Det svenska förlustbolaget iZettle köps upp av Paypal för 19 miljarder kronor. Förra året gjorde man ett resultat på -228 MSEK trots att omsättningen ökat med 51%.
 |
| Inte iZettle. |
Latest in iZettle
Uppstickaren iZettle, som tidigt lät företag enkelt få tillgång till kortbetalningar, är livrädda för Swish. Swish är nämligen rejält mycket billigare för företag än iZettle, så nu proklamerar iZettle att Swish är borta om några år. Verkligheten är nog snarare tvärt om.
 |
| Foto: Swish. |
För det lilla företaget, som ibland behöver ta betalt direkt av kund visar sig Swish vara en billigare lösning än såväl kortbetalningar eller iZettle, åtminstone för belopp från hundralappen och uppåt. Med låga fasta transaktionskostnader är Swish avsevärt billigare vid större belopp.
 |
| Foto: Swish |
Traditionella kortbetalningar med terminal kostar dels en för det egna småföretaget avsevärd fast kostnad i månaden, plus procent på transaktionerna. Exakta priser på detta är bankerna inte helt öppna med, men minst 200:- SEK i månaden i fast kostnad och 1 500:- SEK i månaden i fast kostnad om det sker över Internet (gissningsvis pga den ökade bedrägerifrekvensen online). Till detta en okänd procentsats beroende på omsättning, samt hyra för själva terminalen eller avgifter för programvaror online. Procentsatsen är knappast någonsin lägre än 1%, med tanke på att en del kreditkortsföretag erbjuder 1% i bonus på allt man köper om man betalar sina räkningar i tid.
Här har uppseglaren iZettle funnit en nisch, och tar ingen fast avgift per månad, även om en iZettleterminal kostar en engångskostnad från 395:- SEK och uppåt. iZettle förutsätter också en smartphone eller stödjande surfplatta med Internetkoppling. iZettle börjar på 2.75% i kortavgift och en transaktion på 100:- SEK kostar alltså 2:75 SEK.
Swish erbjuder två olika tjänster. Dels Swish Företag och dels Swish Handel. Enda skillnaden i tjänsten är att Swish Handel erbjuder återbetalningar och gör att man får tillgång till Swish programmeringsgränssnitt (API:er) så Swish kan integreras med en betalningsplattform online eller i butik. Jag hittar i övrigt inga begränsningar annat än att största enskilda transaktion är på 150 000:- SEK.
För det lilla företaget som sporadiskt hanterar betalningar från vanligt folk är Swish Företag extremt konkurrenskraftigt. Priset är blott 1:50 SEK per transaktion utan några fasta kostnader. Detta är samma pris som för bankgirobetalningar över 500 st om året (Swedbank – gratis för under 500 om året om man inte ska ha pappersutskick).
Här blir alltså transaktionskostnaden för ett köp om 100:- SEK endast 1:50 SEK och nästan hälften mot iZettle. För större belopp blir skillnaden radikal.
För 1000:- SEK tar iZettle från 27:50 SEK för företaget som gör få transaktioner eller som lägst 10:- SEK om man når lägsta prisnivån pga höga volymer, medan Swish fortfarande bara tar 1:50.
Swish Handel tar dock 50:- SEK i månaden, 1000:- SEK i uppläggningsavgift och 3:- SEK per transaktion. Men det vänder sig som sagt till den som har handel och inte sporadiska betalningar. Samtidigt kan dessa 3:- SEK och månadsavgiften fortfarande vara avsevärt lägre än för kortbetalningar, beroende på vad den vanliga transaktionen ligger på.
Vid årsskiftet hade Swish 3.7 miljoner användare och 45 000 anslutna företag, vilket gör tjänsten mycket attraktiv och att föredra framför kortbetalningar för det lilla företaget med transaktioner från hundralappen och uppåt.
Detta inlägg är inte sponsrat av någon och ingen form av ersättning har utgått till mig eller någon till mig närstående eller i någon som helst annan form.
Däremot har jag kastat in handduken och skaffat Swish för företag att använda vid bokförsäljning på framträdanden etc. 1:50 SEK i transaktionskostnad och omedelbar överföring klår faktiskt kontanter, då man slipper sätta in dessa på banken efteråt och sparar rejält med tid. Och till skillnad mot bankgirot sker överföringen direkt, vilket kan spara en bankdag vid köp på distans.
Dock var Swish nere förra helgen och verkar ha fortsatta kapacitetsproblem. Tjänsten är helt enkelt för populär…
Sammantaget kan Swish rekommenderas framför iZettle. Frågan är dock när Swish blir så populärt att man börjar konkurrera ut de för bankerna mycket lönsamma kortbetalningarna? Då finns risk för dålig stämning.
Naturligtvis förutsätter förstås Swish fungerande infrastruktur, precis som för kortbetalningar. Kontanter kommer alltid vara kung vid vissa tillfällen.
Senaste Dagens Industri, dvs riktiga tidningen och inte nätsajten, har inför helgen gjort en summering av värderingen hos de nya svenska IT-bolagen. Det kan konstateras att den nya vågens IT-bubbla till skillnad mot den förra inte skapar några jobb, utan istället skapar skyhöga bolagsvärderingar. Förra IT-bubblan gjorde åtminstone både och.
Dagens Industri tar inte ordet IT-bubbla i sin mun, men rubriksätter sig på omslaget med krigsrubriken Jobbmyten – Internetbolagen skapar gigantiska värderingar men inga jobb. Själva artikeln på sidan 4 – 5 rubrikssätts Hyllad bransch skapar få jobb.
Bolagen man specifikt tittar på är mellanhänder som Klarna och iZettle, som förvisso är lägre värderade per anställd än Swedbank, Soundcloud, King, Truecaller, Spotify och värderingsvinnaren Mojang.
 |
| Marknadsvärden per
anställd i de omnämnda bolagen. Jupp, en anställd på Mojang är värderad till över en halv miljard. |
Det är intressant att Klarna och iZettle, trots besläktad verksamhet, alltså är lägre värderade per anställd än Swedbank. Men skillnaden mot exemplen på från industrin, som Skanska, NCC, Volvo, Sandvik, Ericsson och ABB är enorm. Dock kan man konstatera att man jämför bolag med radikalt olika storlek på antalet anställda. Men värderingarna:
“De sju internetbolagen sysselsätter tillsammans ungefär 4 700 personer. Siffran motsvarar en knapp tiondel av antalet anställda inom Sandvik, vars marknadsvärde är jämförbart med de sju internetbolagen totalt.”
Slutsatsen bör vara det inte skapas enorma mängder jobb i den nya IT-bubblan. Dagens Industri talar också om en polarisering av inkomster inom yrkesgruppen IT-personal, där personer som lyckas få jobb i dessa skyhögt värderade bolag kan få högre inkomster än personer med samma utbildning och kompetens som inte kommer in där.
Dagens Industri påtalar också att multiplikatoreffekterna hos underleverantörer är lägre för dessa bolag. Medan en anställd på ett industribolag ger 1.18 anställda hos underleverantörer ger Internetbolagen bara 0.8 anställda hos underleverantörerna.
IT-bubblan räddar alltså inte de svenska jobben. Men skapar värderingar som gör grundarna rika, på pappret åtminstone.
Du vet om att du eller ditt företag kan testa en digital prenumeration på Dagens Industri, dvs riktiga tidningen och inte Internettabloiden DI.se, för endast 79:- SEK i månaden, eller 12 månader för 349:- SEK per månad? Då ingår tidningen och alla extra bilagor på telefon, läsplatta och som PDF, samt med publicering på kvällen innan papperstidningen. Klicka på reklamen nedan för att ta del av erbjudandet.