Vi har antagligen inte sett botten på börsen än. Det dröjer nästan två månader innan vi får se företagens bokslut för 2008, och med det hur fjärde kvartalet blev. Det lär inte bli munter läsning från många företag.
Naturligtvis skall börsen ligga lite före, men frågan är hur nästa rapportperiod kommer bemötas av marknaden.
En intressant vinkling på finanskrisen och speciellt credit default swaps (CDS:er) fick vi i förra helgens Financial Sense-intervju med Daniel R. Amerman. Enkelt och pedagogiskt förklarades vad CDS:er är, och vad deras relevans är för bland annat kraven på räddningspaket.
En CDS är en låneförsäkring. Företag A vill låna pengar av företag B, till t ex 10% i ränta. B är lite tveksam att A kan betala, och vänder sig till Wall Street för att ordna en CDS, där t ex AiG försäkrar skulden, mot 2% i ränta. AiG riskerar alltså inga pengar, men plockar ut 2% på lånet, det mesta i ren vinst. Men man förutsatte att konjunkturen skulle fortsätta obehindrat, trots att det aldrig skett tidigare. Av dessa 2% satte man inte av några pengar för riskhantering, utan tog det hela som vinst. Dessa enorma vinster har i sin tur berättigat personalen till miljardbelopp i bonus.
Men så föll hela korthuset.
Nu har t ex bolag som General Motors lån på hundratals miljarder, som Wall Street-bolagen har försäkrat via CDS:er. Om GM går omkull så kommer försäkringsbolagen att tvingas hosta upp hundratals miljarder de inte har, eller gå omkull.
Ur det perspektivet skall man se räddningsaktioner av t ex GM, Ford eller Chrysler som ännu en räddning av Wall Street. För räddar man inte GM, så får vi en ny radda med banker och försäkringsbolag som måste räddas.
Och går någon av de som ställt ut CDS:er omkull så faller någon i andra ändan som lånat ut miljarder.
CDS:er har inte varit reglerade, och det har därför inte funnits några krav på avsättningar från försäkringsbolagen likt vad man behöver göra för vanliga försäkringar.
I takt med att allt fler bolag kommer få problem i följderna av recessionen, kommer Wall Street därför behöva räddas igen och igen, oavsett om det är stöd till bankerna, försäkringsbolagen, eller skuldsatta företag.
Man skall nog inte förvänta sig att detta är över snart.
3 kommentarer
Cornucopia, förlåt en obevandrad, men hur ser det ut i Europa. Har vi samma scenario här?
Novis
CDS:er finns på många europeiska företag också. T.ex. fanns de på alla tre isländska storbankerna.
Ett exempel till – Markits iTraxx-index är baserat på CDSer på 125 europeiska storföretag.
De finns också på länders statsskulder, t.ex. Ryssland och Ukraina och t.o.m. USAs statsskuld.
Eftersom de inte handlas på öppna marknader, utan direkt av finansföretag (OTC) är det svårt att finna information om hur mycket som finns utställda på olika företags skulder eller ens hur mycket det finns totalt på varje lands företag.
Det är väl detta som Reinfeldt menar är bonusgiriga ledningar som tjänar miljon belopp på att ta vansinniga risker med andras (aktieägarnas) pengar. Det skulle jag också klara av det är jag helt säker på.
Nyrika företagsledningar, ruinerade aktieägare och nu får skattebetalarna plocka upp notan. Blir företagsledningen inte åtalade och dömda för bedrägeri och svindel och får livstids fängelse, så kommer denna affärsidé att fortsätta.
Frågan är om staten skall ta det obegränsade ansvaret eller begränsa sitt ansvar till beloppsbegränsade insättningsgarantier annars riskerar hela nationen att gå i konkurs.