statsskuld

Migrationsverket publicerade idag sin oktoberprognos över migrationskrisen, samt vilka direkta kostnader myndigheten beräknas få på grund av de asylsökande. Lånebehovet för svenska staten stiger med minst 29 miljarder eller 0.7% av BNP under 2016, givet minskande asylströmmar nästa år. De svenska marknadsräntorna fortsätter uppåt.

Man kan analysera sönder Migrationsverkets rapport, som är sorglig läsning om total avsaknad av bostäder och att tillfälliga nödlösningar kommer bli (som prognosticerat här på bloggen) permanenta (“långvariga”).

Rent finansiellt förväntas ökade utgifter om 29 miljarder kronor 2016, men då räknar Migrationsverket med att antalet asylsökande minskar. Inte heller ingår kommunernas ökade kostnader när t ex infrastruktur som vatten och avlopp kraftigt behöver byggas ut lokalt. Därefter ser de statliga utgifterna ut att klinga av, men det beror på att de asylsökande istället blir kommunens huvudvärk, och ska få kommunalt försörjningsstöd (aka socialbidrag) och boende betalt av kommunens budget, vilket inte är statens och Migrationsverkets problem. Det tar åtta år innan 50% av de arbetsföra har fått någon form av egen inkomst, så det är många år på försörjningsstöd för de 100 000 – 190 000 som Migrationsverket räknar med ska komma.

Man kan förstås ifrågasätta realismen i prognoserna, som bland annat använder ryska Putinregimens propagandakanal Sputnik som beslutsunderlag. Prognoserna från Migrationsverket pekar “åt rätt håll”, dvs på minskade asylströmmar. Spricker de prognoserna på uppsidan blir finansieringsbehovet ännu större

Ej heller ingår ökade kostnader för övriga myndigheter som inom ram får ställa upp med resurser, som drabbar ordinarie verksamhet. Det stora problemet är att det helt enkelt saknas resurser – resurser man inte kan trolla fram med pengar, utan som tar tid – att utbilda lärare tar fem år. Att bygga nya skolor, vårdcentraler, sjukhus, kraftverk, kraftledningar, vatten- och avlopp, bostäder etc tar 10-15 år och sker normalt med planering utifrån normal befolkningsutveckling. Man kan låna hur många miljarder man vill, men det går inte att trolla fram något som tar tid för det. Nio mammor föder inte ett barn på en månad oavsett hur mycket pengar du slänger på dem.

Regeringen höll en presskonferens där finansminister Magdalena Andersson menade att volymerna är ohållbara ekonomiskt. Något förslag till finansiering finns dock inte, annat än besparingar (=försämrad välfärd, bland annat nämndes sjukersättningarna så långtidssjukskrivna kanske ska få betala för asylkrisen) eller låna pengar.

Skattehöjningarna kommer nog först när kommunerna får flyktingarna i knät om några år.

De svenska marknadsräntorna fortsätter följaktigen uppåt och det blir dyrare för svenska staten att låna nu när det bör vara uppenbart att budgetunderskotten kommer skena. Dagens siffror är hämtade från Finansportalen och är preliminära. Normalt hämtar jag data från Riksbanken, så dagens siffror är med reservation för att de inte är slutkurser och för att Riksbanken kanske listar bid istället för last.

Siffrorna gäller ca klockan 12:40.

Som man ser är nu statsobligationsräntorna de högsta på åtminstone en månad. Fortfarande extremt låga och tvåårsräntan är negativ. Speciellt kan man titta på femåringen som gått från i princip nollränta till 0.14%.

Att ha negativ ränta på tvååringen innebär inte att “staten får betalt för att låna”. Man behöver inte efter två år betala tillbaka hela beloppet man lånade, men likväl ska det betalas. Och om man inte kan höja intäkterna måste man då låna på nytt och det finns inget som säger att det kommer ske till negativ ränta även då.

Det är förstås för tidigt att prata om en trendvändning och huruvida politikerna kan visa handlingskraft som kan lugna marknaden återstår att se. Antagligen inte, då Migrationsverket fortsätter med uttalanden som saknar förankring i verkligheten, t ex att asylsökande ska huseras i skyddsrum. Skyddsrum har inte bygglov för att vara bostad, och har ofta annat bruk idag, t ex parkeringar. Därtill lämnar med all sannolikhet inte bara hygiensituationen en del att önska, utan också brandevakueringsvägar som är byggda för krigets krav och inte för permanenta bostäder. Likt många andra orealistiska uttalanden kommer skyddsrumspåhittet visa sig sakna realism.

Man medger åtminstone nu att det bara blir 75 stycken tält och att skaffa tältplatser åt 30 000 personer kommer dröja till långt in i 2016.

Marknadsräntorna för statsobligationer kommer garanterat även på verka bolåneobligationernas räntor, men det får vi titta på när Riksbanken rapporterat dagens räntor i morgon.

Stigande räntor gör att krisen även slår över på hela den lagda och vid det här laget överspelade budgeten. Med en statsskuld på 1 337 GSEK innebär 0.10 procentenheter högre ränta att statsskulden kommer belasta statsbudgeten med ytterligare 1:34 GSEK, givet att hela skulden skulle rullas över vid ett tillfälle. En variant är förstås att man fortsätter belåna de statliga företagen istället, för att lämna överutdelningar till staten. Oavsett kommer statens budget belastas av högre räntor. 5-åringen har nu på några dagar stigit 0.11 procentenheter.