Vinterfoder

Det är inte bara i grönsaksträdgården som det skördas för fullt just nu. Det är även hög tid att ha lagt upp ett årsbehov av vinterfoder för betesdjuren, dvs sk grovfoder som hö eller ensilage. Staplade in ett årsbehov av höbalar, ca 200 st, igår. Känner mig lite stel så här dagen efter, även om jag för en gångs skull kom ihåg att stretcha. 200 höbalar är dock ingenting. Grannen som pressade dem stuvade in 3000 höbalar tillsammans med sin hjälpreda igår. På en dag. Det väcker frågan om det finns någon som tar in hö som inte är vältränad? Har det ökade bruket av ensilagebalar, som till 100% hanteras maskinellt, lett till att bönder får problem med kroppsvolymen?

Även om man förstås använder en eldriven transportör för att få upp 3000 höbalar på logen, så måste varje bal (10-20kg) lyftas på plats manuellt i slutändan, liksom de staplas rätt på hökärran manuellt och sedan lyfts över till transportören manuellt. Blir 9000 lyft på en dag. Kan säga att sådana muskler hittar man inte på gym…

Det säger även något om ojämna inkomster. Beroende på vad nu priset landar på så är 3000 höbalar värt ca 100 000:- SEK ex moms. Inte illa för två dagsverken, även om det förstås även varit arbete med vändning och sådd av vall, slåtter, strängning etc. Och dagsverket var förvisso 2×16 timmar, med avbrott för vätskeintag och mat. Blir inte bara bra muskler, utan även fin solbränna i den här värmen när man inte kan jobba med täckt överkropp.

Förutom hö så kompletterar vi med lövtäkt, även känt som hamling. Då betesdjuren älskar att rensa sly så inser man att det lätt blir ensidigt med att bara äta hö hela vintern (och en del ekolgisk okrossad havre som komplement). Traditionellt har man hamlat lövträd på betesmarker i Sverige, dvs klippt och skurit ner grenarna för att torka ruskor med löv som använts som vinterfoder. Regionalt och periodvis har man historiskt rent av enbart haft löv som vinterfoder, alltså inte hö, även om det kanske krävs 2000 hamlade träd för ett litet torp. Och traditionellt har hamling varit ganska vådligt, då det rört sig om träd på betesfri höjd, dvs 2-3 m över marken. Nu är iofs mycket jordbruksarbete farligt ändå, att hamna under hundratalet höbalar som välter är inte bra för hälsan.

Lövtäkt sker främst på träd som lätt skjuter nya skott. Kungen av hamling är linden, ett träd som dock är allt ovanligare idag när detta bruk i princip försvunnit. Andra bra träd är ask, lönn, sälg, oxel och al. Det som inte fungerar för våra djur är björk och ek, vilka för övrigt inte heller är speciellt bra på att snabbt skjuta nya skott om man tuktar dem.

Vi har ett femtontal träd vi hamlar, mest sälg, al och oxel. Undantaget två sälgar och en oxel på betesmark ligger samtliga träd utanför betesmarkerna och kan därför hållas i en höjd som gör att man enkelt kan stå bredvid och klippa ner dem med en sekatör i bekväm arbetshöjd. Enda undantaget är ett vårdträd i form av en lönn som klipps ner vart tredje år. Men istället för stege får det bli grensåg på teleskop i det fallet.

Vi tar även hand om generellt sly utanför betesmarker och buntar ihop detta till lövruskor som vinterfoderkomplement.

Dags för lite suddiga iPhone-bilder.

Nedklippt oxel ovan. Hamlas varje år. Som man ser har den byggts upp lite på höjden för att ge mer grenar.

Nedklippt al ovan. Lite solrosor från grönsaksodlingarna i bakgrunden. Enstaka mindre grenar lämnas för att “dra” upp trädet.

Nyskördade alruskor. Träden är koncentrerade längst gång- och körvägar så det är enkelt att både komma åt träden och att frakta hem ruskorna.

Några ruskor på tork mot en södervägg på ladan. Snören från förra årets höbalar återanvänds för att binda upp lövruskorna.

Hamling är naturligtvis inte lönsamt. Vill man ha en timpenning på 200:- SEK ex moms och före skatter och egenavgifter så skulle en lövruska betinga ett pris på ca 20:- SEK om man sålde dem. Finns faktiskt främst djurparker som köper sådana, åtminstone sälg. Högre timpenning än så är nog lite girigt då det är ett extremt okvalificerat arbete som endast kräver en sekatör som utrustning. Fast gissningsvis köper djurparkerna främst sälg (salix) från energiskogsodlingarna där man skördar med för ändamålet speciella skördare.

Däremot skall hamling förstås vara bra för den biologiska mångfalden. Då talar vi inte om en enda art som vargen, utan om de 1000-tals arter som trivs i (av vargen eller av rationell stordrift) hotade betesmarker, inklusive de fåglar och insekter som trivs i och runt hamlade träd. EU betalar rent av ut stöd för hamling om det sker på gamla av hävd hamlade träd på betesmarker med sk särskilda värden. Så en del rader med äldre hamlade träd man ser här och var ute på landsbygden kan betinga 1000-tals kronor med EU-pengar.

Här finns också en rätt stor potential i djurfoder framöver, nämligen miljontals villaträdgårdar och fritidshus där man klipper ner träd och kör till tippen eller eldar upp i rishögar. Själva grenarna kan gå till energi efter att de betats av. Våra egna avbetade lövruskor är torra och kan med fördel köras i vedklippen (eller flisas om man eldar med flis) och ge någon veckas värme om det blir brist på ved framåt vårkanten. Så värmeverken skulle kunna ta över villaträdgårdarnas ris efter att de brukats som foder.

En annan återanvändning av avbetade algrenar är att använda dem till rökning av kött, fast då bör de blötas igen först.

Problemet är förstås att en hel del saker i villaträdgårdar är giftiga. Dessutom sätter EU:s regler för foderföretagare stopp för det hela. Man måste nämligen kunna spåra varenda liten munsbit som våra lantdjur äter, undantaget hästar i vars EU-pass (japp, djur som hästar har EU-pass) det kryssats för att de under inga omständigheter får ätas upp av människor eller andra djur. Och med miljontals foderleverantörer i form av villaägare så utgår därmed möjligheten att ta hand om fodret i våra trädgårdar, då ingen skulle kunna administrera det hela…

En reflektion angående vinterfoder är väl att varenda djurhållare som lägger upp foder för vintern bör anklagas för att vara survivalister och preppers. Vilka andra lägger upp mat för ett helt år? OK, bönder kallas sådana.