Väntat, något jag skrivit om här på bloggen sedan den startade 2008, men nu pratas det seriöst om att höja pensionsåldern till 75.
Latest in Reinfeldt
Från de rödgröna axelmakterna kommer det kritik mot den borgerliga alliansregimen att man inte gör tillräckligt mot arbetslösheten, ex inte höjer a-kassan eller inte skickar mer pengar till jobb som inga kunder efterfrågar, respektive meningslösa arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Sanningen är att vi är mitt inne i den värsta globala ekonomiska och finansiella kris vi sett i mannaminne, och som ett exportland så är det främst hur våra exportmarknader mår som styr den svenska ekonomin. Att höja a-kassan eller sänka skatten för pensionärer ger inte en vändning i konjunkturen hos exportmarknaderna, oavsett hur mycket socialdemokraterna tjatar om det.
Men hur står det egentligen till med arbetslösheten? Jo, sanningen är att fler har jobb idag i alliansens Sverige mitt under den värsta ekonomiska och finansiella krisen i mannaminne, än vad som hade jobb under de rödgröna axelmakternas styre samma tid på året under brinnande högkonjunktur 2006. En graf säger mer än några hundra tecken:
Alliansens jobblinje fungerar alltså, och detta visar hur kraftfullt skattesänkningar är för att stimulera folk till att jobba respektive skapa jobb istället för att gå på bidrag.
Vad de rödgröna axelmakterna försöker göra är att beskylla alliansregimen för babyboomen i slutet av 80-talet och början av 90-talet, som nu leder till att fler kommer ut på arbetsmarknaden och den procentuella arbetslösheten alltså stiger.
Vad man kan önska sig är därför riktade åtgärder just för att stimulera anställningen av unga vuxna i åldern 19-25. Det finns redan riktade stöd som lägre arbetsgivaravgifter, men kanske kan man göra mer.
Att folk fortplantade sig som kaniner under Ingvar Carlssons (s) regim 1988-1991 är knappast Reinfeldts fel.
Här är något som riskerar att bli en klassiker: “Storbankerna klarar nedgången“.
Det var väl skönt att höra. Tydligen skall de svenska storbankerna klara en förlust på 175 miljarder över 12 månader. Fina marginaler tydligen. Skall du förhandla med din bank så verkar det finnas prutmån alltså.
Vad vi borde ha lärt oss de senaste veckorna är att onyanserade kategoriska tvärsäkra uttalanden kanske inte är vad våra myndigheter skall ägna sig åt?
Antingen har nu Finansinspektionen rätt ovan, eller så kommer de en gång för alla bevisa att de saknar nödvändig kompetens.
Samtidigt varnar vår statsminister Fredrik Reinfeldt för att krisen kan bli djupare. Euforin tidigare i veckan har nog bytts ut mot eftertankens kranka blekhet. Det är kanske inte helt realistiskt att ett gäng med normalt ganska inkompetenta politiker inom såväl EU som resten av västvärlden över en helg kan ro ihop ett paket som skall stävja den värsta finanskrisen sedan 1930-talet? En kris de själva inte kunde förutse?
Se även vad vice riksbankschefen skriver om finanskrisen.
Kanske skall man ta statsministerns funderingar om att krisen kan bli djupare för svensk del som att det faktiskt inte blir värre. Men hur man än vänder på det så kan man ju inte bli annat än orolig över ett tvärsäkert uttalande från Finansinspektionen.
Storbankerna kanske klarar nedgången, dvs deras varumärken kommer finnas kvar. Bankens kunder kanske inte drabbas. Men hur det går för deras aktieägare, anställdas bonusar och bankernas vinster kanske inte är något som Finansinspektionen behöver oroa sig över? Det kan vara lite tidigt att hoppa på bankaktierna igen.
Oavsett så kanske Sverige har lärt sig något av 90-talet, och skött sig rätt väl denna gång. Men Sverige står inte ensam stark, vi kommer fortsätta drabbas av svallvågorna av andra länders finanskris, och den svenska arbetsmarknaden kommer definitivt att påverkas. Har vi riktigt tur och kan hålla statsfinanserna i fortsatt balans, fortsätta minska statsskuld och öka konkurrenskraft, så kanske vi kan gå stärkta ur krisen, relativt sett. Den som överlever får se.
Äldre artiklar