Konjunkturläget för de enskilda sektorerna i konjunkturbarometern är blodrött, och all detaljhandel är kraftigt negativ medan hela partihandeln och tjänstesektorn är varierande negativ. Bortsett från själva hushållen är elektronikhandeln, kultur & fritid samt fastighetsmäklare de som upplever sämst konjunkturläge.
Till att börja med finns det faktiskt fem sektorer av industrin som är kvar i överhettning. Det är investeringsvaruindustrin, massaindustrin, petroleuminstruin, elektronikindustri och annan transportindustri. Livsmedelsindustri, trävaror, sågverk, kemisk industri och gummi- och plastindustrin är dock i djup lågkonkjunktur.
All partihandel är nu i lågkonjuktur, alltså företag som bara säljer till andra företag. Sämst är det för IT-utrustning och livsmedel.
Mest anmärkningsvärt är dock att samtlig detaljhandel (=försäljning till konsument) nu är i blodröd djup lågkonjunktur. Värst är det för elektronikhandeln och kultur & fritidsbutiker. Internethandeln är alltså inte längre värst.
Inom tjänstesektorn finns det åtminstone en del sektorer som bara är i lågkonjunktur, och inte i djup lågkonjunktur. Minst dåligt går det för förlag, samt uthyrnings- och leasingföretag.
Allra sämst går det för fastighetsmäklarna, följt av restauranger. Det senare rimligtvis kopplat till livsmedelspriserna. Genomförde en intervju med Expressen över lunch igår på lokala krogen och de var imponerade av att maten bara kostade 115:- SEK, medan en vanlig lunchrestaurang i Stockholm nu kostar 150:- för en lunch. Matlåda gäller tydligen nu i den kungliga huvudstaden.
Det är onekligen rätt synd om restaurangbranschen, som precis återhämtat sig från Covid och nu istället får konjunkturläget, elpriserna och livsmedelspriserna i skallen.
Huruvida någon tycker synd om fastighetesmäklarna är en annan sak. Så kallade rent seekers som ska ha del av andras pengar som mellanhänder, och som upplevt strålande tider i två decennier enbart tack vare sänkta räntor, som inte varit mäklarkårens förtjänst.
Det är rätt anmärkningsvärt att hela butikssektorn och hela tjänstesektorn är nere på rött, utan ens några enskilda positiva undantag, som för industrin. Jag går inte in på hushållens syn på aktuellt och kommande läge här, men man kan ju konstatera att med tanke på läget hos elektronikbutikerna, så verkar inte hushållen köpa hemelektronik iaf. Antagligen är det där man sparar in pengar snabbast. Det går att köra vidare med telefonen, datorn eller platteven utan att köpa en ny, och under pesten köpte alla hemelektronik så kablarna glödde.
37 kommentarer
Intressant att då LO går ut med en låglönesatsning på just restauranganställda inför årets valrörelse när just denna bransch förmodligen får en rejäl smäll nu. Igen.
Eller för att parafrasera på Aftonbladets kolumnister. Sparka på de som redan ligger. Inte de anställda då, de som får behålla jobben alltså.
Recession, snart hemma hos dig…
Förstår att mäklarna tycker det är svettigt också. Just nu är det 17 villor till salu på gräddhyllan. Inga bud utom ett skambud.
Du vill inte ge ledtråd om gräddhyllans generella belägenhet, Stor-X?
Hen tänker en ort i Stor-Malmö. Idag kan man dock ta valfri ort/stad i ringen runt om. Vi pratar villor i spannet 5-9M som en välmående medelklass bosatt sig i och det är väl även där uppgångarna varit som störst.
En annan anekdot är ifrån nya BRF med tillträde i Nov. Ligger mycket ute på ritning, som köptes för spekulation för 2 år sedan. De får inte tillbaka pengarna nu om vi säger så. ”Korrigeringen” är rätt mycket större än vad som syns. Svårt att skapa statistik när ingen kommer på visning.
Kvalitetsjustering för HOX är väl framtagen utifrån en 20-årig period när räntorna var på nedgång. Jag ställer mig tveksam till att den modellen fungerar idag.
Gjorde jag inte det precis?
Väster om Mjau.
Söder om Chiefen.
@RIKKITIKKITAVI Helt rätt med låglönesatsning. Samtidigt ska även lönerna generellt sett upp med åtminstone 4-5 %. Vi har ingen lönedriven inflation så det är dags nu. Höja löner utan att öka inflationen är det bästa för företagen.
Även ränte energi och övriga kostnader inte är ökar mest för dessa så är det många som inte har marginaler i form av mellanchefslöner och två semesterresor per år att ta av, eller kapital (om än krympande) att hantera kostnassökningar.
Många är dessutom svaga på arbetsmarknaden. Detta kommer slå som en Himars på sysselsättningen för nyanlända.
” Det går att köra vidare med telefonen, datorn eller platteven ”
Så ock med bilen, tvättmaskinen,diskmaskinen, båten, gräsklipparen, den gamla kläderna o.s.v.
För den som vill spara in på inköpen finns det en rejäl möjlighet. Det går också att dra ner en del på förbrukningsvaror för alla.
Har sedan tidigare lite aktier i Axfood och det har visat sig vara en lyckad satsning trots en liten svacka för ett tag sen, jag antar att folk kommer att handla där det är billigast när det gäller matvaror.
Bofinken
” jag antar att folk kommer att handla där det är billigast när det gäller matvaror”
Ligger mycket i det, finns några få segment som antagligen hackar på skapligt. Funderar på inflationen, undrar om det inte kommer en punka framåt våren när allt som är nedåt har bitit sig fast.
Nästa år är det väl en del som måste förnya elavtal, leasingavtal och förhandla med banken om räntan, så det blir nog mindre i plånboken för de flesta och man kommer att dra in på uteluncher och annat och laga maten själv. En del näringsidkare får det tufft, padelhallar t.ex. kursar eller läggs ned, hur det går med gymmen vete sjutton i min kommun är det nog överetablerat, vi får se.
Jag är.. nyfiken på att lära mig mer om detta.
Vad är det som mäts i dessa undersökningar? Är det vad ett urval av företag inom dessa industrier tycker om läget eller är det den faktiska omsättningen/orderingång i verksamheterna som man mäter?
De borde ju givetvis korrelera, men den ena är ju mer nedtyngd av mänskliga bias än den andra.
Funderar också på hur inflation och bnp hänger ihop, jag översätter bnp till ”värdet på allt som produceras” men om inflationen är hög borde även bnp:et växa trots en minskande ekonomi. Kanske därför det ofta mäts i dollar? Vad har jag missat i mina förenklingar.
Är också egentligen nyfiken på hur bnp räknas ut, men det kanske är bättre att gå till Wikipedia för att försöka förstå det.. hur hanterar ex. Bnp svarta marknader?
Som liten livsmedelsproducent kan jag bara bekräfta det som beskrivs. Efter att ha haft absurda kostnadsökningar (lock +78%, burkar+46%) de senaste 12 månaderna så rasar nu efterfrågan. Försäljningen ned 20-30%. Vi har redan tvingats ta till drastiska åtgärder men har ingen garanti att vi överlever som företag. Har fått starka signaler från branschkollegor att man förväntar sig utslagning på 50-70% av företag inom vissa segment.
Och det är nu det blir intressant utifrån bloggens narrativ. Många följare är ju extremt medvetna om säkerhetssituationen och minns säkert hur försörjningskedjorna darrade under först coronan och sedan kriget. För två år sedan var medvetandet och diskussionerna höga om vikten av att ha en stabil inhemsk livsmedelsförsörjning. Mat till folket blev plötsligt viktigt. Nu ser vi inte röken av detta utan man fokuserar på pris, pris och pris. Tyvärr leder detta till minskad efterfrågan på svensk mat vilket påverkar både svenska bönder och svenska livsmedelsföretag. Vi producerar inte den billigaste maten, därtill är europeisk industri för stark och mycket av lågprisalternativen och kedjornas (ICA Coop etc) produkter EMV kommer därifrån.
Om en bransch slås ut tar det uppskattningsvis 30 år att återta förmågan.
Man kan tycka vad men vill om svensk produktion men i en snar framtid kommer sannolikt klimatförändringarna påverka jordbruket och därmed råvarutillgången. Vill vi ha en stabil livsmedelsförsörjning behöver vi ha denna inom landet – naturligtvis med import och export på ett balanserat sätt.
Det är dags att sluta fokusera på priset utan lyfta blicken och fundera på om vi vill ha mat i framtiden.
Helt enig.
Handla svenska varor.
Lägg mer skatt på importerade produkter.
Tänk ett steg till.
Att mer-beskatta importerade produkter är protektionisme, det går inte av flera orsaker, men viktigast är att Sverige är med i EU och WTO så vi får inte utan att bli straffat av de två organisationer, vilket vill bli mycket dyrt. Därutöver vill en extraskatt på importerade varor bli mött av andra länder med extraskatt på Sveriges export. Resultatet vill bli ökade utgifter för de svenska konsumenter OCH minskat export för de svenska bolag, med minskade intäkter till följ och ett minskat utrymma för ökade svenska lönar, alltså generell dåliga ekonomi för svenska konsumenter med mindre utrymma för att köpa svenska varor…
Jag förstår att man som medlem i dessa organisationer inte för missgynna andra länder, men borde man inte kunna ha en någon form av generell beskattning baserad på hur långt bort något är producerat när det säljs? Det är väl egentligen det man vill, för en boende längs norska gränsen spelar det väl (normal utan Covid) inte någon roll om något tillverkas i Sverige eller precis över gränsen i Norge.
Det finns naturligtvis vägar runt detta.
Min erfarenhet med livsmedel är att Livsmedelsverket skulle kunna göra mycket ifall de ändrar inställning.
Tidölagets avtal innehöll en punkt om att utreda något sätt att främja svenska livsmedelsproducenter. Tyvärr framgår det inte riktigt vad
”Djurvälfärdsutredning
En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den
gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska
livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska
vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den
globala djurvälfärden. ”
Att förbjuda all import, försäljning och innehav av halalslaktat kött vore en bra början.
Det är ingen mänsklig rättighet att tortera djur bara för att en mossig ideologi påstår det. Det går utmärkt att leva på vegetarisk kost.
Angående eventuella (eller inte) sympatier för mäklarskrået så vill jag gärna göra en jämförelse med att vara bödel på medeltiden.
Ett yrke som ansågs vara nödvändigt för samhällets funktion och tämligen (åtminstone relativt mot andra enklare arbeten under aktuell epok) väl betalt. Men ändå ett skrå som av befolkningen betraktades med avsmak.
Butiker & restauranger lär slås ut i februari. De brukar klara sig i december, rean på januari, samt att de ev får tillbaks lite elpengar då (som är en spottstyver i sammanhanget och innan folk får ”vårkänslor” – så det är tuffast månaden för dessa.
Och alla ni som säger” Vad då, man ska ju klara 5-6% i ränta osv” – om företaget ni jobbar på lägger ner/sparkar så drabbar det även dig – och annars indirekt ifall vi får stor arbetslöshet och det ska ju de som arbetar vara med på att betala + att kommuner kommer gå sämre, då de gjort investeringar och/eller fått pengar från sitt bostadsbolag tidigare.
Det var inte fel av Riksbanken att höja räntan, det var fel att ha så låg innan och att höja så snabbt. Räntan ska vara en utjämnare så därför viktigt att det inte ändras för fort. Nu vet folk inte vad som gäller = gör ingenting.
I fastighetsbranschen så har tidigare lågkonjunktur gett att stabila fastighetsbolag och brf:er gjort underhåll och hållt byggarna under armarna. Det kommer inte vara så nu – de kommer skjuta på underhåll.
Om Riksbanken bara lugnar sig och elen blir stabilare, så folk vet vad som gäller så kommer det börja rulla på igen, men annars går det fort utför
Frågan är hur mycket mer kronan hade kollapsat utan räntehöjningarna?
Fast med en kollapsad krona hade lokalproducerad svensk mat blivit mer konkurrenskraftig.
Tillverkad med importerad diesel, med ännu dyrare el eftersom exporten epxloderar osv. Det är lönerna som blir lägre. Då försvinner dessutom säsongsarbetarna och dyrare svensk får masa sig ut på fälten.
Nja, det är nog marginellt kronfallet gynnar.
Svenska arbetslösa skulle gott kunna gå ut och plocka bär, i stället för att flyga in folk från andra sidan jorden.
Lönen kan med fördel vara samma som för thailändarna (eller rentav lägre, svenskarna är väl mer vana vid mygg och knott i skogarna); det viktigaste är att den med råge överstiger gå hemma-pengarna för att inte arbeta.
Jag skrev ju att det var för lågt tidigare. Det är metoden att panikbromsa 0 km/h, full gas till 140 km/h – eller köra mellan 60-80 km/h – man kommer fram lika snabbt, men den sista metoden riskerar du köra ur kurvorna.
För övrigt så på 80-talet så devalverade vi gärna vår krona för att vår exportindustri skulle bli konkurrenskraftigare och när det var val om euro så ville vi inte låsa oss vid för låg kurs
Nu tycker jag inte vi ska ”devalvera” vilket vi iofs gör indirekt, men ändå påtala historien. (sen kan man ju säga – hur slutade det?) USA har en ekonomi på högvarv = högre räntor behövs – det har inte vi eller Europa.
Men återigen, största felet är att man satte det för lågt tidigare
Har knappt jobbat en dag hemma under pandemin så allt har blivit rätt föråldrat vid det här laget.
Låter som ett toppenläge att uppgradera hela den hemelektroniska arsenalen till Black Friday då!
intressant artikel o SvD idag om inflation och lönekrav från facken
– Reallönerna har ökat ca 45 procent sen 1990-talet – mycket tack vare industriavtalet.
I siffran ingår årets inflationschock – den värsta smällen mot svenskarnas köpkraft i modern tid.
Att arbetsgivarsidan beskriver ( fackens lönekrav ) 4,4 procent som ”oacceptabelt” är väntat
Hon (chefsanalytiker på Nordea) tror att Riksbanken välkomnar fackens strategi
– där inflationsmålet på 2 procent finns kvar som ett ankare trots en inflation som kretsar nära 10 procent.
https://esvd.svd.se/p/naringsliv/2022-11-03/a/atta-ars-loneokningar-upp-i-rok-i-in-ationschock/1003/699823/32569973?mainissue=699825
Med kronan så kommer vi ha inflationen länge. Se bara hur Europa dammsuger vår begagnadbilmarknad nu. Vi kommer få betala med euro framöver. Borde inte svenska livsmedelsproducenter snart hittat vägar att exportera nu när vi är devalverade?
Jag ser bara korrelation, inte kasualitet mellan industriavtalet och reallöneökningar.
Intressant är att jämföra med andra länder i vår handelskrets 🙂
Det jag tyckte var intressant också var på SvD debatt om elexporten, kraven på begränsningar o regleringar kommer nu, varje land kommer att vakta över sina plusposter.
Sidokommentar om lunchpriserna i Stockholm. Det där är innerstan. Utanför tullarna – där numer flertalet av de största arbetsplatserna som stora huvudkontor och myndigheter ligger – ligger vanliga dagens kring 110-125 kr. Förmodligen sitter dock rätt många i en rävsax också där och skulle behöva höja priserna en bit till för att täcka kostnadsökningar. Vilket kan få fler att övergå till matlåda.
På något vis är väl den här dynamiken ändå en del av vad som krävs för att pressa tillbaka inflationen. Genom att ekonomin kyls av minskar möjligheterna för företagen att lösa sina kostnadsökningar och minskade vinster genom att höja priserna; då blir bara resultatet att försäljningen minskar ännu mer. De allmänt sämre tiderna gör också att det blir svårt för löntagare att förhandla sig till kostnadskompensation genom att höja lönerna.
Om det finns något annat sätt att göra det här på (d.v.s. trycka tillbaka inflationen) som inte innebär att de flesta måste svälja en besk medicin kanske någon natiolekonomiskt mer kunnig person i tråden kan berätta för oss.
Meanwhile over att DI, Nisse Åkesson går ut med ett stekhett knäck:
”Ytterligare tecken på att jobbslakten uteblir –
Tjänsteföretagen trotsar tecknen på inbromsning i ekonomin, visar inköpschefsindex för oktober. Det oväntade lyftet drivs framför allt av en stor aptit på personal, på tvärs med allt magrare tillväxtutsikter…”
Der brukar vara rätt i i kaklet där
Industrin har börjat varsla så smått, främst pga vikande efterfrågan men med en jättefet brasklapp om energipriserna.
För övrigt vill jag tacka SVMPC som har tagit så mycket!
Jovars, Elux varslade väl 4000 (ca 8,5% av GWF) alldeles nyss så nog börjar det krackelera lite…
Det seriösa ämnet åsido så kunde jag inte undgå att notera att inlägget lades upp klockan 11:03, dvs klockslaget matchar datumet.
Liten kul lek bloggaren får för sig ibland kanske?