SCB rapporterar nu att hushållens skuldökningstakt ökar och hushållens skulder ökar nu med en årstakt på 4.6%.
Med en förväntad BNP-tillväxt på 1.3%1., med aktuell KPI-inflation på -0.2 och hushållsskulder på 84.3%2. av BNP så pekar detta på att skuldbubblan tar ytterligare fart upp till 0.843*1.046/(1.013*0.998)=0.872, dvs 87.2% av BNP i år. Att jag slänger in KPI-inflationen här beror på att BNP-tillväxten är real, men skulderna måste sättas i relation till nominell BNP. KPI-inflationen får approximera den sk BNP-deflatorn.
Ändå har makthavare, politiker och myndigheter nu börjat uppmärksamma att den svenska skuldsättningsgraden, dvs skulder i förhållande till disponibel inkomst, inte får stiga ytterligare.
Men om hushållen nu inte höjer våra disponibla inkomster med 4.6% i år, så stiger alltså skuldsättningsgraden till nivåer som inte är acceptabla enligt makthavarna.
Inget kan stoppa Kreditsvensson, som redan är bland världens mest skuldsatta hushåll. Nu får vi se om hårda uttalanden från regimen Borg/Reinfeldt om att skuldsättningsgraden inte får öka omsätts till handling. Vi vet förstås svaret på det – nej.
”[H]ushållens skuldsättning är problematiskt hög, tycker Borg.– Det är väldigt bekymmersamt, säger han.– Den får inte öka.”
Så, Anders Borg, vad ska du göra nu då?
1. Konjunkturinstitutets nya gissning idag.
2. Mina tidigare uträkningar av skulder i förhållande till nominell BNP utifrån SCB:s sparbarometer, som har lite andra siffror och bara redovisas en gång i kvartalet.