starlink

Artikeln innehåller annonslänkar för Kjell & Company.

Förra veckans lite längre strömavbrott nådde min C-nivå där reservbatterier behövde tas fram, vilket visade på en del brister, och jag har nu förändrat nödströmssystemet lite inför nästa gång.

Vi har nu haft två stora strömavbrott i området, ironiskt nog sedan efter Ellevio grävde ner vår kraftledning i den största infrastrukturinvesteringen för gården sedan ström drogs in och väg byggdes på 60-talet. Strömavbrotten har berott på centrala fel, och med total nedsläckning har även någon nod i fibern drabbats, så den automatiska omstyrningen till Starlink har gått in.

Att ha Internetbackup via av svenska infrastruktur oberoende Starlink och nödströmförsörjning handlar på nivå A – C om att kunna fortsätta arbeta och blogga, och är som sådant affärskritiskt, och kanske inte något man behöver som privatperson egentligen.

Strömavbrott klassar jag som A-D beroende på hur långt i kedjan utrustning behöver aktiveras. A-nivån täcker egentligen bara om strömmen blinkar till. B-nivån 4 – 5 timmar. C-nivån upp till 24 timmar var det tänkt och D-nivån tills vidare så länge det finns fungerande transporter som kan hämta nytt bränsle, annars någon vecka kanske.

Nivå A är Internetutrustningen inklusive delar av det lokala nätverket, och kan köras 30 – 60 minuter på någon av de fem UPS:ar som är inkopplade till olika utrustning. Största enskilda förbrukaren är Starlink, och förbrukningen på det som är mest kritiskt är 100 – 150 W, med ett snitt nere runt 110 W. Detta kan reduceras ytterligare genom att stänga ner några saker som egentligen inte är kritiska, och kanske få förbrukningen att snitta runt 90 W, inklusive Starlink. Jag kör Eaton som mina UPS:ar då jag har dålig erfarenhet av kvaliteten på APC:s upsar (annonslänk), som ger störande eller tjutande missljud även i standbyläge och alltså inte går att ha i en arbetsmiljö. Kjell har bara kvar en enklare Eaton-UPS (annonslänk) i sortimentet, men jag kör annars Eaton Elipse Eco 800 eller Elipse Eco 850 Pro.

Nivå B körs på ett Ecoflow River Pro integrerat litiumbatteri och inverter. Denna tar 30 ms innan den kopplar in sig som UPS, så de riktiga dator-UPS:arna på nivå A är ett krav. A-nivån är främst till för att klara de där 30 ms utan att nätverksutrustning ska gå ner. När allt annat är slut så kommer det vara UPS:arna som kör ytterligare 30 – 60 minuter.

Idag finns Ecoflow River Pro 2 (annonslänk) som är lite nyare, men likvärdig. Det är förstås kinesiska grejer, men de duger i krig. Ecoflows produkter (annonslänk) är högt efterfrågade av frontförbanden i Ukraina och jag har inte haft något problem med min River Pro genom åren, utan den sitter tyst och snällt och agerar backup. Programvaran har förbättrats genom åren på ett antal punkter, som att den inte slog på växelström när den kört slut och börjat ladda igen, vilket var mycket irriterande.

Den kunde innan Starlink köra typ åtta timmar, men nu är det nere på 4 – 5 timmar.

Fördel med Ecoflow är att de också kan ladda riktigt fort. Min Pro laddar upp till 800 W och de nya stora i Delta-serien kan väl ladda i 1 200 W, vilket gör att man laddar väldigt fort. Andra populära märken surrar på nere på något hundratal watt.

Vid behov kan jag på B-nivå även koppla in viss enklare belysning, samt ladda datorer, mobiltelefoner och ficklampor eller annan utrustning som behöver laddas. I första hand finns dock en massa powerbanks som används på resor som kommer användas för detta.

Nivå C är att jag har tre klassiska blybatterier på underhållsladdning i maskinhallen. Tillsammans med en 300 W ren sinusväxelriktare (annonslänk) så kan dessa ladda Ecolow River Pro för ytterligare 24 timmars drift är det tänkt. Sedan kan man ta batterierna någon annanstans och ladda dem.

På C-nivån kan även kyl och frys behöva köras, samt vattenpumpen, för vilket det finns en separat 1500 W ren sinusväxelriktare. Dimensionerande här är pumpen som drar ca 1 050 W när den pumpar upp trycket i hydroforen, som dock räcker ett antal timmars normalt bruk och toalettspolningar utan pump. ÄVen beluysning kan vara aktuellt på C-nivån.

Nivå D är när batterierna är slut. Då finns en dual fuelgenerator från Champion på 1 900 W kontinuerlig effekt, där det finns gasolflaskor (i aluminium för bästa effektuttag till skillnad mot de populära kompositflaskorna) för sölfritt bränsle och ren förbränning. Det inkluderar gasolflaskan på grillen, som kan användas om det behövs. Det går även att köra på bensin, men då måste man fylla på ofta och det blir lätt söligt, medan en gasolflaska kan klara lång tid.

Då körs generatorn bara för att ladda batterierna eller Ecoflowen och för det bör ca en timme var femte timme räcka. Däremellan kör batterierna kyl- och frys samt pumpen, och Ecoflowen kör nätverk och Internet.

Tillägg: Varför C-nivån och inte D direkt? Svaret är att C är tyst, medan D-nivån väsnas. Ambitionen är att klara C-nivån iaf åtta timmar så man kan sova tyst om natten. Elverk är motorer och kräver som sådana kärlek, oljebyte, bränsle, kladd mm och ska dessutom provköras regelbundet.

Strömavbrottet förra veckan

Förra veckan blev det ett stort avbrott Bua (Ringhals)-Kungsbacka-Sätila i Ellevios nät och som mest var över 20 000 abonnenter utan ström, antagligen uppåt 50 000 invånare och säg 10 000 arbetsplatser. Strömavbrottet varierade i längd, men vi fick väl uppåt sex timmar här hemma. Orsaken var okänd enligt Ellevio och löstes via omkopplingar.

Nivå A + B

Initialt behövdes inget göras, utan jag tände kaminen och plockade fram Fenix CL30R, som har utbytbara litiumbatterier som också kan laddas med USB, och hängde upp i biblioteket.

Den räcker ett antal timmar innan den behöver laddas, men vi har också extra batterier att byta med och ladda separat parallellt. Jag har börjat försöka singlesourca till de laddbara 18650-litiumbatterier för belysning inklusive ficklampor.

Sedan drog jag igång kaminen när Ellevio meddelade att man felsökte och inte hade någon tid, och sedan sade att strömmen skulle vara tillbaka 22:30.

Satte också på en kastrull med varmvatten för kaffe. Varmvattenberedarens 150 liter räcker ett tag så för hygienbruk behövs inte varmvatten initialt, men kan annars värmas upp på kaminen, som är en Vermont Castings Intrepid II med som ni ser platt topp, nog för att kunna laga mat i två kastruller och en stekpanna, eller för den delen en Omniugn.

Nivå C – problem uppstår

Med Starlink så behövde efter ca 4 timmar batterierna kopplas in, vilket tar ca 10 minuter i form av hämtande av dessa från maskinhallen och jag kopplade in min gamla 300 W rena sinusväxelriktare från Clas Ohlson. Denna har några år på nacken och är väl kanske 15 – 20 år gammal.

Ecoflowen drogs ner till långsamladdning på ca 100 W och lade sig på ca 250 W total belastning. Väl inom toleransnivån för 300 W-riktaren, som ska klara spikar på 600 W.

Men efter ca 20 minuter gick säkringen på växelriktaren pga överhettning. Den var visst inte gjord för att köra 250 W någon längre stund.

Jag fick ut i maskinhallen och hämta 12 V-säkringar, som är av biltyp och byta, men växelriktaren var stendöd. Den hade antagligen bränt sönder sig. En 600 W modifierad sinus jag också hade vägrade accepteras av Ecoflowen som inte började ladda, så det blev ner i källaren och hämta 1 500 W-riktaren och koppla in den.

Överlag har jag dålig erfarenhet av modifierad sinus. Det är billigare, men jag köper aldrig det mer. Sexhundravattaren är nog 25 år gammal tror jag.

Sagt och gjort och med 1% kvar i Ecoflowen efter att ha sprungit efter säkringar och ny växelriktare. Inte ett problem, då UPS:arna hade drivit allt vidare i 30+ minuter ändå, men det är ju alltid kul att klara det på håret.

Jag drog upp laddstyrkan till max nu när det ändå var 1 500 W växelriktare.

Fungerade ju fint och skulle på en dryg timme lada Ecoflow Pro full.

Men icke.

Blybatterier är blybatterier och efter en kort stund började växelriktaren varna för dålig spänning trots 105 Ah AGM-batteri. Förvisso startbatteri, men ändå. Så det blev till att koppla över på det lilla batteriet, och dra ner på farten. För ett 75 Ah fritidsbatteri orkar inte med så många watt.

Den körde på rätt stabilt, men långsamt tills även den började klaga alldeles i förtid. I teorin ska 75 Ah innehålla 75*12=0.9 kWh, men med blybatterier har man bara hälften, dvs 0.45 kWh. Fast då skulle jag kunnat köra i två timmar på 215 W. Men icke.

Bytte tillbaka till 105 Ah-batteriet, som nu hade vilat sig och återigen fungerade. Men i teorin skulle orka ladda hela Ecoflow två gånger.

Här någonstans kom strömmen tillbaka.

Erfarenheten av detta är att blybatterier är otillförlitliga och har inte alls den kapaciteten man kan tro. Varken AGM eller fritidsbatterier, trots att de stått på korrekt underhållsladdning. Och ha alltid en extra och överdimensionerad växelriktare.

Jag har nu ändrat nödströmssystemet och skaffat en Ecoflow Delta 2 (annonslänk). Detta är inga billiga grejer, men jämfört med ett AGM-batteri för för nästan 3 000:- SEK och en 1 500 W ren sinusväxelriktare för typ 5 000:- SEK så är 1 kWh litium med faktisk 1 kWh tillgänglig (eller iaf 0.8 kWh enligt tester på nätet) inklusive växelriktare inte lika dyrt som det ser ut. Men tillförlitligt och då jag haft min första Ecoflow rätt länge så litar jag på utrustningen. Och det duger för fronten i Ukraina, så man får väl lita på detta. Nya generationen Ecoflow ska kunna cyklas 3 000 gånger innan de når 80% av ursprunglig kapacitet, och när de bara ska användas som nödström så är det mer än nog. Behövs några gånger om året.

Dock brummar Delta 2 ibland när den står på underhållsladdning och fläkten drar igång, så att ha den på en arbetsplats som nödström går bort. Istället är den undanställd och är reservbatteri medan tysta Ecoflow River Pro agerar UPS.

AGM och 1 500 W växelriktare får fortfarande köra pumpen, men Delta 2 klarar 1 500 W ut och kan alltså köra både datorutrustning och pump faktiskt.

Tanken är dock att koppla in den och ladda Ecoflow Pro med eller alternera dessa. Den som inte körs sätts ut och laddas från Teslans ciguttag, vilket vid normala 80% laddning av Teslan bör kunna köras typ åttio gånger. Dock kan man bara ladda i 100 W ur ciguttaget, men om jag stryper lite onödiga nätverksprylar så är jag där och därmed kan jag ladda i ungefär samma takt som den andra Ecoflowen används. Bägge mina Ecoflow hade 12V cigkabel med för laddning.

Eller så kör man fulla 1 200 W laddning av Delta 2 via generatorn. Allts ladda en timme, sedan kunna köra upp till 6-7 timmars nätverk. Eller hos någon i närheten som har ström. Inte aktuellt i detta fall, eftersom hela området var strömlöst.

Så C-nivån är nu ändrad ovan och bygger främst på en Ecoflow Delta 2.

Nu får vi se när vi når ett D-avbrott och behöver plocka fram generatorn. Utan att ladda Delta 2 bör jag klara åtminstone 10 – 12 timmar.

Jag drog även upp viloladdningen av Ecoflow från 70% batteriladdning till 85%, vilket kan öka detta till kanske 13 – 14 timmar.

Allt för att jag ska kunna fortsätta blogga. Frågan är dock när strömavbrott blir så stora att ingen kan läsa bloggen …

Det blir nu ganska enkelt att testa nivå A – C, och att plocka fram Delta 2 tar ca en minut och är bara att koppla in till skillnad från batterier och växelriktare. Jag får återkomma när jag testat A – C, inklusive att ladda i bagagets ciguttag i Teslan.

I övrigt finns det ju typ 100 W USB-C i Teslan, som Delta 2 också kan laddas med. Får googla efter 100 W ciguttag eller USB-C ren sinusinverter … Tillgg: Googlat och det finns förstås produkter för detta. Inte för USB-C, vilket hade gjort att även kraftiga powerbanks hade kunnat ge växelström, men iaf för 12V ciguttag.

En god vän här på byn kopplade bara in 3.7 kW V2L-uttaget på sin Kia EV9 och småflinade åt mina bestyr. Elbilar med inbyggda växelriktare är guld, särskilt när man sitter med en 100 kWh fulladdad EV9. Med mitt behov på säg 200 W i snitt inklusive kyl, frys och vattenpump skulle 100 kWh EV9 räcka i 500 timmar. Och någon gång under tiden åker man bara och laddar någonstans medan Ecoflow tar över …

Kompisen satt och tittade på Netflix på teve med fet ljudanläggning under strömavbrottet via Kian. Förstås via backup-Internet då fibern var nere …

Oavsett – jag kommer kunna fortsätta blogga även utan fiber och ström, så nästa steg är att servern fortsätter tugga hos min hostingleverantör Oderland. Annars får jag peka om hos Cloudflare till en tillfällig server utomlands. Optimalt har man en speglad WordPress på t ex Irland.The blawg must go on. I det här fallet skrv jag också på Krigarhjärta mot deadline, och behövde Internet för att göra en del research som kartor.

Och nej, jag kommer inte betala hundratusentals kronor för ett fullt UPS-system som är inbyggt i huset med allt vad det kräver. En Ecoflow är relativt detta billigt, särskilt som detta bara behövs några gånger om året. Däremot kan jag tänka mig att ta in elektriker och dra separata nöduttag vid pump, kyl och frys, samt biblioteket så man bara kopplar in nödströmmen på en plats och sedan byter vägguttag på övriga, istället för att behöva klydda med förlängsningsladdar. Ecoflow går dessutom att flytta med sig vid evakuering, vilket inte en svindyr fast installation går.