone bör man kunna bedriva verksamheten lika länge som det tar att tjäna igen de pengar som man satsat på verksamheten. Blir värdet av företaget sedan noll så går man då jämt upp, i alla fall om alla vinster delades ut och om man inte tar hänsyn till inflationen mm…
Men hur troligt är detta egentligen för företag med p/e tal på 20+ om vi under samma period får en kraftigt minskad tillgång på fossila bränslen med allt vad det kommer att innebära??
Min poäng är att detta sätt att räkna ut marknadens (dvs börsens) värdering av bolagets tillgångar är vad som skall användas för att t ex räkna ut värderingen per fat, per produktion osv.
Kassa och skulder är enkla att räkna ut värdet på, vad marknaden och börsen gör är sätter ett (helst riskjusterat) värde på övriga tillgångar.
Så ja, även om LUPE skulle vara värderade till 0:- per aktie, så skulle likväl en uppköpare få 12 miljarder i skulder "på köpet", skulder som man måste tjäna in på något sätt. I det läget skulle alltså tillgångarna (oljefälten etc) värderas till 12 miljarder av börsen. Idag värderar de dem till ca 30 miljarder.
Hej
Noterade att du köpt Pare o Pearl
Varför när du tror på bakslag ?
Enl. tidigare.
Tecken på nedgång?
Som alla vet så går börsuppgångar….
Nästa fråga. Ser du Lupe som övervärderad ?
Mvh
"Glöm inte skulderna. Dessa måste läggas till börsvärdet för att få bolagets värdering."
Är inte detta att göra något väldigt enkelt komplicerat? Det är ju bara å räkna ut substansrabbaten/premien. Ett bolags Substansvärde/Egna kapital/Nettotillgångar motsvarar Tillgångar (tot)-Skulder (tot). Då är det väldigt enkelt å jämföra detta tal med vad man betalar för bolaget (eller andelen).
Naturligtvis är det i första hand de framtida vinsterna i bolaget man är intresserad av, men dessa är svårare att beräkna på ett "tillförlitligt sätt". Därför talar exemelvis Graham om "the art of buying a dollar for 50 cent" såsom en grundstomme i sin investeringsfilosofi.
SÅ enkelt kan man se till att skulderna inte glöms bort 😉
Beneficium, det är inte alltid så enkelt att sätta en prislapp på substansvärdet. Vad jag visar är hur man räknar ut vad marknaden sätter för prislapp på tillgångarna rensade för skulder.
För ett investmentbolag är det förstås enklare, där har man ett substansvärde, men för andra bolag räcker det inte att titta på ex eget kapital etc.
Skall man relativjämföra bolag måste man titta på skulderna.
"För ett investmentbolag är det förstås enklare, där har man ett substansvärde, men för andra bolag räcker det inte att titta på ex eget kapital etc."
JO! Substansvärdet räknas ut på samma vis för alla bolag. För du menar väl inte att man kan bortse från skuldsättningsgraden när det är ett investeringsföretag man funderar på att köpa?!!??
Att hävda att substansvärdet är lägre för att skuldsättningen är hög blir en tankevurpa. Substansvärdet motsvarar nämligen vad ägaren skulle få om denne likviderade bolaget; sålde alla tillgångar, betalade alla skulder och behöll pengarna som sedan var kvar.
Observera dock att två bolag med samma värde på totala tillgångarna har olika substansvärde om deras skuldsättningsgrad ser olika ut, det är just därför det räcker med att titta på substansvärdet!
Sedan måste man naturligtvis göra någon form av "stresstålighet", men detta har inte mycket med tillgångarna att göra (utan bör sättas i paritet till soliditet och kassaflöde).
Beneficium, för ett investmentbolag så kan man relativt enkelt värdera tillgångarna – det är värdet på bolagets aktier – är dessa marknadsnoterade så är värdet konkret.
Men det är inte lika lätt att värdera andra bolags tillgångar.
Med min metod kan du räkna ut vad t ex en teknikbolags patent och tillverkningslinor är värderade till av marknaden. Vad som står i bolagets bokföring och balansräkning är inte sällan relevant annat än för just investmentbolag.
Och skall man specifikt göra en relativjämförelse, så är det "min" metod som gäller för att titta på hur marknaden faktiskt värderar en tillgång.
Först då kan du veta om ett bolag är köpvärdare än ett annat.
Jag förstår din poäng bättre och bättre, du är defenitivt inte helt fel ute.
Får nog ödmjukt ta tillbaka min skarpaste kritik och fundera lite djupare på din metod. Kollar substansvärdet på alla bolag jag analyserar (i egenskap av hobbyinvesterare), därefter soliditet och kassaflöde från löpande verksamheten/aktie.
Anser mig därmed inte glömma bort skulderna, men visst, din metod är kanske bättre för att se hur de "svårvärderade tillgångarna" värderas. Må så vara att den är lite besvärligare att använda.
Oljebolagsvärdering kan ej göras efter analys av företagets balansräkning, eftersom samtliga oljefynd endast åläggs ett substansvärde lika stort som nedlagda kostnader för oljefältets framtagande. Värdet på ett oljefält kan därför t.ex. vara 100 ggr större än det bokförda!
Tack för ett bra inlägg och en bra tråd, bra för sådana som mig som lär sig hela tiden mer angående aktier!