Det svenska flygresandet är en möjlig konjunkturindikator. Det finns dock ännu inga tecken på att flygresandet avtar i Sverige, även om det finns viskningar från USA om minskad efterfrågan i flygplansindustrin.
Mike Shedlock har läsare som viskar om minskad orderingång hos amerikanska Honeywell, och det inkluderar turbiner till jetmotorer (heter egentligen reamotorer, men…). Detta kan förstås bero på minskat flygresande, med minskat behov av nya plan och/eller minskat behov av renovering av befintliga plan.
Vilket för oss över till hur efterfrågan ser ut i Sverige.
Antalet landningar på svenska flygplatser är enligt Transportstyrelsen tämligen konstant. Det går inte att säga att 2016 skiljer sig väsentligt från tidigare år än så länge, utan ligger snarare i överkant för maj månad.
April och maj 2015 var dock exceptionellt svaga vad det gäller antalet landningar. Men landningar säger inte allt, då det inte tar hänsyn till storleken på flygplanen och med det den faktiska kundefterfrågan.
Jag tittar inte på flygfrakten som konjunkturindikator. Antagligen kan den fungera som en indikator, men det kan också handla om att gods av miljöskäl läggs om till andra kanaler. Däremot tittar jag ovan på antalet passagerare.
Antingen måste man ha haft större flygplan, eller färre tomma säten april-maj 2015, för antalet flygpassagerare ökade då, trots att antalet landningar minskade.
Trenden är tydlig. För varje år sedan åtminstone 2013 har antalet flygpassagerare ökat i Sverige. 2016 är inget undantag och det finns därmed inga tecken på konjunkturavmattning inom det svenska flyget. Huruvida detta drivs av att man tar lån på huset för att betala Thailandsresan är en annan fråga. Även inrikesresandet, som till stor del handlar om affärsresor, ökade under de fem första månaderna 2016 jämfört med 2015.
Jag ser ingen svensk konjunkturavmattning för flyget. Det betyder inte att Mike Shedlocks viskningar är fel eller att en sådan kan vara på gång för industrin. Det är möjligt att flygbolagen planerar i förväg och drar in på sina order.
Sedan 2013 har antalet passagerare på svenska flygplatser ökat med mellan 11 och 20% beroende på månad och totalt för årets fem första månader ökat med 14.28% 2013 – 2016.
Notera här ingen svensk konjunkturavmattning för flyget. Även om sämre konjunktur bör leda till minskat resande, så kan flyget också ökat sina marknadsandelar. Flyg har som bekant blivit billigare, och gått från lyx till något som inte är dyrare, utan ofta rent av billigare, än tåget. För helt korrekt samlad konjunkturbedömning måste man titta på det sammanlagda resandet – personmil på väg, järnväg, flyg och fartyg. Och cykel.





