konsumism

Artikeln innehåller betallänkar för Zooplus.

På grund av inflationsförväntningarna köpte jag ett års kattmat till redaktionen i våras, vilket visat sig vara korrekt beslut. Från samma leverantör Zooplus har priserna för samma varor ökat med upp till 25%. Generellt så finns det om man har plats och pengar liten anledning att göra småköp av djurfoder, då man vet att man kommer ha sällskapsdjuren och ändå måste köpa maten. Det gäller extra mycket nu när inflationen tagit fart till 80-talsnivåer.

En fördel med djurfoder är att djuren (iaf katter) inte har problem med att äta samma sak dag ut och dag in, att det går att lagra, går att beräkna åtgången för och alltså kan köpas in i bulk. Vi pratar inte nu om att bara köpa största säcken en gång i månaden eller vad nu åtgången är, utan att köpa ett helt års förbrukning åt gången.

Dels inflationssäkrar man lite och dels ökar man på hushållsberedskapen. Det förutsätter förstås möjligheten till skadedjurs- och klimatsäkrad lagring.

Själv köpte jag in ett beräknat årsbehov av kattmat i våras, specifikt i mars, när det var uppenbart att inflationen var på väg att sticka till himlen. Plus att det senaste inköpet höll på att ta slut, förstås. Jag skrev dock inget om det, då det pga läget i Rysslands krig i Ukraina i början av mars var sådant att en del som har högt förtroende för mig skulle tolka det som prepping för förestående krig, när det handlade om att det var dags att handla igen och inflation.

Så ett årsbehov av Royal Canine Sensible 33, samt Latz 85g kyckling-nötkött-tonfisk-lax inhandlades på tyska Zooplus. Det handlar om internationella standardprodukter och att köpa dem dyrare i Sverige ger således ingenting. Redaktionsmedlemmarna äter S33 i bulk, och får var sin påse 85 g Latz som godis varannan dag. Redaktionsmedlemmarna är två norska skogkatter, helbröder från samma uppfödare, men inte kullsyskon, och klockar in på nio kg för den yngre och 7.5 för den äldre, som inte längre tycker det är så kul att brottas med lillebror. Men de håller iaf räven borta från gården samt håller rent på gnagare i ladan och runt gården.

Priserna på maten låg i mars på 1 249:- SEK för 2×10 kg S33 och 88-pack med Latz kostade 304:- SEK styck. 88-packen kostade alltså 3:45 per påse.

Idag finns inte 88-packen längre, men väl 120-pack hos Zooplus. De kostar nu 519:- SEK, eller 4:33 SEK per påse –en prisökning på 25% på drygt ett halvår. Det gav alltså en ordentlig besparing att köpa in i våras.

När det gäller RC S33 kostade de 1 249:- SEK i våras för 2×10 kg och nu kostar de 1 398:- SEK, en ökning med 12%. Dock just nu specialerbjudande om 1 349:- SEK eller bara 8% dyrare.

För övrigt är ju sällskapsdjurfoder ännu en produkt som ökar i pris på grund av svagare krona när Riksbanken inte höjer räntan snabbt nog i konkurrens med andra valutor. Dels är tillverkarna i princip alltid utländska bolag eller koncerner, och dels kommer ingredienserna oavsett köpas in till världsmarknadspriser, vilka stiger i svenska kronor när svenska kronan faller.

SCB rapporterar att kategorin djurfoder ökat i pris med 4.8% sedan i mars. Vad för djurfoder de mäter på är förstås okänt, och man har ju både kvalitetsjusteringar och substitutionsmetoden. Om just det enda foder ditt husdjur äter gått upp i pris förutsätts att man substituerar och köper ett alternativ som inte gått upp i pris. Att djuret sedan har allergi mot fiskolja eller på annat sätt kraschar magen vid foderbytet påverkar inte beräkningen av konsumentprisindex. Hittar inte att konsekvensen av foderbytet veterinärpriser ingår i KPI heller. Tur är väl det. Som alla med djur vet har de stora veterinärkedjornas uppköp av små privata kliniker medfört rejäla kostnadsökningar, men de kanske inte syns i prislistorna, utan mer som att om inte djurägaren står på sig så tar man prover på allt ner till magnetröntgen för minsta besvär, vilket i sin tur återspeglas i priserna på sällskapsdjursförsäkringar. Däremot går det ju numera att 24/7/365 få veterinärvård utan att behöva vänta och som 100% privat så lägger ju inte politikerna sig i styrningen av vårdutbudet.

Har du pengarna och utrymmet så kan jag bara rekommendera att köpa in helårsvis, eller åtminstone halvårsvis sällskapsdjursfoder online. Det sparar dig tid och pengar, inflationssäkrar och det handlar om standardprodukter. På köpet får du dessutom prepping för husdjuren i händelse av kris eller krig – har du djur måste du ta ansvar för dem. Det är lite svårare att köpa ett års mat åt människor på ett bräde, särskilt sådan mat som man dessutom kommer äta hela tiden det kommande året.

Jag har handlat från Zooplus i några år. Särskilt sedan pandemin är det ofta tomt i hyllorna på önskat foder i önskad storlek hos svenska Zoobutiker. Uppenbarligen är det även leveransproblem där numera.

I övrigt – kom ihåg att om du har katter som avviker några dagar så ska man akta sig för refeeding syndrome. De ska när de dyker upp igen inte ges helfoder som S33, då det innehåller kolhydrater, vilket kan vara livsfarligt. De ska då enbart äta protein och fett, vilket för övrigt är innehållet i Latz, och då inte heller för mycket mat initialt. Men kolla med en veterinär istället för att läsa på en blogg. Vet man att djuren äter möss kanske man kan göra en bedömning om huruvida de svultit helt under frånvaron eller ätit sig mätta ändå, men det är dumt att chansa.