Med gårdagens rejäla nedgånger utlöstes säljsignaler i både OMXS30 och S&P-500 när MA5 dök ner genom MA14 och bekräftade tidigare negativa signal i MACD.
Latest in HSI
Stockholmsbörsen och OMXS30 får inget tydligt stöd från börserna i Asien eller från den amerikanska S&P 500-terminen. S&P-500 pekar på en svag nedgång i USA.
Hong-Kong stiger svagt. Tokyo är stängt.
Australiens All Ordinaries faller något.
Kort sagt kan man inte säga att en sannolikt negativ utveckling på Stockholmsbörsen om 1.5 timmar beror på valutgången. En nedgång på 0.5% – 1% kan man nog skylla på annat. Ett rejält ras beror på valutgången. USD stärks minimalt mot SEK nu på morgonen. Kronan faller några öre mot euron, men ärligt talat inget att hetsa upp sig över.
Skulle alltså inte förvåna mig om det hela blir ett enda stort jaså på marknaderna. Nu återstår att se hur mogna (mp) är. Politik handlar om att kompromissa, och (mp) bör fråga sig om de skall vara lojala mot en skadeskjuten skata som Mona Sahlin, eller om de själva kan stå för sin egen politik och förhandla fram några av sina kärnfrågor i ett regeringssamarbete.
Mer om det senare.
Inte helt överraskande så bröt MA50 upp genom MA200 i ett himmelskors på Torontobörsen igår, och det är nu alltså dags att gå in igen. Canadian Oil Sands Trust (TSX:COS.UN) blir pga närliggande köpsignal först av de papper som är aktuella för min del. Återkommer med fundamental motivering till varför. Fundamental analys för vad, teknisk analys för när. Övriga har antingen köpsignaler för långt bak i tiden och ligger nära säljsignal, eller är neutralt fallande just nu.
Även MA100 ser ut att kunna passeras inom kort, och ordningen blir därmed helt återställd i Toronto med MA50, MA100 och MA200 i rätt ordning.
Här om dagen bröt även MA50 upp i Hong-Kongs Hang Seng-index, så även Kina ser nu attraktivt ut.
I övrigt inga förändringar.
Både tyska DAX och svenska OMXS30 låg redan med MA50 i topp, men i övrigt lider brasilianska Bovespa, Dow Jones, franska CAC 40, brittiska FTSE, S&P-500, Nasdaq Composite och Nikkei under dödskorsen. Tokyobörsen ser tillsammans med de amerikanska börserna ut att vara längst bort från ett himmelskors.
Brasilianska Bovespa och brittiska FTSE-100 ser ut att ligga närmast att ge himmelskors. FTSE ovan.
Den amerikanska börskraschindikatorn VIX håller på att lugna ner sig.
Sammantaget så känns det OK tekniskt att följa MA50/MA200-strategin för långsiktiga innehav just nu.
Men inte fundamentalt. Alla ekonomiska problem finns kvar, många har rent av förvärrats, och det är absurt att ett land med en så skakig ekonomi som Storbritannien ser ut att få en positiv börs snart. Mer passande är det att USA och Japan är de som är längst ifrån positivt klimat. I den bästa av världar kan USA:s börs koppla loss sig från övriga världen (eng decoupling) och likt Japan köra ett deflationsrace i decennier framåt i tiden, utan att behöva sänka resten av världens börser. Det gick med den en gång så dominerande japanska ekonomins Tokyobörs. Även om det idag känns osannolikt kanske det även kan ske med USA?
Förutom att de amerikanska börserna alltså haltar efter, så har även dollarn försvagats och minskat värdet än mer för utländska investerare.
Samtidigt är det förstås absurt att världens mest skuldsatta folk, det svenska folket, fortsätter vara positiva. Skulder skall betalas förr eller senare.
Med gårdagens nedgångar på börserna fick vi ett ordentligt släpp efter att börsen gått sidledes en period.
Det blev nu även en säljsignal i S&P-500, och terminen talar för fortsatt nedgång.
S&P 500 var nere och nosade på MA50, men vände upp något innan stängning.
Även svenska OMXS30 var nere och rörde vid MA50.
Nu tror jag inte MA50 utgör något stöd för OMXS30, utan vi skall vidare ner idag, åtminstone intradag. Framåt eftermiddagen sätter förstås husse taktpinnen, men det är antagligen ner även i USA. MA50 kan dock vara ett stöd för USA, åtminstone om man får någon statlig plunge protection under eftermiddagen.
Att döma av Asien så kommer raset att fortsätta. Australiens All Ordinaries nedan.
Japanska Nikkei-225 var nästan nere på 9000 under morgonen, och vände upp från årslägsta, och kurser man inte sett sedan i november 2009. Med tre vändningar strax över 9000 så bör den nivån utgöra ett stöd för Nikkei, men Europa lär iaf öppna nedåt. Faller 9000 för Nikkei kan man väl se det som ett mycket dåligt tecken.
Även Hong Kong gick förstås nedåt.
Skall inte tråka ut er med råvarukurserna, men förra veckans säljsignaler har visat sig vara korrekta med mer eller mindre stora släpp nedåt överlag. Platina är här mycket intressant, men jag återkommer med det i ett senare inlägg.
Kraschvarnaren VIX steg förstås, men är inte uppe i kraschnivåer. Än. Återstår att se om man nu bygger upp ett läge för en Black Friday eller Black Monday. Dubbeldippen i ekonomin ekar fortfarande som ett spöke i kalla bank- och myndighetskorridorer.
Själv är jag helt likvid, undantaget negativa positioner i vete och olja sedan förra veckan.
Med gårdagens handel och nya ras ner genom det avgörande 1070 blev det en ny säljsignal i OMXS30, en sälj/gå ur (gå likvid om man så vill), när MACD bröt ner. Signalen har inte bekräftats som en blankningssignal av MA5/MA14 än, men man bör nu alltså gå likvid, men alla som köpte på tidigare köpsignal har förstås redan stoppat ut sig med eller utan vinst.
Även om USA igår återhämtade sig på beskedet att även Federal Reserve ser att man är på väg mot en ny avmattning i ekonomin, och lät räntan ligga, så är inte asiaterna lika lättlurade. Det är ner i Asien nu på morgonen.
På beskedet om fortsatt nollränta så stärktes förstås dollarn, och guldet försvagades. Detta trots att Federal Reserve meddelade att de kommer återuppta kvantitativa lättnader, dvs pengatryckandet, genom att köpa upp amerikansk statsskuld. Upp- och nervända världen som vanligt. Dollarn borde falla och guldet borde stiga på det beskedet.
Australien ner.
Australiens All Ordinaries-index är normalt en mycket bra prognos för hur Europas börser går innan husse i USA vaknar.
Hong-Kong ner.
Japanska Nikkei rejält ner.
Även den amerikanska S&P 500-terminen pekar på nedåt, och oavsett så verkar MA100 runt 1125 utgöra ett motstånd på uppsidan.
Same same gäller i USA. Problem orsakade av för låg ränta och för mycket lånebaserad konsumtion skall fortsätta att lösas med fortsatt låga räntor och ännu mer lånebaserad konsumtion. Har inte fungerat sedan 2008, och lär inte fungera nu heller. Ett problem är att den återhämtning man sett har berott på att företag har fyllt på de lager man tömde i samband med krisen, men den engångseffekten är över. Och arbetslösheten fortsätter stiga nu när det inte längde skall säsongsanställas en halv miljon människor för att syssla med den amerikanska folkräkningen. Tvärt om kommer den klumpen snart stå arbetslösa igen.
När husse får problem får vi i Europa problem efter ett tag, och gör ifrån oss på golvet, vilket aldrig blir speciellt snyggt. Att tro att vi alls kan konkurrera med Asien och Kina är förstås absurt naivt, speciellt om Europas främsta exportmarknad USA saktar in. Dessutom kommer det allt fler tecken på att den kinesiska bubblan är på väg att börja pysa.
Evig tillväxt är inte möjlig i en ändlig värld. Det ekonomiska systemet och vårt samhälle behöver förändras för att anpassa oss till allt varaktigare sammandragningar av ekonomin. Sverker Lenas har återigen som DN:s dåliga samvete visat framfötterna i en suverän krönika om den begynnande splittringen i miljörörelsen mellan teknik- och miljönaivisterna och resursrealisterna. Men tyvärr är sådant förvisat till kultursidorna, och ingen kommer läsa och ingen kommer bry sig. Lenas missar dock att nämna ett tredje ben, miljönihilisterna, som ibland kommenterar på bloggen. De som inser att framtiden blir dyster och medvetet kör på i 300 km/h för att de anser att det verkligen inte finns någon morgondag, och att man rent av gör mänskligheten en tjänst om man gör slut på resurserna så fort som möjligt innan vi blir ännu fler människor på klotet. Ännu fler människor som får lida när resurserna sinar.
Lars Gyllenhaal läser kultursidorna och det var den vägen jag fick nys om Lenas artikel från i förrgår.
Avslutar med att citera Lenas:
“Det hålls inga globala toppmöten om peak oil, och inte heller om peak gas, peak coal, peak fosfor, peak litium, peak uran, peak vatten eller peak toppjord – trots att många forskare bedömer summan av dessa geologiska begränsningar som minst lika stora orosmoln som den ”peak atmosfär” man skulle kunna kalla klimatkrisen.”