Inflationen sticker iväg inte bara i Sverige, utan även i USA. Med Trumps ‘murica First!-politik och upprivande av frihandelsavtal som TPP kan man förvänta sig ytterligare stigande priser, inflation och höjda räntor. Trump kan innebära slutet på lågränteparantesen även för svensk del.
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 har återhämtat sig från nedgången på trumpsegern och är nu tillbaka i motståndsområdet runt 1450. Börsen ligger därmed högre än före det amerikanska presidentvalet. Räntorna fortsätter uppåt, men bankerna hävdar att bolåneobligationer är stensäkra och inget kan gå fel.
 |
| Dagschart OMXS30. |
De långa statsobligationsräntorna skenar sedan Trumps valseger. Det gäller inte bara de svenska räntorna nedan, utan ses även på andra länders räntor. Detta slår också mot högutdelare i t ex USA eller Kanada, som faller i kurs för att kompensera för högre ränta. Det samma bör gälla börserna på sikt.
 |
| Svenska statsobligationsräntor 20141031-20161111 |
Nedan presenteras resultaten av förra helgens enkät kring läsarnas. Även om majoriteten av läsarna klarar ordentligt höjda räntor så riskerar upp 8% råka ganska illa ut vid höjda räntor.
1 682 bloggläsare svarade på enkäten, vars fråga löd “Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på räntor?” Detta är alltså den så kallade räntekvoten.
Idag ligger de rörliga räntor, som de flesta har, runt 1.5%. Naturligtvis varierar detta och en del har bundit räntan på högre nivåer, vilket kan förklara en del hushålls räntekvoter. Andra förklaringar kan t ex vara studielån, vilket rimligtvis gäller majoriteten av de som lägger över säg 40% av sin inkomst på räntor, rent av över 100% av inkomsten. Det kan också förekomma skatteplanering bland den relativt sett höga andelen företagare bland bloggläsarna, där man inte maximerar sin lön av skattetekniska skäl.
 |
| Hur stor andel av ditt hushålls nettoinkomst läggs på räntor? |
Tar vi ett väldigt moderat räntenormaliseringsscenario och tripplar räntorna till 4.5% så inser man att de som idag lägger mindre än 10% av hushållets inkomster på räntor bör klara sig även om utgifterna skenar till 30% av hushållsinkomsterna. Fast i intervallet 11 – 20% och högre intervall kan det bli svettigt. 15% i ränteutgifter stiger till 45% av hushållsinkomsten. 20% till 60% av inkomsten.
Från 11% på räntor med dagens minimala räntor och uppåt hittar man 8.20% av respondenterna. Detta klassar jag som en riskgrupp. För att faktiskt avgöra risken måste man förstås titta på detaljerna i det individuella hushållet.
Ej att förglömma är att det är inte bara räntorna som kan höjas – inkomster kan också sänkas vid t ex arbetslöshet eller att det egna företaget går omkull, eller att hushållets splittras och en part blir sittande med skulderna av någon anledning. Inträffar detta samtidigt kan det vara dags att öva på sina färdigheter som Faktumförsäljare.
Överlag bör dock inte de flesta bloggläsare oroa sig. Samtidigt inser man hur mycket höjda räntor kommer slå mot svenskarnas konsumtionsutrymme och därmed den älskade och hyllade förutsättningen för allt – den ekonomiska tillväxten.
Återigen kan man fundera på om vi till slut hamnar i Japanscenariot med noll inflation, noll räntor och noll tillväxt? Det övermogna stagnerade industrisamhällets slutliga öde i en globaliserad värld?
Dags för en härlig undersökning så här på söndagskvällen. Denna gången är frågan hur mycket av ditt hushålls inkomster som går till räntor?
Svara på enkäten till höger.
Med inkomster avses här nettoinkomster, och du ska räkna med effekterna av ränteavdraget.
Till räntor räknas förstås inte bara bostadslån, utan där hittar man även övriga lån, som billån, konsumtionslån eller för den delen CSN-räntor. Den senare kan vara lite svårare att räkna ut dock.
Äger du din bostad skuldfritt men har andra räntor att betala så ska du ange procentsats räntor och inte skuldfri bostad. Borde vara ganska självklart, men jag skriver ut det ändå.
