statsskuld

Riksgälden kom idag med sin uppdaterade prognos för svenska statens lånebehov. Man konstaterar att inget ökat lånebehov föreligger, utan upplåningen ligger i linje med tidigare prognoser, trots asylkrisen.

Prognosen om statens lånebehov skulle egentligen kommit förra veckan, men Riksgälden sköt upp prognosen i väntan på Migrationsverkets prognos över antalet asylsökande.

I själva verket har lånebehovet minskat med 25 GSEK sedan prognosen från juni, trots asylkrisen, då den ekonomiska tillväxten i den allt mer överhettade svenska ekonomin ger ökade skatteintäkter.

”Svensk ekonomi och den underliggande utvecklingen av statsfinanserna visar på en överraskande styrka. De ökade utgifterna för migration vägs till stor del upp av högre skatteinkomster, men det är viktigt att poängtera att osäkerheten är stor.”

Däremot anger Riksgälden att statens utgifter på grund av asylkrisen kommer öka kraftigt under 2016, men eftersom den eviga överhettade ekonomiska tillväxten ska hålla i sig så ökar lånebehovet bara med 8 miljarder. Riksgälden går alltså emot det tidigare panikbesked som ska ha läckt ut från regeringskansliet om att det behövde sparas pengar i panik.

Riksgäldskontoret höjer de direkta utgifterna för migration och integration med 31 miljarder för 2016 till en summa om 58 miljarder, mot 26 miljarder för 2015. För 2017 blir utgifterna 71 miljarder, men detta kan alltså finansieras via den ekonomiska tillväxten och redan annonserade höjda skatter. Hade vi inte haft asylkrisen hade dock lånebehovet minskat och den statliga ekonomin hade rent av visat överskott, som kunde sparats undan inför den kommande lågkonjunkturen från 2017 och framåt, alternativt kunde använts till reformer inom välfärd eller statens centrala funktioner som rättsväsende och försvar. Noteras bör att Riksgälden bara tittar på statens lånebehov och ignorerar kommunernas ekonomi och bortser helt ifrån huruvida samhällsinstitutionerna kan hantera asylkrisen, t ex rekrytering av personal, utbyggnad av infrastruktur och huruvida myndigheterna klarar av ordinarie skattefinansierad verksamhet. Som det är nu tar ju t ex polisen sina kostnader inom ram, och drar ner på t ex brottsbekämpning.

En annan förutsättning är att man tar från biståndspengarna och använder till asylkrisen.

”Hur avräkningen i praktiken kommer att hanteras är i slutändan en politisk prioritering. Ökningen av utgifterna för migrationen gör däremot att det inte längre finns någon marginal till utgiftstaket för varken 2016 eller 2017. Skulle avräkningen mot biståndet inte genomföras som antagits ovan kommer det att behövas besparingar inom andra områden i minst samma omfattning.”

Kort sagt ställer Riksgälden utgiftsposterna för migration och integration mot att vaccinera barn i U-länder, annars måste man höja skatter eller dra ner på välfärd och nattväktarstaten ytterligare.

Riksgälden räknar dock inte med någon lågkonjunktur (mindre än 2% tillväxt), utan i sedvanlig ordning ska svensk ekonomi befinna sig i en permanent högkonjunktur (över 2% i tillväxt). Tillväxten för 2015 sätts till 3.1% i år, 2.8% år 2016 och 2.4% 2017. Man anser alltså att ekonomin toppar ur i år.

Beskedet från Riksgälden är alltså att det inte föreligger någon fara för de statliga finanserna och att asylkrisen går att finansiera inom ram och utan ytterligare väsentliga åtgärder. Ladorna var visst inte tomma, utan det fanns tvärt om ett reformutrymme om 31 miljarder SEK för år 2016 man tidigare inte kände till.

Det finns förstås en lång rad antaganden. Bland annat får inte bostadsbubblan spricka, då investeringarna främst drivs av just bostadsbyggande, vilket är beroende av hushållens vilja att skuldsätta sig för resten av livet.

”Sedan ett par år tillbaka beror ökningen av investeringarna till stor del på bostadbyggande. Ökningstakten förra året var mycket hög. I år är den något lägre i procentuella termer, men bidrar ändå starkt till den totala ökningen av investeringarna.”

Ni hittar Riksgäldens prognos här och detaljerna som PDF här.

En del funderingar kan vara att det alltså är dags att senast tidigt 2016 avveckla sina positioner på börsen, då högkonjunkturen enligt Riksgälden försvagas framöver. Detta är i linje med en möjlig prognos av konjunkturbarometermodellen för börsinvesteringar.