Börsveckan inleds positivt i de asiatiska tidszonerna. Råvarumarknaderna lugnar ner sig lite trots kriget Israel – Iran, och guldpriset har inte ens nått prisrekord, medan uppgångarna i oljan fortsätter måttligt men tas ut av dollarras. Bedömarna menar att Riksbanken i sitt räntemöte i morgon kommer besluta om en räntesänkning som offentliggörspå onsdag.

Stockholmbörsen backade ordentligt förra veckan med -2.45% (-0.95% i år) för storbolagsindex OMXS30 och -2.66% (-2.15% i år) för breda indexet OMXSPI. Dollarn rasar dock till nya nivåer och har gått ner 1.4% på en vecka och kompenserar därmed något. USD handlas just nu i 9:49 SEK medan euron är stabil på 10:97 SEK. Guldpriset dras faktiskt inte upp till nya prisrekord av kriget Israel – Iran även om 1 044:- SEK per gram eller 3 421 USD per troy ounce är nära prisrekorden. Även om oljepriserna fortsätter uppåt är ökningen för Brent ca 0.6% och WTI ca 0.7% i skrivande stund och inga extrema rörelser. Det verkar helt enkelt som att marknaderna fattar att Israel och Iran kommer sluta skjuta på varandra efter ett tag, likt de alltid gör.
I USA backade också börserna förra veckan och tillsammans med dollarförsvagningen blir utvecklingen ungefär som i Sverige. Mätt i dollar gick S&P-500 -0.39% (+1.62% år) och Nasdaq 100 -0.60% (+2.95% i år). Sämst inom FANANGST var veckan för Apple på -3.66% (-21.36% i år) och bäst för Tesla med +10.22% (-19.45% i år). Apple klår nu alltså Tesla på nedsidan och är sämsta FANANGST-aktie i år, drivet av att företagets AI-satsning floppat helt när man misslyckats införa AI-funktioner i sina operativsystem och sitter kvar med en Siri-assistent från ett annat decennium, redan tidigare omkörd av alla andra.
Över i de asiatiska tidszonerna är tongångarna på marknaderna positiva. ASX 200 är i skrivande stund +0.02% (+4.78% i år), Hang Seng +0.22% (+19.37% i år), KOSPI +1.30% (+22.21% i år), Nikkei 225 01.20% (-4.03% i år) och Straits Times mot strömmen med -0.33% (+2.92% i år).

Den statliga Svanenmärkningen stoppar företag från att leverera till Sveriges försvarsupprustning. Om ett bolag levererar mer än 5% av sin omsättning till försvarsindustrin, så tas investeringsmärkningen bort och Svanenmärkta aktiefonder måste dumpa bolaget. För att inte bli av med märkningen och dumpas på marknaderna avstår därmed företag från att delta i försvarsupprustningen, då det inte anses vara miljövänligt att delta i försvaret av vår frihet, demokrati, välfärd och välstånd.
Tidningen Näringslivet citerar bransorganisationen SOFF:
“Det finns många civila bolag som har ett enskilt affärsområde där de säljer komponenter eller delsystem till försvarsbolag. Då börjar de företagen fundera på om de ska fortsätta med det om hela deras företag anses vara ohållbart, trots att det bara är en liten del av deras omsättning. Det spelar ingen roll om du är ett litet familjeägt bolag som behöver ta in en investering, eller ett börsnoterat försvarsbolag, alla påverkas av den här märkningen.”
Det kan rent av bli så att företag som idag levererar 5% av sin omsättning till försvar pga någon delkomponent måste sluta med det när storleken på leveranserna höjs av de svenska försvarssatsningarna, och då blir alltså försvarsindustrin utan en kritisk komponent eller underleverantör. Andra leverantörer kan dra sig för att delta i upphandlingar eller komma in med offerter, vilket också minskar utbudet och höjer priserna för staten.
Likartat problem har ju gjort att försvarsinvesteringar även via fonder har varit stoppade, även om Finserve Global Security numera finns hos allt fler tjänstepensionsförvaltare, inklusive att Försvarsmaktens egna anställda nu kan investera i försvarsindustrin i tjänstepensionen, vilket absurt nog inte gick tidigare.

Konsensus är att Riskbanken i morgondagens räntemöte tar beslut om att sänka styrräntan från 2.25% till 2.00%, iaf enligt Trading Economics. Detta kommer efter massivt tjat från sakägarna inom banksektorn, som vill se lägre räntor så lånefesten kan ta fart när hushållen börjar bjuda över varandra kring vem som vill skuldsätta sig mest för att köpa en redan byggd bostad och alltså inte skapa något av värde utan bara högre värderingar.
För att ytterligare höja skuldsättningen och elda på lånefesten så väntas det nu också tas beslut från regeringen att höja det så kallade bolånetaket från 85% till 90%, vilket kommer dra upp skuldsättningen när bostadspriserna höjs för att man kan låna mer pengar och inte längre behöver lika stor kontantinsats. Regeringen väntas också sänka amorteringskraven nästa vecka av samma anledningar, så folk kan skuldsätta sig högre och betala av mindre.
Bra tider för besuttna boomers, generation X osv som redan är inne på bostadsmarknaden sedan decennier, och dåliga nyheter för de unga generationerna.
Ville man stimulera nybyggande av bostäder och att lånefesten faktiskt skulle användas till att skapa något kunde man bara sänkt amorteringskrav och bolånetak för endast nyproducerade bostäder, och istället skärpt amorteringskrav och bolånetak för befintliga bostäder för att kompensera den totala skuldsättningen. Det hade även pressat priserna på nyproducerade bostäder, då de på nästa steg i den sk succesionsmarknaden pressas prismässigt av högre amorteringskrav och bolånetak.
![]() | Att låna kostar pengar! Om du inte kan betala tillbaka skulden i tid riskerar du en betalningsanmärkning. Det kan leda till svårigheter att få hyra bostad, teckna abonnemang och få nya lån. För stöd, vänd dig till budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Kontaktuppgifter finns på konsumentverket.se>. |

















