Hem Etiketter Artiklar med etikett "bostadslån"
Etikett:

bostadslån

BostadEkonomiFörsvar

Positiv start på börsveckan i Asien – råvarumarknaderna lugnar ner sig, dollarn rasar – Svanenmärkning hindrar företag att leverera till försvarsupprustningen – styrräntan väntas sänkas på onsdag

BostadEkonomiEnergi

Blandade börser inleder veckan i Asien – Swedbank: 10% inflation i november, räntor höjs 1.50 procentenheter – Skånepriser för elen i Norrland

Latest in bostadslån

Ekonomi

Hört på banken 1997 vs 2010

av Cornucopia?

Nedanstående är återberättat från verkligheten.

1997. Ansökan om lån på ca 75% av priset på en villa mindre än två mil från Brunnsparken i Göteborg, till ett pris på ca 5000:- SEK per kvadratmeter, 200m till privat badplats och med mäklarsjöutsikt vintertid.

-“Vi kan erbjuda er en ränta på 8.8% bundet på fem år, men då vill vi att ni amorterar också.”
-“Javisst!”
-“Ni kan få välja en amorteringstid mellan lägst 20 år eller högst 50 år.”
-“Vi vill ha 20 års amorteringstid.”
-“…”

2010. Ansökan om lån på 100% av priset på ett fritidshus ca sex mil från Brunnsparken i Göteborg, till ett pris på ca 25000:- SEK per kvadratmeter, flera kilometer till badplats och utan sjöutsikt.

-“Som tur var har inte reglerna för lånetaket börjat gälla än, så ni får låna hela beloppet.”
-“Vad trevligt. Hur mycket skall vi amortera?”
-“Amortera? Varför skall ni det?”
-“Jo, men vi har hört att man skall amortera. Det var så våra föräldrar blev rika på sin bostad.”
-“Ni kommer oavsett hur mycket ni försöker amortera aldrig bli skuldfria under er livstid, om ni så lever till ni är 100, så varför skall ni amortera? Skall ni inte köpa något roligt för de pengarna istället?”
-“…”

Alla likheter med verkliga personer, levande eller döda, är fullkomligt slumpmässiga och oavsiktliga.

23 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Skattearbitrage depå/kapitalförsäkring?

av Cornucopia?

Fick en bra fråga från en av de kära läsarna. Bra frågor sätter igång hjärnan, dvs jag saknar svar på dem rakt av, och den här gången handlade det om skattearbitrage.

Som bekant är vinster i kapitalförsäkring skattefria, och istället får man en schablonskatt om ca 1% av hela värdet på innehavet en gång om året. Samtidigt blir förluster inte avdragsgilla. Däremot är förluster avdragsgilla i en aktiedepå och förlust av kapital kan delvis kvittas mot inkomst av tjänst eller helt mot vinster på kapital.

Har man iaf anställning och avdragsmöjlighet (dvs inte har för stora bostadslån där räntan dras av som underskotta av kapital), så kan man fundera på om det finns något garanterat skattearbitrage mellan kapitalförsäkring och aktiedepå. Se till att förluster hamnar i depå, och vinster i kapitalförsäkring. Nettovinsten blir skatteavdraget.

Nu är möjligheterna till handel i terminer och optioner förbjudet inom svensk kapitalförsäkring, vilket begränsar handlingsutrymmet.

En möjlig variant är att köpa en “riskfri” aktieindexobligation i kapitalförsäkringen (kf). Riskfri satte jag inom citationstecken, eftersom man alltid har en motpartsrisk i aktieindexobligationer (AOI). Tanken är iaf att AOI:n garanterat ger pengarna tillbaka, men ger dig del i en indexuppgång. Går index ner är din enda förlust över löptiden ditt courtage. Löper AOI:n på tre år blir skatten i kapitalförsäkringen alltså 3% av satsat kapital. Maximal förlust blir i praktiken 3% + courtage.

Mot detta köper du någon form av hävstångsinstrument mot samma index i din depå. Tänker inte uttala mig om hur det instrumentet skall se ut, terminer, optioner etc. Hävstången sätts i motsatt riktning som din AOI. Stiger index som önskat får du en vinst i din kf, men en avdragsgill förlust i din depå. Vid önskat utfall blir din vinst alltså sämre även om du får tillbaka på skatten.

Men faller index så får du en vinst i depån, fast ingen förlust i kf, annat än 3%+courtage. Här kan man rent av få en nettovinst via depån om index faller mycket.

Problemet är att om index står någorlunda stilla så får du ändå en förlust. Annars har man en garanterad vinst, som beror på att en del av förlusten i hävstångsinstrumentet är avdragsgill. Svårigheten gäller val av hävstångsinstrument.

Vän av ordning påtalar dock att det här egentligen inte är ett skattearbitrage. Att spela mot en AOI med ett hävstångsinstrument kan ge garanterad vinst oavsett om man kör depå/kf-konstruktionen. Skillnaden är vid uppgång i AOI:n och förlust på hävstången där valet av depå och kf ger lite bättre vinst på hedgen pga avdragsrätten.

Om någons hjärna exploderar av att läsa det här, så är det förståeligt. Själv fick jag huvudvärk.

Har någon bättre förslag på hur man kan nyttja skattearbitraget mellan depå och kf?

Som vanligt sker all skatteplanering med eget ansvar, och det är möjligt att Skatteverket (Hej på er, kära läsare från Skatteverket. Att jag nämner myndigheten gör att det här inlägget automatiskt hamnar på deras Intranet har jag upptäckt.) menar att det där bryter mot någon avsikt med någon lag och alltså är ett skattebrott.

7 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Medelklassen vill se högre marginalskatt

av Cornucopia?

Tillägg: Detta inlägg är censurerat från Twingly hos åtminstone SvD.

Med gårdagens inlägg om bostadsbubblan som skapare av möjligheten för den vite mannens flykt undan familjerna Kretin och Pletin, skyddade av den segregation som skyhöga bostadspriser innebär, etablerade vi att såväl säkerhet mot brott, kvaliteten på skolan som själva Kretin och Pletin var anledning att skuldsätta sig skyhögt och fly. Detta enligt läsarna iaf.

Det finns många punkter att ta upp här, men jag tänkte nu fokusera på de som flyttar och belånar sig av välfärdsskäl, dvs för barnens skull. Det spelar ingen roll om de har rätt eller fel om brottsligheten i Kretin och Pletins områden, och om det har rätt i att skolorna är sämre om familjen Kretin och Pletins barn går i skolan. Så uppfattar de som flyttar till medelklassghettona det iaf, och det får man väl respektera.

Kort sagt är man beredda att sätta sig i mångmiljonskuld för att få barnen i en bättre skola och få bättre skydd mot brottslighet. Man är beredd att betala privata skattade pengar för detta. Frågan är då hur mycket?

I rättvisans namn så kan man äga sin egen bostad även i Kretin och Pletins områden, så viljan att äga en egen bostad kan inte vara själva anledningen till flytten. Antingen tycker man Kretin och Pletin är otäcka eller så tror man genuint på att barnens skolgång blir bättre om man flyttar.

Nu tar jag ett exempel från Göteborgsområdet här, i ett senare inlägg kommer jag beröra Stockholm.

I stadsdelen Angered nordost om Göteborg kan man köpa sin egen villa för 14 085 kronor per taxerad kvadratmeter. 2 miljoner för sex rum och 142 kvadratmeter (källa Booli). Angered är inte ett medelklassghetto för er som undrar, utan ett klassisk miljonprogramsghetto.

Nu kunde man jämföra med priserna i medelklassghettona längst kusten, men då skulle direkt argumentationen “men vi vill ju bo nära havet” dyka upp (för er som inte är Gôteborgare så är Att Bo Vid Havet ™ högsta status i Göteborg. Skit samma om det finns någon badplats, man betalar gärna 5-10 000 kronor extra i ränta per månad för det. Årskort på Valhallabadet kostar 1400:-, men då kan man få träffa Kretin och Pletin), så jag jämför istället med ett typiskt nybyggt medelklassghetto med äkta medelklasscontainers inåt landet.

Mölnlycke i Härryda kommun. Vi tar Näckrosvägen som exempel. Här såldes en container för 4 350 000 om 5 rum och 136 kvadratmeter i augusti enligt Booli. Det är 31 985:- per kvadratmeter, mer än det dubbla mot Angered. Nu säger jag inte på något sätt att de som flyttade in i sagda container flydde från Kretin och Pletin, men det är ett exempel på prisskillnaden för att få flytta bakom medelklassghettots osynliga murar.

För enkelhetens skull blir alltså prisskillnaden 2 350 000:- SEK. För förhoppningen om bättre skola och mindre brott är man idag beredd att betala en ränta på 2.48% (Swedbank 3 månader) för denna välfärd. Och alla som köper hus i dagens bostadsbubbla intygar dyrt och heligt att de klarar mycket högre räntor. Allt för att slippa Kretin och Pletin samtidigt som man ondgör sig över att (sd) kommit in i riksdagen. Det är en ränta på 58 280, eller 4 856:- i månaden. Före avdrag. Och med dubblade räntor, som ju alla intygar att de minsann har råd med och bostadsbubblan kommer inte spricka, den här gången är det annorlunda, så är man beredd att betala nästan 10 000:- i månaden (före avdrag) för “bättre skola”.

Så mycket är medelklassen alltså beredd att i Göteborgsområdet betala per månad för bättre skola och minskad brottslighet.

Jag lägger härmed fram tesen att man alltså kan höja marginalskatten motsvarande, om de pengarna öronmärks för skola och polis. För 4000:- i månaden kan man anställa ytterligare två lärare per klass om 20 elever. Tre lärare på 20 elever istället för en lärare. Så mycket bättre anser de som säger sig flytta för skolans skull att skolan är i Mölnlycke jämfört med Angered. De som flyttar pga brottsligheten hade fått åtminstone en polis med tillbehör per tjugo familjer för samma pengar. Snacka om samhällelig service.

Så medelklassens besked till alliansregimen är att ni gärna får höja marginalskatten, kraftigt, om pengarna öronmärks till skola och polis. Det är iaf medelklassen beredda att betala via bostadsbubblan. De är rent av beredda att skuldsätta sig för livet för så mycket bättre skola och brottsbekämpning. Eller för att bli av med familjerna Kretin och Pletin, kanske genom att öronmärka pengarna för U-landsbistånd eller flytta-från-Sverige-bidrag.

Ett alternativ är att någon startar en rent privatfinansierad skola. 5000:- per elev i månadsavgift. 75000:- för en klass om 15 barn. Per månad. Borde gå att få ekonomi i det kan tyckas. Bör också omfattas av RUT-avdraget som hushållsnära tjänst, och kan alltså rakt av jämföras med räntans avdragsmöjligheter.

Eller kan det vara så att medelklassen är smygrasister när de ägnar sig åt den vite mannens flykt? Eller klassister? Det handlar inte om hudfärg, utan om att Kretin och Pletin har för låg lön och inte äger någon Espressobryggare? Återkommer med vad de som gillar olika har att säga i frågan.

Fotnot: För att bosätta sig vid kusten, t ex i medelklassghettot Billdal ser man ut att vilja betala ytterligare en miljon jämfört med Mölnlycke. För möjligheten att bada några månader om året, nära havet vill jag bo, är man beredd att betala 24 800 kronor i ränta per år. Eller ganska precis tjugo st årskort till Valhallabadet. Kan tillägga att det fanns en skogstjärn (aka “sjö”, precis som vår “sjö” här hemma) nära containern i Mölnlycke.

Tillägg: Oavsett vad folk vill tro om det så är boende en kostnad, inte en investering.

24 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Den vite mannens flykt

av Cornucopia?

Det finns en aspekt på bostadsbubblan som inte tas upp så ofta, och det är begreppet den vite mannens flykt (eng white man’s flight). Det gamla DDR-Sverige under mestadels socialdemokratiskt styre var ju ett ganska egalitärt samhällsexperiment där man rent av avskaffade klassbegreppet och istället införde socialgrupper, något som idag är tämligen överspelat.

Istället är idag det mesta medelklass.

När miljonprogrammen byggdes i slutet av 1960-talet och under 1970-talet så var det för att råda bot på den extrema bostadsbristen och den mycket låga 30-talsstandarden som man hittade bara kilometer från Stockholms centrum, med utedass på bakgårdarna på Söder och vedeldning för uppvärmning även så sent som på 70-talet. Till en början blev miljonprogrammen attraktiva och egalitärt blandade bostadsområden. I ett genomreglerat Sverige var vi alla lika. Bredvid Medelklassvensson bodde både familjen Kretin och Pletin. Men någonstans började det här ändra sig.

Och utvecklingen har accelererat med bostadsbubblan. Den vite mannen flyr från de otäcka hyresrättsghettona och blat, förlåt, inva, förlåt, de där andra. Familjen Kretin och Pletin. Och i Sverige finns det inga inhägnade medelklassghetton att fly till. Istället är barriärerna osynliga och utgörs istället av kravet att sätta sig i skuld på åtminstone 4 MSEK som inträdesbiljett till medelklassghetton där alla är lika överbelånade, men familjen Kretin och Pletin inte har råd med en inträdesbiljett och kan störa bilden av trendriktiga espressobryggare (köpta för lånade pengar) och XC90 på varenda uppfart, och där man hackar sina spröda grönsaker på trendiga hällar när man inte bastubadar i sin underjordiska bastu. Förortshelvetet från miljonprogrammet upprepar sig i till synes ändlösa medelklassghetton med identiska hus och identiska Svenssons med identisk smak och identiska bilar, och alla med identiskt stora skulder.

Här finns den hemskaste aspekten på en krasch i bostadspriserna. Det som Svensson fruktar mest är inte att bli skuldsatt för livet. H*n är nämligen övertygad om att inflationen äter upp skulderna (den som vill säga “men den disponibla inkomsten då” kan titta här), även om det bevisligen är fel. Men om bostadspriserna kraschar så kan värre saker hända än att man blir sittande med stora skulder. Familjen Kretin och familjen Pletin kan få råd att köpa en inträdesbiljett till medelklassghettot. Och det är vad Svensson fruktar mest av allt. H*n har trots allt skuldsatt sig för miljoner för att slippa Kretin och Pletin och ägnat sig åt den vite mannens flykt. Tänk om Kretin och Pletins barn skall hamna i samma skola som Svenssons barn?

Nu hade det funnits botemedel mot medelklassghettot. Man kunde byggt hyresrätter mitt inne bland villorna och bostadsrätterna. Enkla hyresrätter utan granitsten i fönstren, utan integrerad kyl och frys från Trendriktiga Märket och utan hällspis och utan med italiensk marmor helkaklade badrum. Kanske rent av med tvättstuga istället för egen tvättmaskin i det överstora badrummet? Så familjen Kretin och Pletin kunde haft råd att bosätta sig och punktera medelklassghettodrömmen.

Men det sker förstås inte. Det byggbolag som just vill kunna ta ut överpriser från Svenssons vita flykt måste ju hålla Kretin och Pletin borta. Vem skulle annars vilja betala hutlösa överpriser för bostäder?

Det finns en annan aspekt på den kommande bostadskraschen och de övriga kriser vi går till mötes. Medelklassghettot saknar lokala arbetsplatser. De enda som finns är skattefinansierade jobb på förskolor och skolor. Medelklassghettot saknar också i princip kollektivtrafik. Det är rent av så att man överväger helt kollektivtrafikfria medelklassghetton längs Förbifart Stockholm. För det höjer inträdesbiljetten ett steg till. Kretin och Pletin måste då även ha råd med bil.

Samtidigt brukar Kretin och Pletins miljonprogramsghetton ha goda kollektivtrafikförbindelser. Innan medelhavskost blev trendigt så kallades rent av dåvarande 8:ans spårvagn i Göteborg för Vitlöksexpressen runt 1980-81 någon gång. Men idag hackar man ju vitlök i medelklassghettot med sina trendriktiga knivar, så namnet är väl något annat idag?

Så vad händer med medelklassghettot när effekterna av peak oil slår till framöver? Skall alla XC90 och XC60 (om man är lite fattigare) användas som växthus? Kanske löser det sig då Svensson blir av med jobbet och inte behöver pendla längre. För några lokala arbetsplatser finns det ju inte, och när jobben försvinner på pendlingsmålet försvinner även skatteintäkterna som skall driva den lokala skolan. Kanske får Svenssons ungar åka till en annan skola och träffa Kretins och Pletins barn? Oavsett så är inte det servicefria och arbetsplatsfria medelklassghettot förberett för bränslebrist.

Vart skall Svensson fly om bostadspriserna kraschar och även andra än högutbildade Kretin och Pletin motvilligt accepteras in i medelklassghettot? Inte ut på landet iaf, om de ens vill flytta ut hit. Här finns gott om människor som aldrig skulle tolereras i ett medelklassghetto, gälar och allt, förstås varvat med folk som är alldeles för rika, unika eller kreativa för att vilja bo tillsammans med en likformig medelklass.

Jag är iaf tämligen övertygad om att vi inte löser några integrationsproblem genom att pumpa upp bostadspriserna ännu mer. Alla som idag har moralpanik över Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen kanske borde önska sig kraschade bostadspriser. Ett prisfall på 80-90% för bostadsrätter skulle göra mer för integrationen i Sverige än någon politiker någonsin kan göra. Fast då blev nog inte integration så önskvärt helt plötsligt. Inte när man dels blir överskuldsatt, och inte när Kretin och Pletin flyttar in i det fd medelklassghettot. Vi gillar olika, så länge vi slipper se dem i vårt medelklassghetto.

Jag är benägen att hålla med den rödgröna axelmakten i sin kritik mot konverteringen av hyresrätter till bostadsrätter. Det ökar definitivt segregationen, och leder i förlängningen till en allt mer likformig och korkad medelklass. Med tanke på att det är tjänstemännen som sägs stå för Sveriges framtid så är likformighet knappast önskvärt.

Bland mina läsare finns de som personligen kan verifiera att de ägnat sig åt den vite mannens flykt när de köpt bostäder till överpriser. Frågan är om man skall stämpla de som flyttar in i medelklassghetton som smygrasister eller främlingsfientliga? Eller är de bara medelklass?

78 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Ekonomi

Dollarkraschen fortsätter

av Cornucopia?

Dollarkraschen fortsätter med ökad styrka. Dollarindex enligt nedan.

Svenska exportföretag fortsätter att tappa konkurrenskraft, men börsen bryr sig förstås inte. Svenska kronan mot dollar nedan.

Guld och andra råvarupriser fortsätter stiga i allt värdelösare dollar.

Även om guldpriset stärkts i svenska kronor ligger det fortfarande bara på 290:-. Rätt sätt att agera är fortfarande negativt mot dollarn, medan guldet mestadels har varit neutralt mot USD. Nu kanske det här slår om förr eller senare, men den kortsiktige spekulanten ligger negativ i dollar. Via kapitalförsäkring enklast via Handelsbankens Bear USDX3 H.

Har blivit ombedd av läsarna att kommentera det sk “forecloseuregate”, dvs at amerikanska banker och bolåneinstitut inte bara lånat ut pengar hur som helst, utan även slarvat med det juridiska pappersarbetet och bostadslån om 1 340 000 000 000 USD kan omfattas och eventuellt ha en tveksam säkring. Skulderna kvarstår, men de har eventuellt inte sålts vidare korrekt och skall i så fall trilla tillbaka till bankens ägo istället för att vara ett värdepapper någonstans. Bankernas försäkringar mot kunder på obestånd blir inte giltliga, och diverse ägare av bostadslåneobligationer kanske sitter på juridiskt värdelösa “värdepapper”.

Det kan rent av gå så långt att det kan ta åratal för bankerna att få ut några pengar, och kunder kan helt enkelt så länge strunta i att betala sina räntor utan risk för att bli vräkta. En sak är ganska säker. Ännu mer av USA:s BNP kommer plöjas ner i advokatkostnader och i slutändan trycker väl Federal Reserve upp ändå mer pengar för att fylla bolånesektorns hål. Läs mer på Naked Capitalism.

Iaf inte helt lätt att sätta sig in i amerikanska juridiska svängar i den röra som kallas bolånemarknaden. Korrigera gärna.

Jag hör ljudet av en stor fågel som kommer flaxandes. Återstår att se om det är en svan och vilken färg den har.

Ny bank- och finanskris, anyone?

På frågan varför svensk media inte skriver något om foreclosuregate är det rimliga svaret att ingen ännu lyckats förstå vad det egentligen handlar om. Jag kan rakt av erkänna att jag inte gör det. Varningslampor blinkar och sirener tjuter, men jag lyckas inte riktigt förstå varför. Fast det kanske inte behövs?

17 kommentarer
0 FacebookTwitterPinterestLinkedinRedditEmail
Nyare artiklar
Äldre artiklar