NOK

En läsare har genom vanligt sparande och boende i hyresrätt sparat ihop 750 000:- SEK utan spekulation. Det är inte aktuellt att köpa någon bostad, men med Riksbankens uttalanden om att aktivt försvaga kronan väcks frågeställningen om hur dessa 750 000:- ska förvaltas.

Foto: Riksbanken

Läsaren skriver följande:

”Har ett sparkapital om 750k genom vanligt arbete. Inget aktieinnehav, inget spekulerande i Bitcoins – bara genom sparande och vanligt kneg på diverse deltidsarbeten.
Min fråga är: vad f*n ska jag göra med pengarna? Börsen känns alldeles för volatil för tillfället. Köpa lägenhet är i dagsläget helt uteslutet.
Riksbanken insisterar ständigt med att försöka göra mina hårt ihoparbetade pengar värdelösa genom idiotiska beslut som i slutändan ändå inte har någon önskvärd effekt. Att ha kvar pengarna på svensk bank i Sverige känns som en dålig idé med tanke på bostadsbubblans stundande krasch.
Ska man satsa på guld? Flytta över pengarna till konto utomlands? Hur går man i så fall tillväga? Känner mig för tillfället vilse och har inte den blekaste om vad man ska göra. Är inte ute efter massiva avkastningar i första hand utan snarare stabilitet och långsiktighet.”

Till en början kan jag naturligtvis inte ge några råd och tar naturligtvis inte heller ansvar för några sådana. I Sverige gäller enbart ansvar om man ingått ett avtal om detta, och hela detta stycke är egentligen meningslöst att skriva, men jag gör det ändå för att förtydliga.

Inom stabil och långsiktig förvaltning gäller diversifiering. Inte alla ägg i samma korg.

Utgår man från Riksbankens försök att göra svenska kronan värdelös(are) genom att aktivt försvaga kronan, så vill man förstås diversifiera bort från svenska kronor. Samtidigt kan förstås Riksbanken spektakulärt misslyckas med sina försök att slakta svenska kronan. Oavsett tar man alltså alltid en marknadsrisk, även om man sätter pengarna på ett svenskt bankkonto, då det mesta man behöver pengarna till är importerat och blir dyrare vid kronförsvagning.

En generell rekommendation är 10-15% i guld, något som bland annat Handelsbanken räknat ut. Det handlar om att uppnå optimal riskjusterad avkastning och att man i övrigt ligger mot börsen och obligationsmarknaderna.

Valutamässigt skulle en diversifierad portfölj kanske kunna vara 30% mot SEK, 30% mot EUR och 30% mot USD. EUR kan i teorin bytas mot NOK, men då Norge i mycket har samma problem som Sverige, dock med oljepriset som joker i leken, så kanske NOK bör undvikas. CHF är ett alternativ till EUR.

Om man vill ligga likvid kan man förstås öppna bankkonton utomlands, men detta är faktiskt belagt med vissa transaktionskostnader, om inte annat på grund av att det ofta är omständligt att öppna utländska konton.

En variant är då att placera pengarna i korta räntefonder i önskad valuta. Det finns förstås förvaltningskostnader inblandade i detta, men går att göra i en handvändning via en svensk bank med normalstort fondutbud.

Alternativet är förstås att spekulera på börsen, exponerad mot olika valutor. Även svenska exportföretag bör stärkas på Riksbankens önskade fallande valuta, men tror man att ekonomin ligger på eller nära överhettning är det helt fel att just nu gå in på börsen. Uppsidan är begränsad, medan nedsidan är på topp. Bättre då att vänta likvid i några år och gå in när blodet flyter på gatorna nedanför börsmäklarnas kontor.

Dessvärre går det inte att undvika spekulation hur man än gör i det här läget. Att ligga likvid, speciellt i andra valutor, är också en form av spekulation. Samtidigt har det knegande regelbundna sparandet en minskande avkastning. Förr eller senare når läsaren ett sparkapital där även små marknadsrörelser blir större än tillkommande sparande och sparkapitalet stagnerar.

Samtidigt är Riksbanken spektakulärt skickliga på att inte uppnå sina mål. Man lyckas inte orsaka någon KPI-inflation, man lyckas däremot blåsa upp bostadsbubblan och skuldbubblan som man upprepade gånger varnar för. Att man skulle lyckas med att försvaga kronan för att få igång en KPI-deflation kan nog vara uteslutet. Som man ser i gårdagens inlägg om Riksbankens önskan att aktivt försvaga kronan har inte svagare kronkurs de senaste åren lett till någon KPI-inflation, tvärt om. Så kanske är oron obefogad – att ha kvar pengarna i trygga, obefintligt avkastande, placeringar i Sverige är kanske rätt? 

För övrigt visar läsaren ovan att det är fullt möjligt att spara ihop ett ganska stort kapital genom arbete och kostnadskontroll. Läsaren hade 250 kSEK år 2013 och har alltså sparat ihop ca 250 kSEK om året sedan dess.

Så vad har du som själv förslag till läsaren – hur ska 750 000:- SEK förvaltas idag givet stabilitet och långsiktighet? Notera att långsiktighet inte betyder att man ska sitta på händerna, utan att t ex ligga likvid till nästa krasch kan ses som att vara långsiktig.