Jag har nu satt upp Starlinkterminalen som automatisk failover för fiberanslutningen, och det fungerar i stort sett felfritt och alla tjänster jag testat (ej testat spel) fungerar utan att köra Starlink i bryggläge, trots CGNAT. Nu återstår permanent installation på taket, men det är full fart trots att den just nu står en och en halv meter från huset. Massa tekniksnack nedan som kanske går över en dels huvuden, så jag summerar först.
Summering: Starlink fungerar nu som automatiskt reservinternet för mig och det fungerar utmärkt. Återstår nu att göra en permanent installation med lite borrande och skruvande.
Starlinkroutern är inkopplad på husets ethernet och placerad där den ska stå permanent, men för permanent installation av själva terminalen behöver det borras genomgång genom vägg, samt riskeras livet på taket och där är jag inte riktigt än.
Tillfällig placering bara ca 150 cm från huset var inget problem för hastigheten, då terminalen ständigt varit riktad nästan rakt mot söder på 178-179 grader. Här uppe på våra breddgrader finns satalliterna nämligen primärt söderut, där bandet med cirkulerande satelliter slutar i höjd med Östersjöns södra strand. Se realtidskarta här. Finns enstaka satelliter längre norrut, som t ex ger täckning till sjöss eller på Svalbard och Grönland, men terminalen här min breddgrad har bara stått söderut hela tiden.
Tidigare satte jag in Starlinkroutern direkt inne på LAN:et efter att jag fått ethernetadaptern, och då gick det att med ett enkelt handgrepp via location i MacOS nätverksinställningar välja om jag skulle köra fibern eller Starlink. Detta genom att sätta upp Starlinks 192.168.1.1 som primär router och konfigurera upp ett statiskt IP-nummer för Macen. Statiskt pga att det inte blir bra att ha två olika DHCP-servrar, så jag blockade Starlinkterminalens DHCP i mina Unifi-system. En fullösning, men jag kör inte den nu efter att ha flyttat terminalen och routern.
För övrigt kör jag mitt interna LAN på 192.168.2/24 av erfarenhet sedan många år. Många produkter levereras med 192.168.1/24 som nät, inklusive Starlink. En del, inklusive Starlink, går inte ens att konfigurera om, så för att kunna använda olika levererade routrar, t ex från fiberleverantören, med min egen Unifi-router har jag 2-nätet satt. Vilket var praktiskt nu för Starlink.
Nu sitter dock Starlink på WAN2-porten på min Unifi-brandväggsrouter och är automatisk failover. Går fibern ner och utvald server inte svarar på ping så kopplas WAN1 (fibern) bort och trafiken skickas istället över WAN2 (Starlink). Det tar några sekunder för övergången.
Starlink-kunder med vanligt abonnemang har inte egna IP-nummer, inte ens dynamiska dito, utan ligger bakom en CGNAT-brandvägg vilket dels kan bli problem med en del tjänster, och ännu mer problem när man redan kör NAT i sin egen router. Dyrare företagsabonnemang får dock egen IP. Trafiken går nu alltså WAN-Starlink-CGNAT-NAT-LAN mot annars WAN-NAT-LAN.
Jag har dock testat (genom att stänga av wifi på telefonen) alla tjänster som körs i hemmet och kommer åt allt ändå via Starlink, inklusive Unifi-systemet. Även Home Assistant kan kommunicera korrekt med Home Assistant Cloud, liksom olika subdelar med sina egna moln, som Shelly. Även Spotify Connect fungerade, så tillvida att jag kan styra musiken i hemmet på distans via mobiltelefonens Spotifyapp.
Vad jag inte testat är några spel, då jag inte spelar datorspel. Möjligt att vissa UDP-baserade spel kan få problem med dubbla NAT.
Annars kan man även ställa in Starlinks router i bryggläge, men det har jag inte gjort för att kunna ha kvar Starlinks eget wifinät om man manuellt vill gå ut via Starlink förbi failovern. Jag kör t ex driftövervakningen av bloggen över Starlink konstant.
Unifis failover var mycket enkel att konfigurera, nästan plug-and-play för att vara på Unifinivå, men det är å andra sidan halvprofessionella produkter och inget för vanliga konsumenter och kräver som sådana lite högre kompetens till att börja med.
En egenhet var dock att det inte märks på löpande ping när Unifi går tillbaka till fibern. Pågående ping i terminalen fortsätter routas via Starlink, men efter ett tag går annan ny trafik tillbaka till fibern när den kopplas in igen. Startar man om pingen använder programmet den återställda routingen dock.
Vad som nu återstår är permanent montering av terminalen på taket, inklusive borrande av hål i vägg. Bara för att göra det komplicerat funderar jag på att borra en friskluftsventil i biblioteket samtidigt – hög CO2-halt är ett problem vintertid när jag skriver bok – så det kan ta en stund.
Jag ska även mäta energiåtgången för Starlink, som tydligen ska dra minst 20 W och därför ännu inte sitter på mina UPS:ar. Gäller att fördela ut energiförbrukningen jämt mellan de fem (5!) UPS:ar som driver olika system i huset, särskilt så att inte Internetuppkopplingen får slut på ström först. Nu kan lämpligen Starlink och fibern köra på olika UPS:ar, då dessa inte tar slut exakt samtidigt. Som det är nu har vi några timmar på oss att koppla in reservkraften när strömmen går innan Internet dyker. Fibern klarar ändå antagligen bara några timmars strömavbrott, och sedan återstår kanske ytterligare timmar på mobilnätet, som dock blir fullt och långsamt om fibern går ner i grannskapet, så vid längre strömavbrott är just Starlink dock kritiskt..
I alla fall ska bloggen kunna fortsätta uppdateras även vid både strömavbrott eller om Internet lokalt, regionalt eller nationellt år ner. Det senare förutsatt att servern inte drabbas förstås, men serverleverantören har iaf reservkraft.
Ytterligare ett steg är förstås en backupserver i ett annat land, till vilket bloggen kan pekas om, men om Sverige är nere så är också 90% av läsarna ändå borta …
