Det svenska flygresandet är en möjlig konjunkturindikator. Det finns dock ännu inga tecken på att flygresandet avtar i Sverige, även om det finns viskningar från USA om minskad efterfrågan i flygplansindustrin.
Mike Shedlock har läsare som viskar om minskad orderingång hos amerikanska Honeywell, och det inkluderar turbiner till jetmotorer (heter egentligen reamotorer, men…). Detta kan förstås bero på minskat flygresande, med minskat behov av nya plan och/eller minskat behov av renovering av befintliga plan.
Vilket för oss över till hur efterfrågan ser ut i Sverige.
 |
| Antal landningar på svenska flygplatser 2013 till och med maj 2016. Källa: Transportstyrelsen |
Antalet landningar på svenska flygplatser är enligt Transportstyrelsen tämligen konstant. Det går inte att säga att 2016 skiljer sig väsentligt från tidigare år än så länge, utan ligger snarare i överkant för maj månad.
April och maj 2015 var dock exceptionellt svaga vad det gäller antalet landningar. Men landningar säger inte allt, då det inte tar hänsyn till storleken på flygplanen och med det den faktiska kundefterfrågan.
 |
| Antal passagerare på svenska flygplatser 2013 till maj 2016. |
Jag tittar inte på flygfrakten som konjunkturindikator. Antagligen kan den fungera som en indikator, men det kan också handla om att gods av miljöskäl läggs om till andra kanaler. Däremot tittar jag ovan på antalet passagerare.
Antingen måste man ha haft större flygplan, eller färre tomma säten april-maj 2015, för antalet flygpassagerare ökade då, trots att antalet landningar minskade.
Trenden är tydlig. För varje år sedan åtminstone 2013 har antalet flygpassagerare ökat i Sverige. 2016 är inget undantag och det finns därmed inga tecken på konjunkturavmattning inom det svenska flyget. Huruvida detta drivs av att man tar lån på huset för att betala Thailandsresan är en annan fråga. Även inrikesresandet, som till stor del handlar om affärsresor, ökade under de fem första månaderna 2016 jämfört med 2015.
Jag ser ingen svensk konjunkturavmattning för flyget. Det betyder inte att Mike Shedlocks viskningar är fel eller att en sådan kan vara på gång för industrin. Det är möjligt att flygbolagen planerar i förväg och drar in på sina order.
Sedan 2013 har antalet passagerare på svenska flygplatser ökat med mellan 11 och 20% beroende på månad och totalt för årets fem första månader ökat med 14.28% 2013 – 2016.
Notera här ingen svensk konjunkturavmattning för flyget. Även om sämre konjunktur bör leda till minskat resande, så kan flyget också ökat sina marknadsandelar. Flyg har som bekant blivit billigare, och gått från lyx till något som inte är dyrare, utan ofta rent av billigare, än tåget. För helt korrekt samlad konjunkturbedömning måste man titta på det sammanlagda resandet – personmil på väg, järnväg, flyg och fartyg. Och cykel.
5 kommentarer
jetmotorer (heter egentligen reamotorer, men…). "
Verkligen? Jag hade för mig att reamotorer även omfattade turboprop och raketmotorer…
Reaktionsmotor är den ursprungliga svenska beteckningen på en motor som kontinuerligt accelererar en fluid vilket enligt Newtons tredje lag skapar en reaktionskraft i motsatt riktning som accelererar flygplanet framåt.
Angående nya flygplansbeställningar är jag övertygad om att de korrelerar väl mot priset på flygfotogen. Drivmedlet är den enskilt största kostnadsposten för flygplan i reguljär trafik vilket skapar kraftfulla incitament att beställa nya, några procent snålare, flygplan när drivmedelspriserna stiger över en viss nivå. Eftersom flygfotogen just nu är billigt flyger bolagen istället vidare med sina befintliga flygplan som utan problem har en livslängd om 20-25 år.
Låter som en rimlig hypotes. Uteblivna beställningar pga låga bränslepriser.
Den definitionen exkluderar pulsjet väl?
Ja, den exkluderar pulsjet även om dessa också torde sortera under reaktionsmotorer. Jag ska fundera lite mer och återkommer med en bättre definition. Tyvärr har ju även tillämpningarna av pulsjetdrift minskat avsevärt sedan nazisterna avrundade sin användning av pulsjetdrivna kryssningsrobotar under senvåren -45.