Dags för en ny utgåva av det väldigt oregelbundna nyhetsbrevet Ymnighetshornet igen, med fokus på hårt vinklade nyheter.
Latest in Birger Schlaug
Nu har man tydligen kommit överens om ett krispaket om 15 miljarder USD för den amerikansk bilindustrin. Därmed överlever den till mars 2009. Kort sagt så är detta bara första steget. Motståndet har i mycket kommit från avgående president George “lame duck” W Bush, men genom att ge bolagen en tidsfrist in i blivande president Obamas regim så kommer man förstås klubba ännu ett krispaket i februari-mars.
För att citera kongressens talman Nancy Pelosi:
“- Vi vill kasta ut en livlina så att de kan lyckas. Vi har inte för avsikt att betala livsuppehållande verksamhet.”
Men det är ju exakt vad man gör. Industrin kommer inte kastat av sig sina problem till mars 2009, och det vet alla, ovanstående är bara retorik mot väljarkåren.
Och så kommer det fortsätta, samtidigt som man producerar bilar för parkeringsplatserna, bilar som ingen vill ha eller ingen har råd att köpa.
Pengarna i krispaketet får endast användas inom amerikansk bilindustri, vilket alltså innebär att GM inte får bistå Saab Automobile. Protektionism i ett nötskal.
Återigen så förbrukar tillverkningen av en bil och dess infrastruktur mer fossila bränslen från gruvan till återförsäljaren, än vad bilen konsumerar i form av bränsle under sin livstid på vägarna. Att med statliga pengar upprätthålla produktion av bilar till parkeringsplatser är en ren skandal, och överutbudet av bilar kommer knappast driva upp priserna på bilar och göra industrin lönsam. Enda som kommer ske är att man driver upp priserna på råvaror och gör industrin ännu mer olönsam.
Överkonsumtionen och överproduktionen måste fortsätta tydligen. Birger Schlaug har lite vettiga åsikter om denna tydligen universella lösning på alla problem, dvs mer konsumtion. Något som det allt mer verkar som även Miljöpartiet numer ansluter sig till, då de nu stöder Låna Stahlins och Tomas Östros krav på extra barnbidrag som julklapp för att uppträtthålla konsumtionen av billiga importerade produkter.
Tänk om det fanns ett hållbarhetsparti, ett miljöparti som inte vore en röst på Låna Stahlins socialdemokrater?
Det saknas visioner om att hitta vägar för en hållbar ekonomi och hållbar utveckling. Man kan inte lösa problem orsakade av världshistoriens största låne- och konsumtionsbubbla med ännu mer lån och ännu mer konsumtion.