Måndagen den 29:e september blir väl känd som Stora Bankinterventionsdagen.
Isländska staten köper in sig i krisdrabbade Glitnir.
Den brittiska banken Bradford & Bingley räddas av brittiska staten.
Belgisk-Holländska Fortis har akuta problem och regeringarna i BeNeLux-länderna hostar upp 108 miljarder SEK för att rädda banken. Bara så där.
Nordea och två danska banker går in och köper upp nio bankkontor av krisdrabbade danska Roskilde bank, och danska Bonusbanken tas över av Vestjysk Bank.
Medan jag skriver detta kommer det in att det tyska fastighetsfinansieringsföretaget Hypo Real Estate Holding räddas av ett antal aktörer, inklusive tyska staten. 300 miljarder SEK skall den räddningen kosta.
Och i USA förvärvar Citigroup krisdrabbade Wachovia.
På den positiva sidan så köper Swedbank Banco Fonder, vilket väl borde vara en klar signal på att Swedbank åtminstone inte har en akut likviditetskris.
Å andra sidan kanske 29:e september bara är en försmak. Antagligen har vi bara sett toppen på isberget ännu. Vi får se om de banker som idag köper andra banker kommer sitta där och vara nöjda i slutändan, eller om de agerat alldeles för tidigt. För de som blivit uppköpta kanske det var tur att vara relativt tidigt krisdrabbade, förr eller senare finns det inte pengar kvar för uppköp.
Danmark drabbades av fallande bostadspriser för Sverige, och nu har krisen nått de danska bankerna. Sverige kommer ingalunda klara sig undan, priserna på bostäderna har knappt börjat falla här, och det kan ta något år innan bankerna får problem. I USA tog det mer än två år.
Nej, detta slutar inte väl, oavsett den amerikanska räddningsaktionen som kanske snart alldeles strax nästan är nära att eventuellt klubbas igenom idag.
Kom ihåg: Varje räddningsaktion som inte ger en botten på marknaden är en klar signal på att börsen skall fortsätta nedåt. Nu kommer USA visa riktningen när de öppnar om några timmar, men än så länge är det inte muntert, krispaket eller ej.
Kanske blir räddningspaketet ännu ett buy the rumour, sell the news.
