Enligt Konjunkturinstitutets interna prognos kommer ränteavdraget kosta svenska staten 61 miljarder kronor år 2026, eller 44 miljarder mer om året än idag. Detta framgår av svar och en prognos lagd i juni 2017.
Latest in skuldbubblan
Konjunkturbarometern föll i dagens rapport från Konjunkturinstitutet. Myndigheten kallar det hela förstås för “fortsatt styrka”.
 |
| Konjunkturbarometern kvar i överhettning. |
Så har den officiella inflationen KPI nu nått 2.2%, lagom till Riksbanken ska sluta använda sin stenhårds 2.0%-gräns, för att slippa höja räntorna. Redan nästa månad ska nämligen inte 2.0% längre gälla som en stenhård målgräns.
 |
| Konsumentprisindex 12-månadersförändring. Data: SCB |
Det svenska skuldberget växer snabbare än BNP, som kan sägas vara mer än helt skuldfinansierat. För första kvartalet steg nominell BNP på rullande fyra kvartal med 59 miljarder kronor (GSEK) medan skulderna steg med 149 GSEK. Oräknat statsskulden och oräknat bank- och finanssektorn, så låg de svenska skulderna på 198% av BNP.
 |
| Svenska skulder (oräknat statsskuld och bank- och finanssektorn) 1996K4 – 2017K1 som procent av BNP.
Gissningsvis ändrades företagens bokföringsregler i någon form år 2002, därav dippen. |
Inte nytt, men jag tror jag missat att skriva om det på bloggen. Regeringen vill i alla fall ta 250 miljarder kronor från Riksbankens valutareserv för att stärka statsfinanserna och kunna visa hur duktig och ekonomiskt ansvarsfull regeringen varit när valrörelsen dragit igång.