Public Service/SR och Ekot konstaterar att svenska subprimelån lever och frodas. 65 000 svenska hushåll sägs inte klara att räntan stiger 0.64 procentenheter från dagens ca 1.5% för bolån till 2.14%.
Idag betalar man efter ränteavdraget 0.7*1.5=1.05% i ränta på bolån.
Nu när till och med bankerna säger att man vill avskaffa ränteavdraget bestämde sig bolånetorskarna på Ekot och Sveriges Radio att låta SCB ta fram hur många svenska hushåll det finns som inte klarar en ränthöjning på 0.64 procentenheter. Man kommer fram till 65 000 hushåll, varav många förstås är ensamstående med barn1. eller andra barnfamiljer.
“Omkring 65 000 svenska hushåll riskerar att drabbas extra hårt om ränteavdragen skulle tas bort.De här hushållen lever under riskgränsen för fattigdom och har samtidigt ränteavdrag på sina lån på mer än 500 kr per månad. Mer än hälften av dem är barnfamiljer. Det här visar ny statistik som SCB tagit fram åt Ekot och Kaliber.”
En räntehöjning till 2.14% motsvarar att ränteavdraget avskaffas. Enkel uträkning: 0.7*2.14=1.498 eller motsvarande de ca 1.5% som rörlig 3-månaders bolåneränta ligger på idag.
Dessa hushåll anges också som så utsatta att de inte klarar av en utgiftsökning på 500:- SEK i månaden, vilket är den godtyckliga gräns som man satte.
65 000 svenska hushåll klarar alltså inte av att räntan stiger 0.64% om man ska tro Ekot. Man bör då fråga sig hur bankerna kunnat ge lån till dessa hushåll? Är det Ekot eller är det bankerna som har fel här?
När man generellt pratar om att avskaffa ränteavdraget så menar de flesta att man ska göra en skatteväxling, förslagsvis genom att höja grundavdraget för alla, oavsett om de jobbar, är sjukskrivna, pensionärer eller arbetslösa. Detta skulle kraftigt gynna just grupperna med lägst inkomst.
Frågan landar då i om inte Ekots reportage visar på hur illa ställt det är för de svenska hushållen och hur viktigt det är att få ordning på skuldbubblan och bostadsbubblan, när 65 000 hushåll inte klarar 0.64 procentenheter högre ränta och räntorna samtidigt är i princip de lägsta någonsin? Det har aldrig sett till räntan varit billigare för hushållen att slopa ränteavdraget än just nu.
Samtidigt är det ju åtminstone positivt att SCB, Ekot och Kaliber tagit fram siffror på hur många det är som har svenska “subprime”-lån. Nu var amerikansks subprime en annan konstruktion, men i grunden handlade det om att man betalade obefintliga räntor och inte klarade räntehöjningarna. Ungefär som 65 000 tydligen inte klarar 0.64 procentenheter högre ränta i Sverige idag.
Man kan misstänka att reportaget egentligen handlar om bolånetorskar på Sveriges Radio, som sitter med alldeles för höga lån på Södermalmslägenheter och trots sina höga inkomster inte skulle klara att ränteavdraget slopas. För sitter man högbelånad på Södermalm pratar vi inte om 500:- SEK i månaden i bidrag, utan betydligt större summor än så…
Den stackars uthängda ensamstående enbarnsmamman i exemplet har 15 000:- SEK efter skatt och ränteavdrag på ungefär 500:- kronor, dvs betalar idag ca 1 666:- SEK i månaden i ränta. Det blir då över 13 334:- SEK till övriga utgifter om ränteavdraget försvinner. Vi hoppas alla att hon inte blir arbetslös, för då får hon ut mindre än 13 334:- SEK i månaden efter skatt. Före räntan ska betalas. Räknar vi baklänges har hon skulder på drygt 1.3 MSEK på sitt radhus eller en skuldkvot på 720% av sin disponibla årsinkomst om 180 000:- SEK. Är det sådant som bankerna lånar ut till?
1. Rätta mig om jag har fel, men ensamstående med barn ska få ersättning från den sämre hälften om vårdnaden inte är delad. Detta deklareras inte som en inkomst för den som har vårdnaden om barnen, utan är skattade pengar från föräldern utan vårdnad (glömt vad detta heter – vårdnadsstöd?). Vilket gör att gruppens inkomster kan se ut att vara lägre än den faktiskt är. När man pratar om “fattigdom” i Sverige handlar det om att ha för Sverige låga inkomster. Det vore bra att reda ut hur stor del av de svenska “fattiga” (citationstecken då fattig och rik inte handlar om inkomster utan om tillgångar, men idag handlar fattig och rik om hur mycket pengar man kan låna, inte hur mycket man har på banken) som erhåller vårdnadsstöd (?) och egentligen har högre inkomster än deklarerat.




