Jag bistod i dagarna en familjemedlem med att ta ner två svåra björkar på en villatomt i ett villaområde. Den ena fällningen var väl ganska rutinmässig, även om det kunde blivit illa om björken gått fel. Den andra var nog överkurs. Ståendes tätt intill både friggebod och grannens garage, med diverse staket och prydnadsbuskar som gjorde att trädet bara kunde fällas i exakt en riktning. Och det var inte riktningen som trädet lutade mot heller, dvs grannens garage.
Latest in eroei
Glädjande nog ökar den installerade nominella effekten vindkraftverk i Sverige och landar uppskattningsvis på 1500 MW till slutet av 2009. Tidigare farhågor om att finanskrisen skulle stoppa investeringarna har alltså än så länge kommit på skam.
Men jag tror det är för tidigt att ta några glädjeskutt. De kraftverk som byggts under 2009 har antagligen påbörjat projektering och finansiering redan 2006-2007, och vi kommer kanske snarare få se minskade investeringar först 2010-2011 pga de långa ledtiderna. Så det återstår att se om kurvan fortsätter att utvecklas exponentiellt.
Vindkrafthatet är utbrett. Läs bara kommentarerna till artikeln i Ny Teknik, där det hej vilt blandas ihop Stalins massutrotningar av sitt eget folk med nolltillväxt, vindkraft och EROEI. Det finns många förvirrade människor i Sverige tydligen. Kommunismen är inte en nolltillväxtideologi, utan stipulerar liksom kapitalismen evig tillväxt via industrialisering och nyttjande av de oändliga naturtillgångarna som ideologiskt existerar i en kommunistisk värld. Och vad Stalin har med svensk vindkraft att göra vet jag inte. Tydligen kommer vindkraftverk göra att vi blir trälar.
Vindkraft måste alltid balanseras av snabbstartade kraftverk. Sverige är alltså väldigt lämpligt för vindkraft tack vare vår snabbstartade vattenkraft, medan mer låglänta och torrare länder tvingas använda fossilgas eller kolkraft, eftersom kärnkraft inte är snabbstartat nog om det slutar blåsa. Dessutom är vädret olika i olika delar av Sverige, så det är inte alltid vindstilla överallt samtidigt och vindkraft i Norrland kan balansera stillastående verk i Skåne. Dessa faktorer kompenserar för att Sverige inte är det mest vindpinade landet i världen.
Men hatet mot vindkraft är iaf stort. Vet inte riktigt varför. Kanske känner sig folk hotade av att vindkraft baserar sig på förnyelsebara flöden, och alltså ger signaler om en bättre och hållbarare värld. Detta kan vara förolämpande för de som vill ha mer, snabbare, fortare. Vad man åtminstone kan läsa sig till på kommentarerna är att missuppfattningarna kring vindkraft är stora och breda, och att motståndarna ser allt svart-vitt.
Några som inte ser frågan om vindkraft som svart-vitt är det av Energimyndigheten finansierade projektet Vindkraft & Kultur, som handlar om Vindkraftens ingrepp ibland kulturlandskap och de tiotusentals fornlämningar vi har i skog och mark.
Projektet har en blogg, som man hittar här. Exempelvis står det att läsa att de vägar som anläggs fram till vindkraftverk i skogsmark kan dubblera som skogsbilvägar, och alltså minska behovet av anläggning av sådana, vilka är bland de största intrången i den svenska kulturmiljön vi har.
Bloggen tar också upp lobbyorganisationer som föreningen Danske Torpare, som inte ser med blida ögon på vindkraft. Ett citat från bloggen:
“Det är definitivt intressant att följa en intressegrupps argumentation och arbete. Inte minst när gruppen i stor utsträckning styrs av såväl kulturhistoriskt intresse som en romantisk idealbild av den svenska naturen. En idealbild som säkert även delas av många svenskar.”
Tja, vi lever inte i Bullerbyn längre (inget skämt avsett, även om det blev lite roligt där för en sekund). Den svenska skogen är uteslutande industriell plantageskog, och inte den romantiska idealbild som ett gäng med danskar målar upp sitt inre. Det där torpet ute i skogen kommer en vacker dag att omges av ungskog igen (“kalhygge”), och då lär nog en och annan dansk slita sitt hår oavsett om det finns vindkraft eller ej.
Projektet hittar förstås även punkter man kan vara kritiska på, men påtalar också att försurningen är ett av de största hoten mot våra fornminnen. Och vindkraft försurar inte.
Överlagt verkar Vindkraft & Kultur vara väl spenderade skattepengar, som objektivt och sakligt tittar på problematiken i verkligheten. Även positivt att löpande enkelt kunna följa hur våra skattepengar används, och inte bara se dem gömmas undan i en svårtillgänglig rapport ingen läser.
Läsvärt i en tid av hysteri och svart-vitt trams.
Bensinmackar som säljer över en viss volym bränsle per år har ju krav på sig att erbjuda ett förnyelsebart bränsle. De flesta har ju valt etanol, samtidigt som det kräver en investering på kanske en kvarts miljon kronor.
Men nu har macken i Korpilombolo börjat erbjuda ved till gengasbilar. För övrigt ett betydligt mer hållbart och energieffektivt bränsle än etanol. Det finns inga krav på vilket bränsle man skall erbjuda, bara att det skall vara förnyelsebart.
Som bekant går det åt ungefär lika mycket energi från fossila bränslen för att framställa en liter etanol, som själva etanolen innehåller. I fallet svensk etanol från vete går det rent av åt mer fossila bränslen än vad etanolen ger. EROEI (energy returned on energy invested) kan alltså vara under 1, eller t ex 3:2.
Men ved har en EROEI på mellan 1:100 och 1:200, iaf enligt mina egna studier, och det medräknar förlusterna vid förbränningen. EROEI blir ännu högre om man som i fallet etanol räknar bruttoenergin, och inte den effektiva energin, exergin.
Gengas är alltså en betydligt bättre lösning än etanol, och det är bara att applådera initiativet. Kostar inte många ören att börja erbjuda ved. Fast i rättvisans namn så bör den vara i brikettform, dvs inte som hela vedträn, för att fungera bra i gengasaggregat. Inte packade spånbriketter, utan väldigt små rena vedbitar, kanske 1/20 av ett vanligt vedträ. Bör nog tillverkas med en vedklipp istället för en vedklyv.
Mer om gengas hittar man t ex på www.gengas.nu eller hos härliga vedbil.se. Gnällspikar anmärker förstås på att gengas sotar lite. Men om det går att svetsa ihop ett gengasaggregat på en helg hemma i garaget, tänk vad man kunde åstakomma med lite industriell ingenjörskonst och modern teknologi och riktiga tillverkningsprocesser. Gengas från skogsbränsle kommer alltid vara energieffektivare än t ex etanol ur skogsbränsle, pga obefintliga förädlingskostnader och färre omvandlingar innan förbränning i fordonet. Utsläppen skulle kunna hanteras via någon form av katalysator eller avgasrenare, inget som inte några miljoner i riskkapital och några ingenjörer inte kunde lösa ganska enkelt.