Riksbanken höjde styrräntan reporäntan med 0.5 procentenheter till 0.75%. Den egna prognosen är nu att styrräntan kommer ligga nära 2% i början av 2023, dvs ca ytterligare 1.25 procentenheters höjning. Börsen faller förvisso, men inte nämnvärt mer än någon annan europeisk börs.
Riksbanken räknar med en KPI-inflation på 7.6% i år och sedan 7.1% nästa år, dvs inklusive effekten av räntehöjningarna, medan KPIF landar på 6.9% i år och 4.2% nästa år. KPIF ignorerar att hushållen behöver betala mer för sina lån när räntan stiger. Banken räknar också med en lågkonjunktur, dvs under 2% i BNP-tillväxt till och med 2025, även om ekonomin börjar återhämta sig 2024. Definitionen av lågkonjunktur kan man bråka om och t ex hävda att riktningen avgör och inte procentsatsen. Under 2% i tillväxt är dock kass tillväxt. Det bäddar också för arbetslöshet och svårt att få igenom krav på höjda löner för att kompensera för inflationen, vilket också kan resultera i att forna tiders strejker återkommer om facket mot förmodan skulle vara stridsbart som förr och inte pampar som smörjer sitt krås. Strejker som i sin tur påverkar ekonomin negativt – både för samhället och för hushållen.
Tillväxten är inflationsjusterad om nu någon undrade.
Riksbanken konstaterar att inflationen sprider sig i ekonoimn, inklusive till tjänster. Detta var förstås helt väntat, men enligt Riksbanken var det oväntat. Riksbankens högavlönade och högutbildade ponduspostulerare trodde tydligen att råvarupriser och energipriser inte skulle föras vidare av företagen till deras kunder.
Nästa år ska tillväxten bara bli 0.7% och styrräntan landa på 1.9% i snitt och sedan 2.0% i styrränta år 2024 och 2.1% 2025.
Prognosen är att man har 1.90% i ränta andra kvartalet 2023 och 1.99% andra kvartalet 2024, men formulerar sig också så här:
“Prognosen för styrräntan har reviderats upp och innebär att räntan ligger nära 2 procent i början av nästa år. Direktionen har också beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april.”
Hänger bankerna på linjärt med sina räntehöjningar kommer detta innebära en dubblering av de rörliga bolåneräntorna. Den som fortfarande tror att detta inte kommer påverka bostadspriserna bör nog tänkta igen.
Kom också ihåg att en styrränta runt 2% mot tidigare krisränta på 0% ska gälla 2025 ut enligt prognosen, så detta är enligt Riksbanken inte heller tillfälligt. Allt annat lika kommer rörliga bolån gå från i praktiken förhandlat ca 1% till 3% eller ett trefaldigande av räntekostnaderna mot de senaste åren.
Stockholmsbörsen faller och OMXSPI är i skrivande stund på -1.98% så hushållens sparkapital på börsen vaskas också med en femtiondel idag. Börsraset beror inte på räntehöjningen, som tvärt om ska ses som väntad även om en del stoppat huvudet i sanden. Franska CAC 40 går -2.46%, brittiska FTSE 100 -1.86%, tyska Dax -2.43% och nederländska-franska Euronext 100 -2.01%. Så Stockholmsbörsen klarar sig rent av bra i sällskapet och nedgången hänger bara på resten av EU.
Kronan stärks dock inte på beskedet, vilket bara kan tolkas som att det var en väntad räntehöjning.
Så höjda räntor, försämrad tillväxt, arbetslöshet, fallande börs, fallande bostadspriser. Inte undra på att hushållen är de negativaste de någonsin varit enligt konjunkturbarometern. Hushållen är inte dumma i huvudet utan väldigt intelligenta som kollektiv intelligens.
Nu får vi se om bankerna har lust att börja betala ränta på bankkontona snart? Det vet vi svaret på, förstås. De kommer höja sina avgifter och fortsätta ha nollräntor. Förlåt, skrev jag höja? Jag menade prisjustera.
