Public Service/SR och Ekot konstaterar att svenska subprimelån lever och frodas. 65 000 svenska hushåll sägs inte klara att räntan stiger 0.64 procentenheter från dagens ca 1.5% för bolån till 2.14%.
Idag betalar man efter ränteavdraget 0.7*1.5=1.05% i ränta på bolån.
Nu när till och med bankerna säger att man vill avskaffa ränteavdraget bestämde sig bolånetorskarna på Ekot och Sveriges Radio att låta SCB ta fram hur många svenska hushåll det finns som inte klarar en ränthöjning på 0.64 procentenheter. Man kommer fram till 65 000 hushåll, varav många förstås är ensamstående med barn1. eller andra barnfamiljer.
“Omkring 65 000 svenska hushåll riskerar att drabbas extra hårt om ränteavdragen skulle tas bort.De här hushållen lever under riskgränsen för fattigdom och har samtidigt ränteavdrag på sina lån på mer än 500 kr per månad. Mer än hälften av dem är barnfamiljer. Det här visar ny statistik som SCB tagit fram åt Ekot och Kaliber.”
En räntehöjning till 2.14% motsvarar att ränteavdraget avskaffas. Enkel uträkning: 0.7*2.14=1.498 eller motsvarande de ca 1.5% som rörlig 3-månaders bolåneränta ligger på idag.
Dessa hushåll anges också som så utsatta att de inte klarar av en utgiftsökning på 500:- SEK i månaden, vilket är den godtyckliga gräns som man satte.
65 000 svenska hushåll klarar alltså inte av att räntan stiger 0.64% om man ska tro Ekot. Man bör då fråga sig hur bankerna kunnat ge lån till dessa hushåll? Är det Ekot eller är det bankerna som har fel här?
När man generellt pratar om att avskaffa ränteavdraget så menar de flesta att man ska göra en skatteväxling, förslagsvis genom att höja grundavdraget för alla, oavsett om de jobbar, är sjukskrivna, pensionärer eller arbetslösa. Detta skulle kraftigt gynna just grupperna med lägst inkomst.
Frågan landar då i om inte Ekots reportage visar på hur illa ställt det är för de svenska hushållen och hur viktigt det är att få ordning på skuldbubblan och bostadsbubblan, när 65 000 hushåll inte klarar 0.64 procentenheter högre ränta och räntorna samtidigt är i princip de lägsta någonsin? Det har aldrig sett till räntan varit billigare för hushållen att slopa ränteavdraget än just nu.
Samtidigt är det ju åtminstone positivt att SCB, Ekot och Kaliber tagit fram siffror på hur många det är som har svenska “subprime”-lån. Nu var amerikansks subprime en annan konstruktion, men i grunden handlade det om att man betalade obefintliga räntor och inte klarade räntehöjningarna. Ungefär som 65 000 tydligen inte klarar 0.64 procentenheter högre ränta i Sverige idag.
Man kan misstänka att reportaget egentligen handlar om bolånetorskar på Sveriges Radio, som sitter med alldeles för höga lån på Södermalmslägenheter och trots sina höga inkomster inte skulle klara att ränteavdraget slopas. För sitter man högbelånad på Södermalm pratar vi inte om 500:- SEK i månaden i bidrag, utan betydligt större summor än så…
Den stackars uthängda ensamstående enbarnsmamman i exemplet har 15 000:- SEK efter skatt och ränteavdrag på ungefär 500:- kronor, dvs betalar idag ca 1 666:- SEK i månaden i ränta. Det blir då över 13 334:- SEK till övriga utgifter om ränteavdraget försvinner. Vi hoppas alla att hon inte blir arbetslös, för då får hon ut mindre än 13 334:- SEK i månaden efter skatt. Före räntan ska betalas. Räknar vi baklänges har hon skulder på drygt 1.3 MSEK på sitt radhus eller en skuldkvot på 720% av sin disponibla årsinkomst om 180 000:- SEK. Är det sådant som bankerna lånar ut till?
 |
| De é lâ Götteborg! |
1. Rätta mig om jag har fel, men ensamstående med barn ska få ersättning från den sämre hälften om vårdnaden inte är delad. Detta deklareras inte som en inkomst för den som har vårdnaden om barnen, utan är skattade pengar från föräldern utan vårdnad (glömt vad detta heter – vårdnadsstöd?). Vilket gör att gruppens inkomster kan se ut att vara lägre än den faktiskt är. När man pratar om “fattigdom” i Sverige handlar det om att ha för Sverige låga inkomster. Det vore bra att reda ut hur stor del av de svenska “fattiga” (citationstecken då fattig och rik inte handlar om inkomster utan om tillgångar, men idag handlar fattig och rik om hur mycket pengar man kan låna, inte hur mycket man har på banken) som erhåller vårdnadsstöd (?) och egentligen har högre inkomster än deklarerat.
78 kommentarer
Hur många i hyreslägenheter klarar inte av en räntehöjning?
Där slår ju räntekostnaden rakt genom, utan avdrag på hyresvärdena kostnad och tas därför ut direkt i form av hyreshöjning.
Det slår alltså i båda ändar. Minst synd om är det ju såklart om högbelånade i Tokholms innerstad. Eller?
Jovisst, det finns också. Men de i hyresrätt sitter inte i en nyfeodal skuldrelation till banken utan deras risk är mindre.
Mindre kanske ja. Men det är verkligen inget att ta lätt på. Får du betalningsanmärkning för sen hyra är du nästan totalkörd på hyresmarknaden i fortsättningen.
Tråkigt: Ja. Oväntat: Inte det minsta.
Jag vet att jag hör till de som har tjatat, men det vore intressant om SR/Kaliber, SCB eller egentligen vem som helst tog fram vidare data på hur många svenska hushåll klarar olika nivåer av exempelvis ränteökningar. Samt inte minst hur de olika "svenska" subprimekonstrutionerna ser ut. Själv kan jag föreslå följande varianter:
1. Insatsen är ett blancolån
2. Bostaden är för dyr
3. Föreningen har för stora lån som medlemmarna inte klarar av att betala höjd ränta på.
4. Ett hushåll borde inte ha fått lånet.
Tråkigt att det är (enligt SVTs artikel med Peter Malmqvist) mest unga och barnfamiljer som drabbas.
En fråga är väl också om man skall göra så att folk har råd att bo kvar eller inte? Spontant anser jag att ett slopat ränteavdrag och samtidigt sänkt skatt på ett eller annat sätt är fel väg att gå. Har inte något alternativ förslag dock. Men om det skulle vara så att ett hushåll har fått ett lån de inte borde ha fått egentligen, är det väl mer rimligt att de flyttar till något som är mer inom deras ekonomiska ram. Hur man är gör blir det någon form av reglering som innebär att staten eller kommunen behöver blanda sig i, för en marknad är väl mer kraschartad? Medveten om att många här nog inte gillar när staten blandar sig i. En mellanform är väl att banken och den belånade som riskerar hamna i subprime samarbetar. Det blir komplicerat, men det kaske är något som fungerar, även om risken där är att banken som aktiv part inte är kompetent att bedöma det geografiska utan bara det ekonomiska, och därmed ökar på segregationen.
Välkommen till en snårig gråzon.
Rättelse: Istället för "Hur man är gör blir det " skall det stå "Hur man ÄN gör det blir det".
Jag har hela tiden påtalat att det är just unga och barnfamiljer som kommer drabbas hårdast. Inget nytt där.
@Cornucopia: Givetvis. Det är jag väl medveten om, du har rätt det är inget nytt där. Tog med det för att jag tycker det tål att upprepas.
Jag hörde också inslaget idag på P1 och jag är inte alls säker på att det bara rör sig om bostadslån.
Konsumtionslån och blankolån kan snabbt öka ränteavdraget och har man 15-20% ränta så behöver man inte låna så mycket pengar för att ränteavdragen ska närma sig 500 kr i månaden.
Metodiken de använt sig av från SCB kan ju inte skilja på bostadslån och övriga krediter. De har bara kört ett antal deklarationer och kollat på inkomst (1.1) och Ränteutgifter m.m (8.1).
Om bankerna är vårdslösa med bostadslånen så är det ingenting mot vad vissa banker är med konsumtion och blankolån.
Naturligtvis. Dock så pratar man i reportaget om anekdotexemplets radhus. Boendesituationen är ju helt irrelevant om det handlar om konsumtionslån.
Jag tror ni hittade den felande länken i undersökningen här.
Det är nog väldigt många låginkomsttagare som sitter med blanklån på all möjlig skit det köpt och det är den gruppen som scb hittat. Sen har journalisten hittat nåt anekdotiskt exempel som sitter med bostadslån och skapar en helt annan bild som kablas ut.
Det är nog så också. Mycket idag köps ju på avbetalning generellt (inte minst troligt med tanke på hur nya prylar en hel del folk har).
Intressant förresten om det kan vara så att den sammanlagda mängden korta avbetalningsköp är en större del av konsumtionen än väntat.
Ett medlemslån hos Swedbank har just nu 5% ränta och i någon verklighet anses väl det vara billigt då facket varit med och förhandlat räntan. Knappast några höginkomsttagare som tar ett sådant lån utan snarare fattigt folk som redan lever på marginalen.
Tror inte den stora delen lån är medlemslån bland låginkomsttagare.
Kör varor för 10.000 via Klarna. EFTER man tagit emot varan så dyker fakturan upp.
Betala hela beloppet nu eller gör en valfri avbetalning – då blir räntan 19,9% (effektiv ränta 29,22%).
Hur många tror du köper varor och sedan blir chockade när fakturan dyker upp någon vecka senare och "tvingas" till att förvandla den tänka betalningen till ett lån med hög ränta (och en ganska saftig uppläggningsavgift).
Och snart är vi där då folk tänker "vi ska väl iallafall ha en riktig jul".
Du behöver inte vara ensamstående för att få ersättning om du har barnet mer än 90% av tiden. F-kassan höjde nivån från 1200ish till 1600ish nu i år, om den andra hälften inte vill betala alls så tar F-kassan en summa, upp till 1600ish från den "sämre" hälften.
Om den sämre hälften är vettig så betalar den mer om vederbörande har en "högre" inkomst dock, men det är inget som F-kassan är inblandad i, de bryr sig bara om folk som inte sköter sina åtaganden, och då blir det max 1600ish.
Tack, likväl är dessa 1600ish skattade pengar som inte dyker upp som disponibel inkomst.
De tär inte 90%. Följadne gäller.
"Det gäller om barnet sover hos dig minst fem nätter i sträck. Du får också göra avdrag om barnet sover hos dig minst sex nätter under en kalendermånad. De nätterna behöver inte vara i sträck.
Du får göra avdrag för 1/40 per dag av det belopp du betalar per månad. Om du till exempel betalar
1 573 kronor i månaden så ska du betala 39 kronor mindre per dag som barnet bor hos dig."
Det finns en anledning till att mammor inte vill ha tex 50/50, då förlorar man nämligen underhållsstödet/bidraget. Tjänar pappan då dessutom ganska bra med pengar och betalar extra så är det mycket pengar som mammorna riskerar att förlora. Pengar som går rätt ner i mammans ficka och inte alls nödvändigtvis går till barnen. Där kommer nästa strid att stå för mig mest sannolikt.
Jag har en ok inkomst men kommer inte betala en krona mer än jag måste då mamman i andra änden knappt låter mig träffa barnet och jag har tvingats igenom tingsrätten och hela klabbet för att ens få ett underhållsschema.
Men Lars grundtes är korrekt i att det är 1 573 kr skattefritt från underhållsföräldern. Dessa pengar räknas alltså inte av när det tex kommer till bostadsbidrag eller dagisavgift.
Underhållsschema = umgängesschema…
Sorry, men jag går lite i spinn så fort man pratar ensamstående mammor och hur synd det är om dem. Det finns gott om pappor som gärna hade hjälpt till och funnits där men inte får för mammorna eftersom papporna av någon anledning ska straffas. Socialtjänsten är duktigt behjälpliga också och ställer helhjärtat upp på mamman.
Som pappa kan man stå där och hoppas att man någon gång kan få finnas där för sitt barn men mest sannolikt kommer man aldrig få det om inte mamman ändrar sig. Man är helt hjälplös.
Sätt då av pengar till barnet som det får vid 18 årsdagen.
Sätt då av pengar till barnet som det får vid 18 årsdagen.
Givetvis har jag ett sparande till barnet. Det är en självklarhet för mig.
Inte för att jag vill måla fan på väggen, men av erfarenhet rekommenderar jag ingen att gå vägen utanför f-kassan när det gäller underhåll, och gå aldrig med på att skriva på papper att man ska betala mer än lagen föreskriver.
I princip undantagslöst så har de av mina vänner som gjort så råkat illa ut, arga ex struntar i konsekvenserna…
Lagen föreskriver dock att man ska betala mer än minimibeloppet om man har möjlighet att göra det. försörjningsansvaret ska fördelas proportionellt efter sin ekonomiska kraft.
Så en stämning kan mycket väl ske dock är det fullständigt oklart hur det ska beräknas. Tex boendeföräldern låter inte den andra föräldern att vabba och tappar därför i inkomst, ska den andre föräldern då täcka upp för det? Boendeföräldern väljer att gå ner i arbetstid för barnets skull, ska då den andre föräldern täcka upp för det? Standardtillägg, när kan ett sådant komma ifråga? Det står att det kan komma ifråga när den andra föräldern har synnerligen god inkomst, vad är det?
Osv osv. Går man in i en sådan tvist riskerar man att inte bara betala sina egna kostnader utan också den andra förälderns kostnader om man förlorar.
Hur förlorar man då? OM förälder X hävdar att förälder Y ska betala 4 000 kr i månaden och förälder Y går i taket och säger aldrig i livet, vi kan ta en diskussion annars får du 1 573 kr. Förälder X drar då prompt förälder Y till domstol och får utverkat ett underhåll om 2 500 kr. Vem har då förlorat?
Mycket obehaglig situation. Särskilt då om förälder Y med glädje skulle ta gemensam vårdnad och varannan veckas boende samt vabba 50% av gångerna men förälder X vägrar.
Lagstiftningen kring detta är helt sinnessjuk och tar bara i beaktande det perspektiv som ställer pappor i dålig dager. man förutsätter att pappor som inte tar ansvar gör det för att de inte vill, alternativet att de inte får finns inte ens på kartan.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Detta är självklart anmärkningsvärt. Hur kan man få låna så mycket pengar om man har så dåliga marginaler?
Notera att siffrorna är från 2013 års deklarationer, då räntan var betydligt högre än idag.
När jag hörde på radion i morse så nämndes att även studenter skulle drabbas. Jag undrar hur många studenter det finns som har bostadslån och löneinkomster? Det måste ju vara en försvinnande liten grupp så länge man inte räknar sommarjobb och sådana studenter där pappa lånat till köp av bostadsrätt.
Tyvärr tror jag det är fler än man tror. Själv studerade jag i Linköping, och där gick det klara sig helt OK på CSN. Men det var då det (-2010). I Stockholm har jag känt få som inte haft antingen hjälp av föräldrarna, jobb vid sidan av (som ibland tagit mer tid än studierna) eller både och. Men jag har uppfattat som att det inte alls ses so onormalt att hjälpa sina barn med att köpa bostadsrätt på studieorten.
Har snart min hyresrättsfemma på G, sen säljer villan väntar på kraschen. Fördelar sparandet i olika banker. Sen köper jag tillbaka någon av grannvillorna till kraschvärde.
Eller så får du leva på pengarna. De dubhar kvar. Tror du att i ett sådant läge när staten måste rädda banksystemet, och kostnaderna för att hantera nuvarande kriser låter orörda belopp på banken stå orörda?
Naivt.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det diskuteras alltid som om skattetrycket skulle öka. Varför inte växla mot högre grundavdrag. Höj barnbidraget. Eller gör vad som finnes lämpligt.
I övriga EU betraktar man alla som har mindre än 60% av landets medianinkomst som risk att hamna i fattigdom.
Siffrorna är svåra att analysera då man normalt använder disponibel inkomst som mått i övriga EU, mdan här hemma brukar det vara inkomst före skatt…
Men för tio år sedan var siffran på människor som låg under denna summa på 8-9%…
Idag sägs siffarn vara 12-13%… Men det är som sagt inte lätt att veta.
Att detta har betydelse då det är basen för normalt skatteuttag i övriga EU.
Under inkomster på den summan tas ingen skatt ut….
Det drabbar givetvis områden i näringslivet som normalt är riktiga låglöneområden.
Lantbruk, åkerierna och numera bygg…..
Där konkurrensförmågan idag är svag…
Men som sagt.
Det handlar om disponibel inkomst.
Får vi en grekisk situation så hamnar 25% av befolkningen under fattigdomsgrränsen…
Skall vi beskatta dessa och återföra medel iform av socialstöd eller låta folk försöka på egen hand att klara sin tillvaro?
Det är själva frågan.
Idag anses det vara samhällets ansvar att hålla männoakor under armarna, medan de skickar in allt de tjänar till staten och kommunerna…
Valet om riktningen har först nu, med flyktingvågen, blivit akut. Och ett politiskt problem.
Det där med att mäta fattigdom relativt är ju ganska sjukt och kan väl bara vara påhittat av en kommunist? Fattigdom handlar i grund och botten om att ha råd med de mesta basala i tillvaron, mat, bostad kläder.
Och då menar jag inte oxfile, bostadsrätt och peak performance-jacka med stor blaffig logga.
Den som insett vad det handlar kanske är litet mer ödmjuk…
Det handlar om stora skillnader i arbetskostnader…
Den svenska situationen innebär dubbla arbetskostnaden mot i portprodukter eller arbetskraft.
En sådan situation inom en ekonomisk union kan inte funka på sikt..
Och vi har haft det så här sedan 1995.
Skulle något ske, vilket det inte gjort på tjugo år, så är det verkligen aktuellt…
@Kent, tyvärr är du i sådana fall mindre klyftig än en kommunist, vilket jag antar svider.
Monetär fattigdom är nämligen självklart relativ. Vad folk generellt har råd med kommer nämligen att styra efterfrågan, därmed styra utbud, därmed styra kostnader (givet att vi ens har ett utbud kvar), därmed styra priser.
Du får gärna berätta vilken ideologi du tillhör så att vi kan börja rangordna intelligensen hos ideologiskt troende.
@Linus
Fattigdom är inte relativ, om du mäter så är minimerade inkomstklyftor det som minskar den relativa fattigdomen. Gott så. Problemet med det är att de som står längst ner har ytterst små möjligheter att bli ordentligt produktiva. Lösningen till att avskaffa den relativa fattigdomen blir d en massiv omfördelning av de som har till de som inte har. Iom det så minskar alla incitament att tillhöra den produktiva delen av befolkningen eftersom man i slutänden ändå inte får det monetärt bättre.
Så den dagen den relativa fattigdomen är utrotad har man istället absolut fattigdom.
När ingen längre har råd med någonting så är det således bättre än att vissa har råd med mer än andra eftersom då är åtminstone ingen relativt sett fattig?
Sen glömmer man ofta bort att prisläget bara inom Sverige medför att folk sett till inkomsten kan vara relativt fattiga i Brunmåla men i själva verket leva ett bättre liv, ekonomisk sett, än en sjuksköterska i Stockholm.
Det relativa måttet är helt knasigt på alla sätt och vis. Dock kan det också vara lite speciellt att applicera absolut fattigdom på ett land som Sverige.
För att förstå världen måste man läsa böcker. Åsa Lindeborg på AB kultur är rödare än hennes hår.
Hennes "mig äger ingen" visar på hur fattig man kan vara om man vill.
I början av månaden är det Taxi i slutet mat hemma hos farmor och farfar.
500 SEK till banken eller till nya kläder-klart många väljer nya kläder/Taxi/fest/röka osv.
Biståndet kan väl gå till dem som inte klarar av att anpassa sin konsumtion till intäkterna. Vi har så fattiga barnfamiljer. 2 USD/ dag gränsen för global fattigdom ger 6000 om året eller 500 spänn i månaden!
Skälen till att sälja lägenheten blir bara större och större… Hoppas man inte går på pumpen ifall man säljer till juli/augusti.
10:03 på http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/620716?programid=1316 får vi nog svar!
Bankerna är väl rätt hårda när man tar bostadslån. Men efter att man fått lånet kan man ju skuldsätta sig mer och köpa en massa konsumentprodukter. Man kan råka ut för sjukdom, separation och dödsfall. Kommunistfalangen på SR/Ekot drar naturligvis stora växlar på detta för att driva sin egen agenda.
Jag har lite svårt att förstå vinkeln i den ursprungliga artikeln. Det är ganska uppenbart att det rör sig om mängder av blancolån och inte endast bostadslån. Ändå försöker man ge sken av att det skulle handla om bostadslån…
Det blir ytterligare en partsinlaga i debatten, vilket är olyckligt.
Festligt nog lyckas de lura väldigt många att det skulle handla om bostadslån och debatten blir därefter. Sunda röster som påpekar detta ignoreras prompt då det är roligare att skrika sig hes om något utan att ens förstå vad man gapar om. Varför är all debatt i Sverige alltid så förljugen och tragisk?
Hur menar du: "Festligt nog lyckas de lura väldigt många att det skulle handla om bostadslån och debatten blir därefter." Vill du förtydliga?
Tänker du dig då att även om bostadslånen är sunda så fyller folk sina hem med massa dyra prylar som de egentligen inte har råd med?
Jag skulle väl säga att även om det är så är tex elektronik billigare än någonsin på sätt och vis. Sen märks det på tex blocket att det säljs förunderligt mycket dyra prylar (datorer, högtalare, kameror osv).
Mycket hemelektronik och dyra prylar på Blocket är förstås stöldgods. Annars är det ju också så att när två flyttar ihop behöver man inte två platt-TV längre etc.
@Cornu: Inte omöjligt. Har själv inte stött på det visserligen när jag köpt (de saker jag köper går oftast att kolla i register och spåra, men man märker när något är för billigt om man är insatt).
Visst kan jag förtydliga.
Folk verkar av ren missunsamhet skrika om saker som de inte till fullo förstår. Syftet verkar vara att de tror sig själva vinna fördelar gentemot andra individer.
I det här fallet ger man sken av att det skulle handla uteslutande om bostadskrediter när så inte är fallet. Det handlar om både bostadskrediter och andra krediter. men eftersom folk inte verkar gilla att folk "tjänar" mycket pengar på sina bostäder medan andra sitter i en hyresrätt och missade "tåget" så sväljer man gärna att det bara skulle handla om bostadskrediter och så argumenterar man från den ståndpunkten. I en förhoppning om att man i förlängningen ska få känna skadeglädje om folk får gå från hus och hem.
jag menar då inte nödvändigtvis på den här bloggen men det räcker med att läsa kommentarerna på DI för att inse att så är fallet.
Folk konsumerar givetvis massor av saker på avbetalning, möbler, hemelektronik, resor, bilar, båtar osv. Jag har flera vänner som lever så år ut och år in.
Jag har tidigare beskrivit olika scenarion på den här bloggen och frågat vad det egentligen är folk önskar sig helt utan några som helst svar. Poängen verkar vara att man ska skrika högt om att behålla eller avskaffa avdragen. Konsekvensanalys och vad som sker istället struntar man i så länge man får skrika.
Vi tar det igen.
Vad är det egentligen man vill avskaffa? ränteavdragen säger folk då. Då undrar jag hur.
1. Avskaffa ränteavdraget mot inkomst av tjänst. Konsekvensen blir att folk utan kapital tappar hela sitt avdrag medan folk med kapital kan vikta om och fortsätta dra av mot inkomst av kapital. Det kommer i förlängningen att uppfattas som orättvist och nya skrik kommer uppstå om att avskaffa även det.
2. Avskaffa alla ränteavdrag även mot inkomst av kapital. Detta leder till att finansmarknaden blir underfinansierad då man inte kan kapitalisera på bra investeringar för att man måste skatta borts tora delar av det samtidigt som man inte kan dra av mot dåliga investeringar. Investeringskapitalet kommer då minska radikalt och ekonomin får sig en rejäl törn.
3. Avskaffa ränteavdraget mot alla former av inkomst endast för privatpersoner för att balansera ut problemet i 2 och fortsatt ha et tok investeringsklimat. De som har lite bättre möjligheter kommer då bolagisera sina boenden, placera villan i ett AB för att fortsätta dra av räntorna inom sitt AB.
Det finns säkert en mängd ytterligare varianter som kan komma på tal och jag har inte beskrivit det så tydligt heller. men jag önskar att folk tänkte lite längre än att skrika "avskaffa" eller "behåll". Det blir inte en sund debatt och diskussion på det sättet.
C: "…när två flyttar ihop behöver man inte två platt-TV längre …"
Tror du på det själv?
D.L. Ränteavdraget för aktiebolag avskaffas framöver, och ersätts med ett schablonavdrag. Det kan sägas motsvara att man tar bort ränteavdraget för privatpersoner och höjer grundavdraget. Gynnar skuldfria privatpersoner, precis som schablonavdraget gynnar skuldfria aktiebolag.
Bra det besvarar åtminstone en del av mina frågor. Folk är dock kreativa och det skulle vara kul att se ett lite längre inlägg kring hur konsekvenserna skulle kunna se ut.
Mest sannolikt så kvarstår ju avdragsrätten mot inkomst av kapital vilket iaf för egen del leder till absolut ingenting. Jag kommer då kunna fortsätta göra avdrag precis som idag.
Skulle det avskaffas för inkomst av kapital också så innebär det full beskattning på ränteinkomster och ingen kvittningsrätt mot ränteförluster vilket känns helt galet och skulle få mig att söka andra lösningar för mitt kapital. Kanske investera det i ytterligare ett boende som jag hyr ut för marknadsvärde + kapitalkostnad med de effekter som det får på bostadsmarknaden då bostäder kommer låsas upp för andrahandsuthyrning.
Det finns en oändlig mängd varianter som kan tänkas dyka upp vid ett avskaffande beroende på hur det avskaffas. Det är en mycket intressant diskussion i det större perspektivet men en helt ointressant diskussion som den ser ut just nu när alla tävlar om att skrika sig hesast.
I grund och botten är jag för ett avskaffande av ränteavdragen men det är jag endast med bakgrund av att jag anser att man får bestämma sig för om man ska beskatta inkomst eller konsumtion. Idag har man ett horribelt assymetriskt system som försöker beskatta både och. Dessutom beskattar man redan beskattade pengar.
Alliansen är inte längre vid rodret. Du kan drömma om att man avskaffar skatt på redan skattade pengar. Det enda som gäller de kommande åren är skattehöjningar. Eller slopade avdrag. Eller både och.
En avtrappning av ränteavdragen kommer sannolikt att remissbehandlas i förbannelse just av dessa anledningar — dvs inget som införs vid årsskiftet eller knappt ens nästa årsskifte.
Finns många möjliga sätt att lösa detta.
Inte för att alliansen hade gjort något annorlunda… Jag varken drömmer eller hoppas utan försöker bara beskriva min ideologiska ståndpunkt. Eftersom folk annars kan anta att jag är för ett behållande av ränteavdraget enligt rådande doktrin att man antingen är för eller emot.
Började förresten se mig om efter ett extra boende för mitt sparkapital som jag kan hyra ut i andra hand.
Kalkylen ser helt ok ut under vissa förutsättningar. Om jag förutsätter ett avskaffande av ränteavdrag även mot inkomst av kapital så ger det att jag betalar skatt från första kronan på mitt sparkapital men jag har ingen möjlighet att göra förlustavdrag. Om jag istället köper ett boende för att hyra ut kan jag köpa för cirka miljonen och få 4% avkastning på investerat kapital som dessutom är skattefritt upp till 40 000 kr.
Varför ska jag då sitta på börsen och skatta häcken av mig när jag istället kan göra så. Således kommer jag spekulera än mera än jag gör idag och jag trodde man ville minska spekulationen. men ser skattesystemet ut som det gör så har man inte så många val till slut.
Varken staten, bankföreningen eller bankerna kommer någonsin kunna lösa dessa problem och folk som inte förstår bättre än att köpa allt på avbetalning kommer alltid att vara förlorare och känna sig orättvist behandlade. Med detta som bakgrund kommer staten fortsätta höja skatterna i all oändlighet och det är de med minst medel som ständigt kommer drabbas hårdast utan att ens förstå det själva. Det är ledsamt och sorgligt.
Du får väl skattefritt upp till 52000 (eller ngt). Du får reducerad skattefrihet på beloppet över 40000.
https://www.skatteverket.se/privat/fastigheterbostad/uthyrningavbostad.4.233f91f71260075abe8800033479.html
"Du får ett schablonavdrag på 40 000 kronor vid uthyrning av en privatbostad eller en hyresrätt. Du får dessutom göra avdrag för den avgift eller hyra du själv betalar för den del du hyr ut, om du hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt."
"Vid uthyrning av småhus får du avdrag med 20 procent av hyresintäkten, utöver schablonavdraget på 40 000 kronor. Det innebär att om du får intäkter under 50 000 kronor från uthyrningen av småhuset, behöver du inte betala skatt för det."
Jag tolkar det som att hela avgiften är avdragsgill utöver det är kapitalinkomsten skattefri upp till 40 000 kr. Utöver det så får man sätta en arbiträr hyra för småhus som också är avdragsgill.
Men nu har jag säkert läst fel.
Det känns oavsett som ett attraktivt investeringsobjekt istället för tex aktier om avdragsrätten tas bort helt samtidigt som man får skatta från första kronan.
Hyr du ut för 50 000 får du dra av schablonen 40000 + 20% av 50 000, dvs 10 000.
Om du hyr ut för 200000:- får du dra av 40000+0.2*200000=80 000:- och betalar bara kapitalinkomstskatt om 30% på 120 000:- SEK, dvs 36 000:- SEK. Dock får du inte dra av dina utgifter för villan, men före kostnader får du alltså 164 000:- SEK i näven, som ska betala dina räntor, fastighetsskatt och eventuella reparationer.
Tack! Ska givetvis läsa på ordentligt om scenariot någon gång skulle bli aktuellt. Nu blev det bara en kvick googling.
I Kaliber P1 just nu: Det finns 15 personer som får over 1 MSEK i räntebidrag…
Avancerad skatteplanering någon?
Skattereduktion på 30 % gäller väl räntekostnad på max 100.000 kr så hur har de gjort här? Fast räntebidrag är kanske något annat?
Avdraget är reducerat på belopp över 100 000.
"Det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få." (P1-reportern)
Avdrag eller bidrag, verkar egalt vilken semantic man väljer, eller?
"Avdraget är reducerat på belopp över 100 000."
! Gör ju det hela ännu mer faschinerande.
Det reduceras från 30% till 21% över 100 000 kr.
De personer som har ränteavdrag av den kalibern har givetvis planerat sig fram till den summan och sitter på mycket stora inkomster av antingen kapital eller tjänst samt mest sannolikt även på en rejäl förmögenhet.
Jag är inte förvånad alls.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Liten överslagsräkning och antar 21 % ränteavdrag hela beloppet ger att 1 miljon i ränteavdrag motsvarar en ränta ca på 4.7 miljoner. Gissar man på 2 % ränta så skulle det privata lånet ligga på 238 miljoner men det är förstås en skattekonstruktion.
" Man bör då fråga sig hur bankerna kunnat ge lån till dessa hushåll?"
Kreditprövning görs inte kontinuerligt utan bara när lån tas.
Inte så konstigt, mycket kan hända i alla våra liv och avståndet till bar backe är inte alltid så långt.
T.ex. separation, arbetslöshet, långtidssjukdom, politiska beslut som ändrar förutsättningarna såsom skattehöjningar samtidigt som kommunala avgiftshöjningar och slopade ränteavdrag osv.
Det är väl så att det blir konsekvenser av varje förändring i skattesystemet.
Så nyttan måste stor jmf riskerna annars är det omöjligt med reformer.
D.v.s. man ska i god tid gå ut med förändringen, ha övergångsregler under lång tid och en nedtrappning.
T.ex. så ska befintliga lån påverkas av slopat ränteavdrag (konsekvens är att det uppmuntrar inte folk att flytta men kan lösas med förändrad reavinst beskattning, uppsida är att de allra svagaste inte skjuts i sank av just denna förändring)
Nya lån omfattas av nya regler fast med klar och tydlig nedtrappning som alla kan ta med i beräkningarna.
Jag menar förstås
"T.ex. så ska befintliga INTE lån påverkas av slopat ränteavdrag"
I programmet så säger de att svenska ränteavdrag är ojämförligt högst i EU. Men de säger aldrig *hur* mycket större de är. Försökte fråga på chatten om ifall de hade någon siffra på det, men det verkar som om de inte vill svara. Är det någon som har en siffra för snittet i EU eller t.o.m länk till statistik med jämförelser av ränteavdrag internationellt?
I Google that for you
http://www.altinget.se/misc/altingetDokR%C3%A4nteavdrag.pdf
Icke att förglömma är att de flesta länder har en minskande vinstskatt vid försäljning som sjunker ju längre man bott i bostaden. Det har vi inte i Sverige.
Det är svårt att göra dessa jämförelser mellan länder då skattesystemet är så mycket större än en enskild fråga och debatten ständigt blir oärlig och lobbyistisk då man sliter ut det som passar in för att gynna sin egen ståndpunkt.
TL;DR summering från länken om någon annan är intresserad: estland, luxemburg och tjeckien inte jämförbara eller saknas relevant info. Ränteavdrag med eller utan tak italien (19%), danmark (25%), sverige (30%), finland (30%), nederländerna (38%). Övriga EU-länder inget ränteavdrag. Jag har tagit målsiffrorna om avdragen är under nedtrappning.
Bankerna har ju subventionerats för att kunna bygga upp betryggande buffertar för att kunna tåla en smäll, och då får de väl ta den också. Är de på väg att gå omkull, så kan staten köpa upp dem och göra en Bo Lundgren..
Synd bara om folk som måste flytta till något billigare.
Var finna bröd i öknen?
Tälten på Revingehed är väl redan bokade.
Bra f ö att Cornu (liksom D.L.) har gjort klart att frågan om att minska ränteavdragsmöjligheterna gäller avdrag mot löneinkomst o dyl, ej mot kapitalavkastning. Ränteavdragen har diskuterats i timmavis i massmedia utan den distinktionen har gjorts (vad jag har hört).
Ja det är lite fascinerande hur det svänger. Man skulle kunna tro att en av anledningarna till ränteavdraget var för att folk med mindre pengar också skulle ha råd med egna hem. Genom att låta dem göra avdrag mot inkomst av tjänst så gav man dem samma förmånliga villkor som de som kunde dra av mot inkomst av kapital och det kändes väl rättvist då. Det var alltså ett sätt att hjälpa mindre bemedlade människor när det infördes
Nu har det svängt och nu påstår man att man ska hjälpa de mindre bemedlade genom att avskaffa ränteavdraget. Det är givetvis en stor lögn, de mindre bemedlade är de största förlorarna på ett avskaffat ränteavdrag men lustig t nog är det också de som skriker högst om att avskaffa det.
Det känns ofta som att jag lever i boken processen och inte i landet Sverige.
Ränteavdragen infördes för att balansera fastighetsskatten när den infördes just därför att låginkomsttagare skulle drabbas dubbelt.
Du menar för att låginkomsttagare inte skulle drabbas dubbelt?
Sen är jag inte säker på att det var den enda anledningen, det må vara att det skedde vid samma tidpunkt men jag har svårt att tro att det var det enda man gjorde. Får rota lite på internet helt enkelt.
helt rätt "inte drabbas dubbelt", jag har för stora fingrar för smartphone-tangentbord….
Jo det stämmer att ränteavdraget var en kompensation när fastighetskatten infördes.
Sedan är det vissa som i debatten tror eller populistiskt argumenterar att fastighetsskatten är avskaffad. Det är också felaktigt, den är omvandlad till en indexuppräknad kommunal fastighetsavgift för varje hus på en fastighet. Övriga fastighetstyper har statlig fastighetsskatt som tidigare. Taxeringsvärde bestäms också varje år. Så en dubbelsmäll skulle kunna vara att ta bort ränteavdraget samtidigt som en statlig småhusskatt återinförs och den kommunala avgiften behålls (annars blir ett hål i den kommunala budgeten)
Äh, det är ju bara skitsnack! Alla som inte har råd att bo kvar i sina boenden kan hyra ut dem till staten för 6000kr/natt * antalet flyktingar som får plats. Ett snabbt sätt att få lite extra pengar 😉