Ökningen av hushållens skulder var på 12-månadersbasis stabil i november, trots fallande bostadspriser. Man ska dock komma ihåg att boprisstatistiken ligger ca 3 månader före skulderna, eftersom skulden uppstår vid tillträde, men boprisstatistiken gäller vid påskrift av köpeavtal. Det finns även andra störande faktorer, som skillnader i pristuvecklingen för villor och lägenheter, och att Stockholm inte är Sveriges navel.
Latest in skuldbubblan
Finansinspektionen går vidare med skärpt amorteringskrav för höga skulder. Amorteringskravet skärps med en procentenhet per år om man har bolån som överstiger 4.5 gånger bruttoinkomsten. I vissa fall kan det alltså bli upp tre procents amortering om året, eller en amorteringstakt på 33 år. Enkät nederst om ditt hushålls bruttoskuldkvot.
Konjunkturinstitutets uppdaterade prognos över svensk ekonomi framöver är tydlig. Nu kommer sju dåliga år efter sju goda och det blir dags att betala för de senaste årens fester. Svensk ekonomi kommer gå avsevärt sämre än omvärlden och i det närmaste stagnera i faktiskt välståndsmått mätt, dvs BNP per capita. En del kommer bli rikare, men det kommer bli för att andra blir fattigare.
Både den officiella KPI-inflationen och KPI-inflationen utan ränta, KPIF, låg stabilt kvar över 2.0% i augusti. Tursamt nog för bubbelskaparen Riksbanken har man just infört ett variationsintervall på 1.0% – 3.0% så man ska slippa höja räntan och Sverige ska slippa ta konsekvenserna av Riksbankens penningpolitik.
Nu när Riksbanken ska styra reporäntan på KPIF och ett intervall om 1 – 3% i KPIF-inflation är det väl dags för en graf med dessa två historiskt. Särskilt som Riksbanken säger att man i praktiken “sedan länge” använt KPIF.




