Man ska inte underskatta hur fort ett teknikskifte inom IT kan ske, och lösningar, företag och affärsidéer som bygger på gårdagens teknik kan snabbt försvinna. En dag kommer vi inte längre ha plastkort att betala med heller, eller så kommer det åtminstone bli lika ovanligt som kontanter är idag. För moderna alternativ är bättre och billigare.
 |
| Skärmdump Apple Pay på en Apple Watch. |
Kommer ni ihåg C Technologies läspenna? Den marknadsfördes runt IT-bubblan som ett sätt att scanna in OCR-koden på en pappersfaktura när man skulle betala på sin Internetbank. Men för den som vill så är i princip alla fakturor elektroniska idag – kanske undantaget en del småföretagare som inte skickar ens via e-post – antingen som e-faktura direkt hos din Internetbank eller som PDF i din mailbox eller via t ex Kivra. Så behovet av att scanna in från papper är i princip helt borta, och kan definitivt inte motiveras med en pryl. Då kan man skanna snabbt via kameran och en app på din smartphone, som har en processorkraft och spec som vida överstiger forna tiders superdatorer.
Vilket för övrigt även din smartwatch där på armen också överstiger.
Vilket för oss över på Samsung Pay, Apple Pay, Garmin Pay, Google Pay och allt vad de virtuella korten kallas, som du via enkelt klick på din smarttwatch eller din smartphone kan användas för att betala med i princip på alla kortterminaler som stöder blip. När drog du en magnetremsa senast? När stoppade du ens kortet i en läsare senast istället för att blippa? Själv behöver jag inte ens ha med mig kort längre, utan det finns på handleden. Dubbelt praktiskt i coronatider, då man normalt inte ens behöver peta in en kod på kortterminalen med risk för smitta. Det är till och med så att Apple gått vidare och släppt sitt eget kort Apple Card i åtminstone USA. Och fintechuppstickare som Revolut mfl kan skapa virtuella kort du kan lägga in i *Pay utan att de alls finns som plast.
Fast det slutar inte där. Kortnummer behövs ju fortfarande för att betala online.
Nja. Inte i butiker som stöder Apple Pay – där kan du betala direkt med Apple Pay online från surfplattan, telefonen eller rent av din Mac-dator.
Och framför allt så finns Swish i Sverige och motsvarande i andra länder som Norges Vipps.
Det är det allra bästa sättet att betala online för dig som användare, och även för butiksinnehavaren, pga lägre avgifter än via kortsystemen. Själv har jag ingen kortläsare alls när jag föreläser och säljer signerade böcker efteråt, och har inte haft det på fyra år. Det har aldrig varit ett problem att ta betalt antingen Swish eller kontakt, aldrig vad jag vet stött på någon som bara kunde betala med kort. IZettle tog typ 2.75% eller 5:50 för en bok på 200:- inklusive moms eller 188:68 ex moms, dvs 2.9%. Swish tar fasta 1:50 SEK per köp, eller 0.8% för den där boken efter staten fått sin moms och blir ännu lönsammare vid större köp.
Och när du handlar online anger du bara ditt mobiltelefonnummer. Vilket du kan, till skillnad från de där kortnumren som ständigt måste ändras pga stulna kortuppgifter eller utgångna datum. Sedan bekräftar du bara via Swish-appen och BankID. Betydligt enklare än att mecka med kort, där du inte bara ska skriva in alla uppgifter, utan sedan ändå måste bekräfta via BankID. Betydligt fler och mer komplicerade steg. En av de största negativa sakerna med att Klarna fjäskar in sig hos allt fler onlinebutiker är att de inte erbjuder köp via Swish.
Det som saknas – men kanske okänt för mig är på gång – är en internationell utbytesstandard för Swish, Vipps och andra motsvarigheter, så man kan börja använda systemen internationellt, kanske mot en beskedlig växlingsavgift. Eller inte. Och det kommer förr eller senare, vilket kommer bli en dödsstöt för Visa och Mastercard. Och vet ni vad?
 |
| Mobilbasstationer utanför Arusha, Tanzania. Notera betande getter. |
I U-länder i Afrika hoppar man direkt på Swish-liknande appar och inför aldrig kort för den breda allmänheten, åtminstone var det så i Tanzania. På samma sätt hoppar man över fast telefoni och hoppade direkt till mobiltelefoni och mobilt Internet.
Nej, kom inte dragande med knarklangarnas, pedofilernas och vapenhandlarnas Bitcoin. Systemet är kul för teknofiler utan analytisk förmåga och som drömmer om att spekulera sig rika. Transaktioner kostar numera skjortan och tar ändå över ett dygn att få igenom, medan t ex Swish tar en bråkdel av en sekund.
Enskilda fintechbolag har globala system som överför pengar på bråkdelen av en sekund mellan kunderna, t ex Revolut. Här återstår bara interoperabiliteten mellan olika fintechbolag, vilket borde falla in under samma som Swish och Vips.
Om kanske tio år kommer vi le lite nostalgiskt när någon viftar med ett kort. Det är bara en tidsfråga till t ex ICA Bank mfl helt går över till appar istället för kundknutna kort – man behöver inte ens ha något NFC, jmf t ex Espresso House system där man kan deponera pengar och betala genom att skärmen på smartphonen scannas av.
Hur ser då ekonomin ut för t ex BankId (Finansiell ID-teknik BID AB) och Swish (Getswish AB). Rött god faktiskt.
Swish intäkter 2019 var 219 MSEK, och du kan ju räkna om det till antalet kommersiella transaktioner om Swish får en andel av de där 1:50 som banken tar för kommersiella överföringar. Säg att Swish får 50 öre, så pratar vi om över 400 miljoner köper. 2018 var omsättningen 176 MSEK och 2017 89 MSEK, en i princip linjär ökning. Vinsten låg 2019 på 23 MSEK, upp från 21 MSEK 2018 och 11 MSEK 2017, så det är stabila vinster.
BankID gjorde visserligen en förlust 2018, efter en vinst på 4 MSEK 2017, men ökade omsättninge till 190 MSEK från 168 MSEK 2017 och 148 MSEK 2016. Då tar man några okända ören per identifiering, en del av de där 1:50 för ett köp via Swish, men får förstås intäkter även från andra identiiferingar än köp.
Tillväxten är linjär, vilket betyder att man tar marknadsandelar. Och förr eller senare blir utvecklingen revolutionär.
I kontrast hade iZettle visserligen en omsätttning på 908 MSEK 2018, men gjorde en förlust på otroliga 423 MSEK. Mig veterligen har bolaget aldrig visat vinst, utan handlar väl om riskkapital och greater fool theory. En dag kanske bolaget kommer vara lika känt som C Technologies med sin läspenna…
Kort kommer väl finnas kvar, men bli allt ovanligare. Själv använder jag bara själva kortet på i princip hotell numera, då de envisas med att dra kort för att spara i systemen om man tullar på minibaren utan att säga något. Verkar inte som man kan använda Apple Pay för reservationer än.
Men vad vet jag, det finns förstås fortfarande särskilt äldre som skickar in sina räkningar i kuvert till bankgirot varje månad. Fast även dett kommer upphöra till slut.
Härnäst blir det väl en tidsfråga tills inte bara entusiaster (ja, de finns) har ett inopererat chip man använder för att betala, läsa upp dörrar eller köpa biljett i kollektivtrafiken. Även smartwatches kanske bara kommer vara en parentes…
Tillägg: Swish, Bancontact (Belgien), Bluecode (Tyskland och Österrike), MobilePay (Finland, Danmark), SIBS (Portugal), Vipps (Norge) och TWINT (Schweiz) har bildat EMPSA som ska inleda samarbete och internationella betalnignar. 25 miljoner användare, 350 anslutna banker och en miljon anslutna företag omfattas. Se pressmeddelande från Swish. Att bara 25 miljoner användare finns än så länge vidar att detta bara är i sin linda i många länder, även om Swish är riktigt stort i Sverige.
Sedan pressmeddelandet har även italienska Bancomat Pay och Plick, slovenska Bankart och polska Blik anslutit sig till EMPSA.
61 kommentarer
Frågan är när one to rule them all kommer, dvs e-kronan. Kag hade gärna haft ett gratis konto/plånbok utan ränta hos riksbanken och sedan kostnadsfria överföringar, dvs samma funktion som kontanter har fast digitalt.
E-krona behöver utredas vidare, en bild som riksdagen delar. Vi fortsätter även "här i huset" att utreda behovet och effekterna av en e-krona på svensk ekonomi. (Svaret från Ingves till mig).
När jag blivit en misshaglig dissident och dom stänger mitt konto på Riksbanken? Vad händer då.
Då har du till skillnad från hos banken rätt att begära en formell om- och överprövning av beslutet. Förresten tror jag inte tanken är att Riksbanken ska sköta kontakten med slutanvändaren.
Vissa mackar (speciellt okq8 eller kanske endast de)vägrar av någon anledning, de flesta har terminaler med funktionen avaktiverad.
Om du syftar på blipp så är det likadant hos mig, butikerna har stoppat det sedan några månader.
Der verkar märkligt för det är väl aldrig försäljningsstället som krävs på pengar vid felauktoriserad användning, utan kortutgivaren som får ta smällen?
Beror på anledningen (slarvig identifiering?) samt på beloppet (kostar att processa).
Jag använder PayPal vid alla köp som medger det på nätet, då kopplat till mitt Biliakort för bonus.
Fungerar med bankid, smidigt och säkert.
Testade att köra Samsung pay vid lansering, men såg ingen fördel över ett plastkort, sparade ingen tid tyckte jag, blev bara ytterligare moment att utföra.
Och som IngeGlid skrev, bland annat okq8 tar inte blip, så då fungerade inte samsung pay ändå.
Har dock fortfarande kortet inlagt i samsung pay, har räddat mig en gång när jag stod med full släpkärra på byggmax och plånboken låg hemma i hallen.
Paypal stöder inte BankID men däremot triggas BankID när ditt kort belastas så det är indirekt. Har du saldo på paypal blir det inte BankID. Däremot stöder de bla sms som autentisering.
Det känns lite läskigt att mobiltelefonen blir en single point of failure…
Appar för kollektivtrafik, för att betala, för allting.
När min förra mobiltelefon förolyckades förra året var jag glad att jag hade alternativ.
Ja, man lyssnar ju ha två.. Kanske behålla den gamla och se till att den är i synk och fungerar med allt.. Tidigare hade jag en på jobbet och en privat och körde allt på båda.
Problemet med att ha kvar sina gamla som backup, är att app-utvecklarna ofta inte stödjer mjukvaran som är i gamla telefoner – så du kommer likväl inte åt din internetbank när din nuvarande telefon havererar. Eller det kanske bara är jag som inte byter telefon varje år…
Då jag googlear får jag fram att det kostar 500kr/år och 2kr per överföring. Har du förhandlat dig till en bättre deal?
Bra oavsett. Har för mig att betalkorthanteraren Stripe tar typ 2% för omaket att ta betalt i webshopen.
Beror väl på vilken bank? Min tar 1:50. Swish ingår i det generella företagspaketet med Interrnetbank, kort, bankgiro etc, och är ingen enskild kostnad.
Ok! Snabb googling:
Nordea: 500/år & 2kr transaktionsavgift
Seb: 480/år & 2.5kr transaktionsavgift
Swedbank: 1.5kr transaktionsavgift om man har ngn av deras företagspaket.
Om man inte handlar med synålar så är det ju ändå försumliga skillnader på ett år.
Jaha, och allihopa samlar på sig alla uppgifter om dig. Du blir förvånad en dag. Men det blir då det.
Exakt detta är varför jag gärna använder kontanter, jag vill inte att någon skall kunna bygga sig något sociogramliknande för mig och mitt ekonomiska agerande. Ingen vet var det en dag landar.
Att använda kontanter är en politisk handling.
Farligt dessutom om staten kan kontrollera alla transaktioner. En vacker dag tar illasinnade makten och har då ett dukat bord med total kontroll.
Använder du sociala media och har mobilen på vet de vart du handlar ändå.
Jag är så ålderstigen att jag även använder kontanter.Det hade jag nytta av en gång när jag köade i en kassa på ett varuhus. Internet låg nere och kön bara växte. Men med mina kontanter kunde jag betala och komma vidare. Bra med modern teknik men det behövs alternativ när det krånglar.
Går ibland, tills butiken är uppkopplad till ett moln och de tyvärr inte kan sälja oavsett kontanter eller ej.
Så är det redan. Inga prislappar på varorna gör att det tar stopp även med cash. Dessutom begår butiken bokföringsbrott om de inte registrerar köpet när det utförs.
Jag blev lite förvånad av denna artikel. Lars W. skriver ju ibland om hur han förbereder sig för kriser (prepper). Vad han tycker om det kontantlösa samhället berättar han inte. Men här är en som tycker: https://www.expressen.se/debatt/utan-kontanter-blottar-vi-oss-for-fienden/
I princip alla företag som utvecklar dedicerad hårdvara för något kan se sina dagar räknade. Om mobilen kan göra det så kommer den också att göra det med rätt mjukvara.
Rimlig analys. Och mobiltillverkarna kommer fortsätta arbeta för att mobilerna ska klara ALLT.
Jag väntar på att bankid ska fungera på klockorna.
– Hur svårt kan de va?
Det betalkortföretagen har av värde är inte plastkorten utan det nätverk som får betalsystemet att fungera, såsom Visas VisaNet och Mastercards BankNet.
Visa och Mastercard kör bägge med 4-parts system, dvs handlare, förvärvare (den som tar betalt för handlarens räkning), kund och utfärdare (den som betalar för kundens räkning) kopplas samman av nätverket för att begära, bekräfta och utföra betalningarna. Något som också kräver avtal med ett stort antal utfärdare och förvärvare.
@Edis givetvis ligger värdet i massan av uppknutna parter både banker, kortinnehavare och handlare. En Visa-app eller Mastercard-app skulle vara trivial att ta fram om de inblandande kände för det. Terminaler eller kort som sådana är så klart ointressanta.
Ambitionen med Swish, "EMPSA" och liknande är dock att bilda egna snarlika nätverk.
En nackdel är att bonuskort (ICA mfl) kopplade till bankkort inte fungerar med NFC. Terminalen ser väl inte kortet antar jag utan endast något Google Pay nr.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Que? När du går till kassan och ber om att få "koppla" ditt bankkort är det ju bara att dutta mobilen. Funkar på Hemköp iaf.
@Sven-Erik Ah, ok. Så själva mobilen räknas som ett nytt bankkort ändå om bankkortet bakom redan är kopplat?
Ah, det ska jag testa. Har varit ett irritationsmoment hittills. Trodde problemet låg hos Ica
@Daniel Typ så. Kollar du i GPay så ser du att ditt kort har fått ett nytt nummer. Tar du bort det inlagda kortet måste det kopplas på nytt när du lägger in det igen.
Swish liknande teknik har som sagt funnits i Afrika (M-Pesa) sedan 2007. Där hoppade man i princip både över kort och banksystemet.
Jämför detta med tex USA där fortfarande checkar är vanligt betalmedel med minst en veckas transaktionstid…
Hur som helst måste fakturor finnas på papper för bokföringens skull, får man E-faktura så måste den kopieras. Bankerna är tröga fortfarande gäller bankdagar, gör man en betalning av en faktura på fredag har inte kunden pengarna förrän på måndag, lite gammaldags i dagens samhälle.
Som jag har förstått så behöver du inte skriva ut e-fakturor utan då är e-fakturan originalet som ska sparas. På samma sätt om du får elektroniska kvitton för hotell, resor etc.
https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/byra/de-har-kopiorna-behover-du-inte-skriva-ut
Det är inte gammalmodig utan extremt daterat.
Förändringar är dock på gång varav utökade öppettider redan är genomfört. Nu klarerar RIX transaktioner vardagar mellan 07.00 – 18.00 men jag tror inte bankerna brytt sig om att förlänga sin egen sluttid, eller?
https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/tal-och-presentationer/2019/floden-sakrare-betalningar-med-dygnet-runt-oppet-rix/
Du blandar ihop BTC och Bitcoin (BSV)…
Se t.ex unbounded capitals serie, som ändå är relativt enkel, om ämnet:
https://youtu.be/hhmOy–Jpng
Swish, BankID och Bankomat AB ägs av de större svenska bankerna, så årsredovisningen känns irrelevant. Risken för konkurs är lika liten som sannolikheten för (inhemsk) konkurrens.
Snart kommer man bara att behöva sig själv och konto kopplat till biometri. Om telefonen kan känna igen mig på ansikte eller fingeravtryck borde det gå att göra i affären också.
Nej, så fungerar det inte riktigt.
Telefonen jämför dig med de biometriska data den lokalt har lagrat om dig (och ingen annan). Ska det fungera i affären utan något form av kort eller annan identifikationshandling så måste jämförelsen göras mot ett dataregister där allas data finns lagrat, och detta är inte tillräckligt snabbt eller säkert.
Lämpligen så lagrar man biometri och identifikation i ett nationellt id kort istället, vilket då skulle kunna ersätta alla typer av plastkort (inkl. körkort), samt verifiera identiteten för olika typer av e-id.
Crypro ligger 18 år före, tids nog kommer det ta över!
Samsung pay kan du "blippa" med även om butiken saknar den funktionen.
Den skickar kortnumret in i magnetremseläsaren. Finurligt och patenterat.
Tyvärr verkar de själva inte veta vad de vill göra med tekniken. Flera av de nya klockorna har den inte och inte heller Galaxy s20 5G.
Nix. Sedan 20180701 är den funktionen borttagen.
Det var någon EU-regel om banksäkerhet som satte stopp för det. Tyvärr.
För den som inte vill går det aldrig att förklara varför bitcoin eller crypto i allmänhet kommer fullständigt smula sönder allt annat inom finans. Jag uppmanar alla dock att kolla runt på youtube eller var man föredrar och börja lära sig, bara för att se om det man tycker och tänker kan bekräftas om inte annat. Mitt råd är att lära sig så mycket man kan. Och det kommer smula sönder all nuvarande finans tech fullständigt. Så revolutionerande är tekniken. Att jag sitter hmma och lätt, på några minuter kan få 4-5% ränta på de dollar jag äger utan att ens träffa någon eller redovisa vem jag är och dessutom få ränteutbetalnignarna var sjunde dag är helt enkelt nåt som kommer förändra världen fullständigt.
Patrik: hur redovisar du din vinst i crypto, eller betala du bara ingen skatt ?
Vilken bra samhälle det bli är i ett oreglerad cryptosamhälle…
Samhälle ?
"När drog du en magnetremsa senast?" Onsdag förra veckan. Chipläsaren var trasig.
"När stoppade du ens kortet i en läsare senast istället för att blippa?" Igår.
På samma sätt som med aktier, så det är enkelt att förstå hur man gör. Och om du använder DeFi och får ränta på dollar eller Euro så är det inte egentligen möjligt att undvika att skatta för din intjänade ränta är inte dolt för någon myndighet. De enda som egentligen skulle kunna strunta i skatt vad gäller bitcoin och crypto som jag kan se är de som minar fram ny crypto. På det hela taget är det svårare att skattefuska i crypto än med utländska fonder etc. Men, en sak med crypto och bitcoin som är det egentliga problement för myndigheter är att även om de ser att du har tillgångar och kanske vinster så kan de omöjligt ta dom ifrån dig. Så tekniskt sett är inte beskattnignen problemet, det som är problemet är att allt är "unconfiscatable". För vissa individer som inte kan kommas åt då de saknar andra tillgångar kan jag se detta vara ett problem.
Kronofogden har sålt bitcoin på auktion. Så det verkar visst gå att konfiskera.
Och när myndigheterna tar all din IT-utrustning i beslag pga brottslig verksamhet så får du aldrig tillbaka dem. Kan vara trist om du inte hade en ej beslagtagen backup av din crypto… Myndigheterna kanske inte fick dem, men du blev av med 100%. Dumt lagra pengar på en dator som myndigheterna kan ta.
En vinst nån gör på en aktie affär är mycket mindre synlig för myndigheterna än vinsten någon gör på en cryptovaluta affär. Sanningen är att cryptovaluta affären är glasklar för alla att se, om än dock svår att hitta om den inte redovisas som den skall så klart. Men tänk på detta exempel som händer ofta, Kalle börjar på BraSpel AB den 1 februari och får en signOn bonus av sin nya chef där han i gåva får 15 aktier i Bra Spel AB. Sen slutar Kalle på BraSpel AB 1 Oktober och säljer då också sina 15 aktier för 30 tusen kronor till Bengt som också jobbar på BraSpel AB men som tänker jobba kvar. Denna affär gör dom upp på en servett på McDonalds. Hur lätt tror du myndigheterna vet om Kalles vinst? Och hur ofta deklarerar han den inte? Och så här är det väldigt ofta i Sverige idag. Och det fungerar ändå, bedömt minst 95% redovisar precis som de skall i sin deklaration. Trots att det ju i detta exempel inte finns ett enda spår för myndigheterna att upptäcka vinsten om folk inte frivilligt rapporterar den. Så det är inget nytt med vinster på crypto-affärer. Och de är mycket enklare att se om nån inte följer lagen. Det enda som är nytt är väl de som gör affärerna och där många inte kan skatteregler eller struntar i dom i just det delen av befolkningen som började med crypto först. Men tekniskt är det inte svårare att beskatta och mycket enklare att upptäcka fusk än i allt annat vi har och som ingen ser som problmatiskt. Men, som jag sa, problemet är snarare "uncofiscatable" delen då.
Kronofogden har sålt bitcoin på auktion. Så det verkar visst gå att konfiskera.
Och när myndigheterna tar all din IT-utrustning i beslag pga brottslig verksamhet så får du aldrig tillbaka dem. Kan vara trist om du inte hade en ej beslagtagen backup av din crypto… Myndigheterna kanske inte fick dem, men du blev av med 100%. Dumt lagra pengar på en dator som myndigheterna kan ta.
Jag tänker mig att företag som har crypto har nyckeln nedskriven i klartext i sitt kassaskåp och vid konkurs eller så är nyckeln där för myndigheterna som då kan sälja crypto tillgången på samma sätt som andra tillgångar. Kanske det är troligaste anledningen myndigheter säljer krypto. Givetvis så är de flesta vanliga människor som hamnar snett eller i konkurs inte egentligen utstuderat kriminella och har ingen plan för att hindra myndigheter och deras backup är säkert på papper i bankfack. Men, du kan memorera din backup också. Då kan dom ta dina datorer, mobiler eller var du normalt har din crypto hur mycket dom vill. Eller låsa in dig i 15 år om så är. Och du har fortfarande kvar dina pengar i ditt minne. Det är ganska lätt att memorera dessutom.
Hittade en metod här med google:
https://www.blockplate.com/blogs/blockplate/memorizing-a-bitcoin-wallet-mnemonic-seed-phrase
BankID tar rejält betalt för sina tjänster vilket är huvudanledningen till att utrullningen gått så långsamt. Jag tror det är mellan cirka 11-23 öre per identifiering eller signering beroende på avtal.
Jag identifier mig ofta ett dussintal gånger per dag vilket snabbt blir stora summor för företagen. För ägande banker blir det mer rundgång av kostnaden.
Fortfarande billigare än de 2:- för identifiering och 10-15:- för signering de ville ta när jag jobbade med BankID 2003.
Ett plastkort som sådant är praktiskt, iom att det är det billigaste och smidigaste formatet på ett certifikat/privat nyckel. Givetvis kan detta lagras på en annan plattform om du känner för det, men relativa värdet i kort ligger i att de är billigare, smidigare och pålitligare än mobiltelefoner eller klockor som är de enda realistiska alternativen nu.
Vem som får provision/premie/kortavgift mm är en annan fråga med många fler faktorer än den tekniska/fysiska plattformen.