Det är inte bara i grönsaksträdgården som det skördas för fullt just nu. Det är även hög tid att ha lagt upp ett årsbehov av vinterfoder för betesdjuren, dvs sk grovfoder som hö eller ensilage. Staplade in ett årsbehov av höbalar, ca 200 st, igår. Känner mig lite stel så här dagen efter, även om jag för en gångs skull kom ihåg att stretcha. 200 höbalar är dock ingenting. Grannen som pressade dem stuvade in 3000 höbalar tillsammans med sin hjälpreda igår. På en dag. Det väcker frågan om det finns någon som tar in hö som inte är vältränad? Har det ökade bruket av ensilagebalar, som till 100% hanteras maskinellt, lett till att bönder får problem med kroppsvolymen?
Även om man förstås använder en eldriven transportör för att få upp 3000 höbalar på logen, så måste varje bal (10-20kg) lyftas på plats manuellt i slutändan, liksom de staplas rätt på hökärran manuellt och sedan lyfts över till transportören manuellt. Blir 9000 lyft på en dag. Kan säga att sådana muskler hittar man inte på gym…
Det säger även något om ojämna inkomster. Beroende på vad nu priset landar på så är 3000 höbalar värt ca 100 000:- SEK ex moms. Inte illa för två dagsverken, även om det förstås även varit arbete med vändning och sådd av vall, slåtter, strängning etc. Och dagsverket var förvisso 2×16 timmar, med avbrott för vätskeintag och mat. Blir inte bara bra muskler, utan även fin solbränna i den här värmen när man inte kan jobba med täckt överkropp.
Förutom hö så kompletterar vi med lövtäkt, även känt som hamling. Då betesdjuren älskar att rensa sly så inser man att det lätt blir ensidigt med att bara äta hö hela vintern (och en del ekolgisk okrossad havre som komplement). Traditionellt har man hamlat lövträd på betesmarker i Sverige, dvs klippt och skurit ner grenarna för att torka ruskor med löv som använts som vinterfoder. Regionalt och periodvis har man historiskt rent av enbart haft löv som vinterfoder, alltså inte hö, även om det kanske krävs 2000 hamlade träd för ett litet torp. Och traditionellt har hamling varit ganska vådligt, då det rört sig om träd på betesfri höjd, dvs 2-3 m över marken. Nu är iofs mycket jordbruksarbete farligt ändå, att hamna under hundratalet höbalar som välter är inte bra för hälsan.
Lövtäkt sker främst på träd som lätt skjuter nya skott. Kungen av hamling är linden, ett träd som dock är allt ovanligare idag när detta bruk i princip försvunnit. Andra bra träd är ask, lönn, sälg, oxel och al. Det som inte fungerar för våra djur är björk och ek, vilka för övrigt inte heller är speciellt bra på att snabbt skjuta nya skott om man tuktar dem.
Vi har ett femtontal träd vi hamlar, mest sälg, al och oxel. Undantaget två sälgar och en oxel på betesmark ligger samtliga träd utanför betesmarkerna och kan därför hållas i en höjd som gör att man enkelt kan stå bredvid och klippa ner dem med en sekatör i bekväm arbetshöjd. Enda undantaget är ett vårdträd i form av en lönn som klipps ner vart tredje år. Men istället för stege får det bli grensåg på teleskop i det fallet.
Vi tar även hand om generellt sly utanför betesmarker och buntar ihop detta till lövruskor som vinterfoderkomplement.
Dags för lite suddiga iPhone-bilder.
Nedklippt oxel ovan. Hamlas varje år. Som man ser har den byggts upp lite på höjden för att ge mer grenar.
Nedklippt al ovan. Lite solrosor från grönsaksodlingarna i bakgrunden. Enstaka mindre grenar lämnas för att “dra” upp trädet.
Nyskördade alruskor. Träden är koncentrerade längst gång- och körvägar så det är enkelt att både komma åt träden och att frakta hem ruskorna.
Några ruskor på tork mot en södervägg på ladan. Snören från förra årets höbalar återanvänds för att binda upp lövruskorna.
Hamling är naturligtvis inte lönsamt. Vill man ha en timpenning på 200:- SEK ex moms och före skatter och egenavgifter så skulle en lövruska betinga ett pris på ca 20:- SEK om man sålde dem. Finns faktiskt främst djurparker som köper sådana, åtminstone sälg. Högre timpenning än så är nog lite girigt då det är ett extremt okvalificerat arbete som endast kräver en sekatör som utrustning. Fast gissningsvis köper djurparkerna främst sälg (salix) från energiskogsodlingarna där man skördar med för ändamålet speciella skördare.
Däremot skall hamling förstås vara bra för den biologiska mångfalden. Då talar vi inte om en enda art som vargen, utan om de 1000-tals arter som trivs i (av vargen eller av rationell stordrift) hotade betesmarker, inklusive de fåglar och insekter som trivs i och runt hamlade träd. EU betalar rent av ut stöd för hamling om det sker på gamla av hävd hamlade träd på betesmarker med sk särskilda värden. Så en del rader med äldre hamlade träd man ser här och var ute på landsbygden kan betinga 1000-tals kronor med EU-pengar.
Här finns också en rätt stor potential i djurfoder framöver, nämligen miljontals villaträdgårdar och fritidshus där man klipper ner träd och kör till tippen eller eldar upp i rishögar. Själva grenarna kan gå till energi efter att de betats av. Våra egna avbetade lövruskor är torra och kan med fördel köras i vedklippen (eller flisas om man eldar med flis) och ge någon veckas värme om det blir brist på ved framåt vårkanten. Så värmeverken skulle kunna ta över villaträdgårdarnas ris efter att de brukats som foder.
En annan återanvändning av avbetade algrenar är att använda dem till rökning av kött, fast då bör de blötas igen först.
Problemet är förstås att en hel del saker i villaträdgårdar är giftiga. Dessutom sätter EU:s regler för foderföretagare stopp för det hela. Man måste nämligen kunna spåra varenda liten munsbit som våra lantdjur äter, undantaget hästar i vars EU-pass (japp, djur som hästar har EU-pass) det kryssats för att de under inga omständigheter får ätas upp av människor eller andra djur. Och med miljontals foderleverantörer i form av villaägare så utgår därmed möjligheten att ta hand om fodret i våra trädgårdar, då ingen skulle kunna administrera det hela…
En reflektion angående vinterfoder är väl att varenda djurhållare som lägger upp foder för vintern bör anklagas för att vara survivalister och preppers. Vilka andra lägger upp mat för ett helt år? OK, bönder kallas sådana.
20 kommentarer
Förlåt, Cornu, men jag kan bara inte låta bli:
"Grannen som pressade dem stuvade in 3000 höbalar tillsammans med sin hjälpreda igår."
När brukar han behöva plocka ut sin pressade hjälpreda ur vinterförrådet?
Lägre än Glocalnet, jag vet! Kunde bara inte låta bli den upplagda smashen;-)
I trakterna där jag bor satte man lövruskan i en krake. när fåren hade ätit det dom skulle tog man ruskan och använde riset till att tända upp med.
Det finns mycket ris utmed vägkanterna som kunde tas till vara som energi.
Hamling är när du klipper grenarna över beteshöjd klipper du under beteshöjd kallas det skottskog eller coppice på engelaka.
Skälet til att jag tog med det engelska ordet är för att i England innan de använde fossilt bränsle var det just skottskog som var den huvudsakliga energikällan.
Grundprincipen var att skördade var femte till var 30:e år beroende på villket träslag och vad man skulle använda det till.
Dessutom var det en bra betesmark mellan det att träden hade vuxit över beteshöjd och avverkning.
Föreställ dig ett litet skördaraggregat till Oxen och en skottskog där skotten är mellan 15-20cm då kan vi börja snacka om löv- och vedproduktion.
Det finns en hel det att läsa om coppice på internet.
Anders R.
Visst, hamling eller skottskog om man så vill. Då vi faktiskt har fem (nej, sex slår det mig) träd som är på betesfri höjd så föredrar jag att använda samlingsnamnet hamling.
Pollarding är för övrigt hamling på engelska, medan coppicing som du säger är lägre träd.
Tar mig friheten att berätta följande;En man på 81år ber mig titta på lite papper han frågar om fonder han har osv,Till min förvåning ser jag att han har 2.3milj i fonder samt 1.5milj i lån på lägenhet??Hur i allvärden kan man rekomendera en 81årig man att ha fonder på 2.3miljoner och ändå ha lån på 1.5??Snuskigt beteende av Nordea!Mvh Lars
När jag använde ordet skottskog i mitt inlägg var det inte med en Besserwisser-attityd.
Det var i syfte för att inspirera tll att googla orden skottskog och coppice 🙂
Anders R.
Random off topic fråga här.. 😛
Hur mycket mark behöver man ha för att kunna hålla tex några får, några grisar o årsbehov av höns ? (lat jvl är jag atm, så har du det inte siffrorna på rak hand får jag ta mig i kragen o googla lite.. 😛 )
Hejsan!
Tack för en riktigt bra blogg!
En fråga: Hur påverkar den där dvärgbandmaskens invandring till sverige dig som redan har djur och ätliga växter ute i det fria? Varför jag frågar beror på att jag snart är utan jobb och funderar starkt på att packa väskan och skaffa mig ett ställe på landet alternativt flytta till någon stad eller byhåla som erbjuder en rejäl odlingslott för att få lära mig något så vettigt som att ordna fram mat på egen hand. Som ung, ensamstående snåltarm behöver jag inte bry mig om ett nytt jobb inom närmaste framtiden så skåne verkar ju vettigt i odlingssyfte med tanke på klimatet.
Risk för dvärbandmask måste vara näst intill obefintlig, vågade själv äta blåbär från Udevallaområdet tidigare på sommaren. Vad jag har förstått är det "fullt utbredd" i tex alpländerna?
/Johanneberg
Ok, och de där bladen de friterar ni sen?
Johanneberg, ja och i alpländerna har man ingen allemansrätt. Alltså plockar inte amatörer bär och svamp och blir inte heller sjuka. Ändå dör några per 100 000 varje år där nere pga dvärgbandmask.
Med svenskarnas vanor kommer vi ha gott om dödsfall om säg 20 år, och sedan fram till 40 år framåt när folk har lärt sig. Smittan sker från nu och 20 år framåt, sedan när dödsfallen börjar strömma in slutar folk plocka bär och svamp och de sista onormalt höga dödsfallen har vi då om 40 år.
Påverkan är bara att man slutar plocka bär och svamp, samt skjuter varenda räv man ser. Och avmaskar sina hundar och katter en gång i månaden.
BillyG, hönor: 10 kvadratmeter mark om du ger dem foder och/eller dina egna matrester. Annars 1000 kvadratmeter, dvs en vanlig tomt att sprätta runt på.
Får, ca 5 tackor (aka 1 djurenhet) per hektar bete. Gris 1 gris (aka 1 djurenhet) per hektar bökmark. Tillkommer sedan en hektar för vinterfoder per djurenhet. Korrigera för bördighet etc, varierar stort.
Gris är enklast att bara köpa in kultingar (finns i mängder) årligen och använda till markbearbetning. När de är klara äter man upp dem, så slipper man hålla vinterfoder och köper in nya kultingar nästa gång de behövs.
11:17, sjukt var bara förnamnet.
12:27, det är foder dvds mat till djur, idisslare.
11:17
Helt logiskt sett ur bankens synvinkel, för
1/ intäkter från fonderna, dvs fondavgift 1,5% på 2,3Mkr = 34 500:-/år VARJE ÅR
2/ intäkterna från bolånen, ca 1% men antagligen väsentligen mer beroende på hävstångsmöjligheterna via fractional reserving hos banken och i princip gratis inlåning på lönekonton. 1% på 1,5Mkr = 15 000:-/år
Bankens intäkt: minst 49 000:-/år, antagligen ännu större.
Dessutom är bägge dessa "produkter" av högmarginalkaraktär så de bidrar starkt till sista raden på bankens resultat
Med 0,8Mkr i tex högutdelande aktier (5-8%, och buy and hold) hos tex Nordnet eller Avanza på ett depåkonto hade bankens intäkt efter inköp av aktierna varit = 0:-/år
Men för den 81-åriga mannan ser det annorlunda ut: intäkt 40 000:- på högutdelade aktier (5%) och 34 500:- i inbesparade fondkostnad (1,5%) och 45 000:-(3%) i inbesparad räntekostnad.
Dvs 124 000:-/år bättre jämfört med bankens upplägg, dvs 10 000:-/månad i högre pension för 81-åringen. VARJE månad ALLA ÅR framöver!
Logiken är som sagt enkel. Banken vill och ska tjäna pengar åt sina aktieägare. Och det gör dom så mycket dom kan. Att dom har ett klart kunskapsövertag och utnyttjar detta är absolut inget dom skäms över. Nej, precis tvärtom, de försöker utöka kunskapsgapet mellan de och sina kunder.
(sifror innan skatt)
Cornu, gott om dödsfall om 20 år tror jag knappast.
I alpområdet har stor andel av rävarna (skogs och urbaniserade) parasiten, den förekommer även frekvent hos tamhundar och även ytterst sällan hos tamkatt.
I Sverige idag är utbredningen mycket begränsad, OM den sprider sig till samma nivåer som söderut så tar bara detta lång tid. OM man blir smittad tar det också lång tid tills eventuell död. Dina 20 år kanske ska vara 60 och sedan 40 år innan folk lär sig (om det blir en utbredning).
Allemansrätten kan vi kvitta mot tätare befolkning och den redan förekommande urbaniseringen av parasiterna i alpområdet?
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2958541/
/Johanneberg
Skall man ha småskalig djurhållning rekommenderar jag kaniner. Små kostnader och de blir goda söndagsstekar.
Ang. bandmask koka baren kanske? Ang. tomt hur mycket skatt betalar man pa skog och akermark? Ar det i proportion till taxeringsvardet eller bruksvardet? Maste man ha enskild firma for att deklarera markagandet? Jag funderar pa att kopa skog brevid torpet, men jag vill inte betala ett ore till staten.
Jag ringe:
http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Zoonoser/Ravens-dvargbandmask-Echinococcus-multilocularis/Ravens-dvargbandmask—samlat/
…för information och fick diverse lugnandebesked som att det var de med nedsatt immunförsvar, gamla och små, som drabbades. Parasiten är väldigt specialiserad och väljer endast andra djur än sork och räv i nödfall. Den har troligen alltid funnits här och att de är försiktiga i mellaneuropa beror på att de lärt sig leva med den och blivit medvetna.
Myndighetsinformationen påminnde mycket om den man fick om AIDS som ju knappast smittar heller…
Lär dig skillnaden mellan hamling och stympning så kommer du att lyckas mycket bättre på längre sikt.