Börserna visar rött under fredagsmorgonen i Asien. Tacoregimen i USA uppges planera reduktion av tullarna på stål och aluminium på grund av högre priser för amerikanska konsumenter. SBAB:s nya prognos visar på svensk högkonjunktur och att lägenhetspriserna väntas stiga 5.4% i år och 4.4% nästa år samtidigt som styrränta ligger stilla under 2026. De nya bolåenreglerna gör det lättare att bjuda över varandra om vem som kan låna mest pengar till en annan bostad, men svårare tat ta lån för att renovera nuvarande bostad.
Det är blodrött i bloggens morgonrapports index- och aktielista med röda siffror för samtliga aktier och index. CNN:s Fera & Greed är tillbaka nere på fear, och berättelsen för dagen i media är inflationsoro i USA pga att för många har fått jobb, och så kan man inte ha det för då kanske räntan inte sänks.
Stocksholmsbörsens OMXS30 gick -0.69% och OMXSPI -0.99%. Kronan försvagas som den ofta gör vid surbör och dollarn stiger till 8;94 SEK och euron till 10:61, vilket borde glädja olika föståsigpåare som menar att svensk ekonomi hotas om svenska hushålls köpkraft inte urvattnas av svagare valuta.
I USA rasade S&P-500 -1.57% och Nasdaq 100 -2.04%. Samtliga FANANGST visade rött och mest rött visade Spotify med -8.49%, som alltså är tillbaka i fallet efter uppstudsen på rapporten. Man förblir årets förlorare. Bäst bland FANANGST var Google som bera backade -6.20%.
I de asiatiska tidszonerna blev det alltså inte börsrekord och allt är blodigare än en rå entrecoté med -1.39% för ASX 200, -2.01% för Hang Seng -0.13% för KOSPI, -1.00% för Nikkei 225 och -1.53% för Straits Times.
Financial Times rapporterar att på grund av USA-regimens oro över högre priser för amerikanska konsumenter inför kongressvalet i november planerar man att dra ner på metalltulalrna på stål och aluminium och sluta expandera punkttullar:
“But his administration is now reviewing the list of products affected by the levies and plans to exempt some items, halt the expansion of the lists and instead launch more targeted national security probes into specific goods, according to three people familiar with the matter.
The people said trade officials in the commerce department and US trade representative’s office believed the tariffs were hurting consumers by raising prices for goods such as pie tins and food and drink cans.”
Hur är detta möjligt? Tacoregimen i Vita Huset har ju gått ut och sagt att det är andra länder och utländska företag som betalar tullarna. Hur kan de då dra upp priserna för amerikanska konsumenter?
Omöjligt.
Företag drar till med nationell säkerhet för att få slippa tullar, inklusive förklaringar som att utan baguetter kan inte USA:s militär upprätthålla en hälsosam kost.
Alla vägrade kommentera FT:s artikel.
SBAB lyckade still slut publicera sin ekonomiska prognos även för andra än TT och instämmer med bloggens bild av att vi nu går in i högkonjunktur. BNP växer 2.8% i år och 2.5% 2027 för att sedan stiga i lugnare lågkonjunkturtakt med 1.9% år 2028 och 1.8% år 2029. Ingen jättesättning i konjunkturen där alltså.
KPI-inflationen blir 1.2% i år, 2.2% nästa år och sedan 2.7% år 2027 för att backa till 2.0% 2029. Styrräntan höjs först 2027 för att ligga fast på 2.00% 2029 ut. Detta i jämförelse med 1.75% idag, så ingen dramatik väntas. Förstås.
Bostadspriserna stiger 5.4% för lägenheter i år, 4.4% nästa år, 2.9% år 2028 och 3.0% 2029 medan villor går försiktigare med 4.2%, 4.3%, 2.4% och 2.7%. Drivande är hushållens inkomster, men man tror inte de nya bolånereglerna i april med sänkta amorteringskrav ger så stor påverkan.
Tidölagets nya bolåneregler gör det svårare att renovera en bostad via lån då bolånetaket på en bostad man redan äger sänks till 80% mot dagens 85% skriver DN. Den som högbelånat sig och köpt nytt med tanken att låna ytterligare för renovering kan alltså upptäcka att det inte är möjligt.
Dessutom blir det bara tillåtet att göra en omvärdering av bostaden vart femte år för att öka låneutrymmet eller minska amorteringskraven. Går något sönder i en högbelånad bostad kan man alltså bli sittande utan möjlighet till att låna till reprationer.
DN påtalar att de flesta missat detta.
Dock kan bloggen konstater att för att ligga över 80% i belåning kan man högst ägt bostaden i 2.5 år, så renoverngsbehovet bör varit uppenbart redan när man tävlade om vem som kunde skuldsätta sig mest för att köpa renoveringsobjektet.
Nordeas säljare tycker i DN:s artikel att man ska ta större lån från början för att ta höjd för renoveringar. En sådan överraskning att en bank tycker man ska låna mer pengar. Banken är din vän, lita på banken, den säger inte alls så för att aktieägarna ska få vinster och de anställda bonusar, utan för ditt eget bästa.
98 kommentarer
“inflationsoro i USA pga att för många har fått jobb”
haha ja, tills de riktiga reviderade siffrorna kommer in i efterhand. Trumpregimen påstår lite vad de vill tills någon kontrollerar.
https://www.hiringlab.org/2026/02/11/january-2026-jobs-report/
Amerikaner står för 90 procent av Trumps tullar. Angående Trumps påstående att det var andra som skulle få betala.
https://omni.se/amerikanska-kunder-star-for-90-procent-av-trumps-tullar/a/L45k9x
Jag har en helt annan bild…
Inflationen i US har hittills visat sig vara stabil trots tariffer:
https://www.bls.gov/charts/consumer-price-index/consumer-price-index-by-category-line-chart.htm
Som ni ser i länken ovan var inflationen 2.7% i december 2025 och jag tror att förväntan är 2.5% för januari 2026 och jag tror att siffrorna släpps klockan 14.30 svensk tid (rätta mig gärna den som orkar gräva).
Någon högkonjunktur blir det inte 2026 då resursutnyttjandet inte kommer att nå de nivåerna som krävs för en högkonjunktur.
Att bostadspriserna ska stiga 4.2-5.4% under 2026 ser jag som osannolikt då priserna (förenklat) sätts av disponibel inkomst och boendekostnader.
Ang bostadspriser.
AI förutspås göra att mängder med kontorsjobb försvinner. Dessa kontorsjobbare kommer knappast att bidra till att driva upp priserna. Deras kollegor som får fortsatt arbete kommer se hur det gått för kollegor och vänner och kommer bli rädda för egen del – de kommer vara mycket försiktiga med skuldsättning.
Jag bedömer att fastighetspriser kommer falla rejält närmsta 5 åren. Drivet av AI och dess påverkan på kontorsarbetare. Tråkig utveckling men det är väl så det ser ut. Prognoser om att vad som hände tidigare skall upprepa sig tar ju inte hänsyn till AI utvecklingen.
Personligen tror jag inte på fallande fastighetspriser i nominella termer.
Får rätta tiden för dagens inflationsrapport, den kommer klockan 14.
https://www.cnbc.com/2026/02/12/the-january-cpi-inflation-report-is-due-out-friday-morning-heres-what-its-expected-to-show.html
Glöm det. Hela banksystemet hålls uppe med nominella fastighetspriser. I värsta fall får man öka invandringen och låta kommunerna köpa upp bostäder. Om nyanlända kan placeras i uppköpta villor minskar dessutom segregationen, åtminstone relativt, vilket gör det lättare för Lawrn Redar att nå dina mål. Cyniskt javisst men det är så här det fungerar.
Ett alternativ är att trycka nya pengar och införa obligatorisk låbenedskrivning för de som lånar mycket. Allting betalas med höjd pensionsålder.
Men banksystemet kommer räddas till varje pris. Penningmängden får helt enkelt inte minska.
Det som möjligtvis talar för Oraklets prognos är väl att Juniorer KANSKE kommer att få problem på arbetsmarknaden så att de inte har råd/vågar kliva in på bostadsmarknaden och då stannar pyramiden av.
Men jag är osäker på den prognosen. Det utgår väl från att alla branscher skulle bete sig som programmerar/utvecklaryrket. Men i de flesta branscher lär det vara Juniorerna som är snabbast på att lära sig nya verktyg. Däremot kanske det är rimligt att se en omfördelning av efterfrågetrycket. Tillverkningsorter skulle kunna få ett högre tryck och kontorsorter får ett lägre. Men då skulle ungdomens strävan efter större orter på något magiskt sätt avslutas efter xx-årtusenden och det tror jag inte på.
Vissa bor i hyreshus, andra bor i BRF, andra bor på hotell och några är uteliggare.
Jag har extremt svårt att tro att några juniorer skulle kunna röra bostadsmarknaden i någon riktning.
“Men i de flesta branscher lär det vara Juniorerna som är snabbast på att lära sig nya verktyg.”
Det lär inte hjälpa, det får de ändå inget jobb för. Det måtte väl vara likadant i alla andra brascher som inom programutveckling: Det är just juniorerna som ska ersättas av “nya verktyg”. Seniorerna ska bli kvar, bara att de nu i stället för att övervaka juniorerna och deras output ska övervaka “de nya verktygen” och deras output.
(Att det hela sedan i det lite längre loppet kommer att stupa på att det i framtiden inte kommer att finnas några seniorer heller, eftersom det inte finns några juniorer som kan växa upp till seniorer, det struntar “AI”-techbroligarkerna i. De tror / låtsas tro / hoppas att tills dess kommer “de nya verktygen” att kunna ta över även seniorernas jobb.)
AI är i stora drag som Internet. Det är nytt och spännande, och nu försöker alla använda det i sina befintliga affärsmodeller för att effektivisera och spara in på personal. Men precis som Internet ledde till framväxten av företag som Spotify, Netflix och Amazon — vilka förändrade spelplanen för befintliga aktörer — så kommer framväxten och implementeringen av AI också att göra. För skivbolag och TV-kanaler finns det ett klart och tydligt “före Internet” och “efter Internet”. Det var kanske inte så tydligt när musikindustrin valde att stämma Napster istället för att anpassa sig. Men anpassningen som sådan kom de inte undan.
Om företag som t.ex. McKinsey och Baker McKenzie nu bra försöker implementera AI i sina verksamheter för att bedriva business-as-usual fast bara lite mer effektivt, kommer det förmodligen inte att vara på topp så länge till. Om dessa visar sig sitta fast i det gamla kommer de snart att få se sig omsprungna av nya spännande företag som leds av personer i 30-årsåldern som när de inte fick juniorjobbet bet i det sura äpplet och startade eget utan att sitta fast i gamla strukturer och tankebanor.
Jojje
Vi får hoppas att det går bättre för juniorerna än seniorerna som hänger här som verkar vara utan arbetsuppgifter.
“Men i de flesta branscher lär det vara Juniorerna som är snabbast på att lära sig nya verktyg.”
Min erfarenhet är att den som är motiverad och intresserad lär sig nya verktyg och arbetssätt väldigt snabbt oavsett om det är en junior eller senior. Det finns juniorer som efter några månader på sin första arbetsplats har kommit ikapp och förbi vissa seniora kollegor, och det finns juniorer som är totalt oförmögna att lära sig de mest grundläggande koncept och som efter några år förvandlas till en av seniorerna som blir akterseglad av juniorer.
Gå inte på myten om att AI kommer ersätta alla mjukvaruutvecklare. Det har visat sig inte stämma.
Min uppfattning är att alla som pratar om AI säger att det är ett hot mot alla andras arbeten. Men inte ens eget. Där är man för unik/kreativ/senior och skapar ett värde AI aldrig kan göra.
De enda med självinsikt verkar vara professionella översättare.
“Min uppfattning är att alla som pratar om AI säger att det är ett hot mot alla andras arbeten. Men inte ens eget”
Vi hade ett seminarium på jobbet där vi gick igenom publicerade studier som rörde vår Bransch. De flesta nickade lite instämmande och lättade när de tråkigaste rutinmässiga arbetsuppgifterna gick att automatisera till stor del. Sen blev det lite stelare när det visade sig att det fanns halvlyckade försök på analysnivå och att det till och med fanns lyckade försök köra de sista rapporteringsstegen med AI.
Så visst finns det medvetenhet, men kanske inte någon riktig förmåga att anpassa sig.
Nej, inte hittills. Men se fem år bakåt, och se på utvecklingen sedan dess. Tänk sedan fem år in i framtiden, och spekulera över var vi kan tänkas hamna då.
Det var väldigt länge sen jag blev utkonkurrerad av AI.
Trots det kan jag försörja mig. Life goes on.
När jag ser 30 år bakåt så kommer jag ihåg dettta:
Sent 90-tal – WYSIWYG-eran. Verktyg som Frontpage och Dreamweaver spåddes göra webbutvecklare överflödiga inom kort. Så blev det inte.
2000-talet och 2010-talet – No Code och Low Code-eran. Plattformar som Mendix och OutSystems lovade att vanliga människor utan IT-utbildning skulle kunna bygga avancerade appar själva. Mjukvaruutvecklare skulle bli överflödiga inom kort. Så blev det inte.
Nutid – LLM-eran: Nu spås ännu en gång mjukvaruutvecklare, webbutvecklare, och en hel del andra kontorsjobb bli överflödiga inom kort. Jag är benägen att tro att vi även denna gång kommer konstatera att så inte blev fallet. Mitt argument är Jevons paradox: När det blir billigare och effektivare att producera kod så ökar efterfrågan på det så mycket att det totala behovet av utvecklare ändå stiger. Vi vill bara ha mer och mer komplex mjukvara.
Jag kommer revidera min prognos den dagen stora AI-bolag själva avskedar alla sina utvecklare men ändå behåller samma utvecklingstakt 🙂 Just nu anställer de fler och fler utvecklare.
På temat AI så är ju clownshowen i full gång med Open AI och Anthropic som går head-first in i mellanårsvalet nu för att försöka få igenom sin alldeles egna AI inriktning i politiken. Bara i USA är allt till salu…
De stora AI-bolagen kanske är de enda som anställer utvecklare i framtiden och där blir det trångt i dörren? Kung1 du låter som någon precis innan industriella revolutionen “den där spinning jenny är ingen grej de anställer fler och fler sömmerskor här behovet av handsydda kläder är större än någonsin”
Tillväxt 2026 Resursutnyttjande
Under kapacitet
(Konjunkturinstitutet).
Mot genomsnitt
(SKR).
Normaliseras
(Handelsbanken).
Svårt att säga säkert …
Precis, ingen tror på över genomsnitt vilket förenklat räknas som högkonjunktur.
Run DMC, jag vet att du är en mycket större fena på ekonomi än undertecknad.
Men i nuvarande läge så skulle jag betrakta siffror från BLS som ungefär lika trovärdiga som de som kommer från Kreml…
(men till skillnad från i Moskvastaten finns det säkert oberoende aktörer som man kan lita mer på. Jag kan dock inte dem på rak arm.)
Tumregel: Lita aldrig på några siffror som kommer från “nånting.gov” (så länge nuvarande regim sitter kvar. Jag tror inte heller att kongressen förmår vända skutan, ens om D lyckas ta både senat och representanthus i höst. För många inkompetenta rötägg där…)
Eftersom vi är i ekonomitråden så avslutar jag med en artikel från Paul Krugman: https://paulkrugman.substack.com/p/making-america-stagnate-again
“Trump’s minions would have you believe that near-zero job growth is fine because immigration has plunged — even though they assured us that this wouldn’t happen. But the reality is that the war on immigrants, in addition to being a moral and civil liberties nightmare, will make native-born Americans poorer — and send thousands of us to an early grave.”
NY FED: Nearly 90% of tariffs´economic burden falls on US firms, consumers.
Så länge jag inte har något bevis på motsatsen tror jag statistiken är korrekt både vad gäller inflation och tariffer enligt ovan.
Jan. consumer price index Y/Y
+2.4% vs 2.5% Est.
Trevlig helg! Nu tar jag paus så kan Surtrutn feta och klaga på dålig svenska ifred…
Det är inte en överdrivet vågad gissning att trenden med sjunkande inflation i USA kunde ha fortsatt och att inflationen därmed är högre än vad den varit utan tullkaoset. Lågt consumer confidence kan väl också antas samvariera med inflationsdämpande effekter som ytterligare kan dölja de kostnader som tullarna (och inte minst osäkerheten kring dem) medfört. Gratis bör det i alla fall inte vara att tullar hoppar med tiotals procent månad till månad
Härligt med lite ironi 🙏 inbakat i morgonrapporten.
Typ fredagsmys..
Häromdagen skrev bloggen att svensk arbetslöshet inte alls är så hög jämfört med EU i övrigt. För att vi räknar in en massa studerande. Intressant och får gärna utvecklas. Det påminner mycket om att Sverige för 30 år sedan kritiserade för att inte räkna människor i arbetsmarknadsåtgärd som arbetslösa och därför redovisade en jämförelsevis för låg arbetslöshet. Min gissning är en väldigt stor del av studerande, nu som då som jag, läser något “personlighetsutvecklande” medan de söker jobb. Och alltså på riktigt är arbetslösa. Så att verklig svensk arbetslöshet ligger någonstans mellan siffrorna som jag tror var 5% och 9%. Tills någon hjälper med en bättre gissning hugger jag till med 7%.
Japp, och oavsett orsak skall de som inte förvärvsarbetar försörjas. Men nu har Sverige rätt goda offentliga finanser så jag ser ingen omedelbar problematik.
Såvida inte riksdagen eller EU börjar snatta av fonderade tjänstepensioner. Flaskhalsavgiftetba utgör ett oroande exempel, om någon nation har fonderade medel så vill man snatta.
Det är de förvärvsarbetande som försörjer Sverige. Andelen förvärvsarbetande av befolkningen är därför mer intressant för att bedöma ekonomin än antalet människor som som skulle vilja jobba men inte har ett jobb.
6,8% i jaunari enligt Arbetsförmedlingen. Så din gissning är ungefär lika god som deras.
Nu bor jag förvisso i länet med Sveriges lägsta arbetslöshet (den som hade sagt så 1980 om framtiden 2026 hade nog ansetts som tokig eller åtminstone totalt verklighetsfrånvänd), men jag vete tusan hur man gör för att hitta 3,9% arbetslösa här. Det måste i så fall nästan uteslutande handla om långtidssjuka som blivit utförsäkrade. Alla arbetsföra kan få jobb i princip direkt, oavsett utbildning.
Norrbotten är det nya Shangri-La
Fast lite kallare
Låg inte Shangri-La högt upp i Himalaya? Det borde det vara ljusare på vintern men minst lika kallt.
“Det är för jävligt i alla fall och om statistiken inte visar det jag vill så är det fel på statistiken.”
Just nu ser vi att dollarn tappar i värde. Detta i sig är något som drar upp den rapporterade inflationen i USA. Men anledningen till att dollarn faller är att resten av världen håller på att göra sig av med sina dollarreserver och sina amerikanska tillgångar. Det har, om jag inte missminner mig, rapporterats på bloggen att bland annat svenskar nu balanserar om sina aktieportföljer från USA till andra marknader.
När ingen, i alla fall inte utanför USA, vill sitta på en dollarsedel eller exponera sig mot landet, vad kan man då göra med den? Svaret är ganska enkelt, man köper något av en amerikan som man kan ha nytta av utanför USA. Man importerar något från USA.
När världen nu balanserar om—bort från USA och bort från dollarn—kommer det att ske ett massivt återflöda av dollar till USA, och alla kommer i slutänden att vilja importera något från USA. Då kommer valutan in i cirkulationen i den amerikanska ekonomin och resultatet kommer att bli en enorm inflation, alternativt extremt höga räntor när centralbanken ska dra ner på valutamängden.
Se min länk ovan, inflationen i US är på normala nivåer trots tariffer och en försvagad USD.
Det stämmer säkerligen. Men jag tänker på vad som kommer att hända framöver. Det jag tar upp är en ny utveckling, och jag tror att vi bara har sett början.
Det är också, kan inflikas, ett rationellt agerande sett utifrån situationen för många amerikaner. Dollarns ställning som global reservvaluta har lett till en minskning av amerikansk tillverkningsinustri och drivit fram enorma underskott i handelsbalansen (betalda av seignioraget) och stora budgetunderskott (vilka är en nödvändighet om man ska hålla resten av världen med pengar). Detta har också lett till en finansialisering av ekonomin, vilket inte har gynnat arbetare eller medelklass. Detta är en utveckling som, om den får fortgå, kommer att erodera USA:s förmåga att agera som en stormakt.
Att krascha valutan och skapa en stor efterfråga på amerianska industrivaror är ett sätt att ställa om ekonomin och komma bort från bankväldet.
Fel analys kring räntan, att de skulle höja den. När inflationen är låg sänker man räntan, när inflationen är medel sänker man räntan och när inflationen är hög sänker man räntan men p.g.a. anledningar. Nu verkar ju USA gå i samma riktning som Sverige, att sätta en ränteclown som centralbankschef. Kanske Stefan Ingves kan få jobbet?
Om ränta är en synd så måste negativa räntor vara en dygd. Eller har jag missförstått något nu? *förvirrad*
Väck mig när räntan är -10% och bolånetaket blivit ett bolånegolv. Och Riksbanken trycker pengar och köper hus för att bränna ner, dra ner på utbudet lite.
Raljera om fiatvalutor snart?
Ditt raljerande är ihåligt. Riksbanken chockhöjde ju räntan flera hundra procent när inflationenen stack iväg.
Minns när det fanns lokala bankkontor på flera ställen i ytterområden i min lilla stad, skulle köpa en bil i 20-års åldern och gick in till banken, granne med pizzerian, för att låna 90000kr till bilköpet.
Är det inte lika bra du lånar lite till när du ändå är här sa säljaren.
Lånade det jag behövde för att köpa bilen, en Toyota Celica.
Bankkontoret är tillsammans med alla andra småkontor stängt sedan länge, pizzerian finns kvar.
Nu är det nu
Härligt om högkonjunkturen är på ingång, välkommet tycker både jag, min arbetsgivare och våra kunder.
Låter som det glada 80-talet. Låna hos Götabanken! https://www.youtube.com/watch?v=mcuJurzbrEM
Vilken Celica? Köpte själv en 88:a GT4 som jag snabbt förpassade till de sälla jaktmarkerna genom s.k. “överoptimistisk” körning. Frid över dess minne.
Tror det var en årsmodell-86, lite osäker, dock ej GT, tyckte den var grymt snygg, för att vara en Toyota så var den ganska kostsam med fel och slitage mer än vanligt.
Nostalgi deluxe !
Provkörde en beg GT4 någonstans i sthlm när det begav sig. Kul bil, men behöll min quattro iaf.
Körde den till 35000 mil ca, den jag sålde till byggde om till rallybil, och den finns fortfarande kvar i bilregistret 🤘
Det är väl snarast det eskalerande handelskriget mellan USA och Kanada som drev ned den amerikanska börsen igår. Bland annat vek inte Kanade ner sig, som många hade trott, inför Trumps hot om 25% tullar på bilar och komponenter till bilar såvida Kanada inte tog bort skatten på digitala tjänster och öppnade sin mejerimarknad för USA.
Det där med mejerivarorna visar bara än en gång vilken jävla pajas karln är. Vet inte exakt hur det förhåller sig nu (förmodligen håller Kanada sin del av avtalet), men innan Trump började larva sig med tullarna hade USA en exportkvot för sådana produkter och det var först när den överskreds som Kanada lade på importtullar. USA har aldrig uppfyllt den kvoten – man exporterar helt enkelt inte tillräckligt med mejeriprodukter dit.
I december publicerade mäklarsamfundet en rapport som bl.a. konstaterade att ca 320.000 villor i det här landet ägs av personer äldre än 73 år, då äldre idag flyttar från sina kanske onödigt stora bostäder långt senare än tidigare åldringar, om alls.
Samfundet gissar att detta kommer att leda till att det kommer att komma ut i snitt 16.000 fler villor per år på marknaden under de närmaste 2 årtiondena, när den här ägagruppen sakta men säkert börjar dö av, med en topp i mitten av nästa årtionde.
Naturligtvis klarade mäklarsamfundet av att göra detta till ett upprop för att bygga fler småhus, men jag tror kanske inte att bostadspriserna kommer att sticka iväg som en följd av varken överskottet av gamla villor, eller högre produktionstakt för nya bostäder.
F.ö. kanske inflations- och räntechocken fick svensken i gemen att fundera över vad som är viktigt här i livet, så vi kanske inte alls är lika sugna på att buda som idioter på ett drömboende om vi redan bor hyfsat bra. Det är ju inte heller helt givet att räntorna kommer att fortsätta nedåt varken i det i det korta eller långa perspektivet utan worst case kan gå åt andra hållet, vilket kanske också har gått in i medvetandet hos presumtiva bostadsköpare.
Alla som bor i småhus eller driver hyreshus vet att vi har en helt annan kostnadsbas att ta hänsyn till år 2026 kontra Q1 2021. När väl inflationen började bita Q3 2021 vände priserna således ner.
Det är ett väldigt fokus på räntor, budgivningar etc men i slutändan handlar det om vad boendekostnaden är i förhållande till disponibel inkomst.
Exakt, men vill man driva svensken att låna mer, så är det bäst att inte nämna detta… 🙂
Rent anekdotisk har vi i veckan skrivit köpeavtal på nybyggda ägarbostäder med två unga par i 25-30 års åldern. De har lyckats spara ihop närmare 600 000kr till kontantinsatsen och har möjligheten att lämna hyresmarknaden som många fastnar ofrivilligt i. Applaud och hatten av.
Alla (vi) gamla gubbar som sitter här och gormar över att det minsann är helt fel att skuldsätta sig har ju haft möjligheten att få värdeökning på 5-10 gånger på sin bostad som köptes förra millennium.
Den fina gamla bostaden till under 1 milljon kr får man leta länge efter i träsket.
Jag har inte klagat på bloggarens decimalpunkter tisidare, men nu gör jag det.
SBAB:s nya prognos visar på svensk högkonjunktur och att lägenhetspriserna väntas stiga 5.4% i år och 4.4% nästa år samtidigt som styrränta ligger stilla under 2026.
Jag ser det som att bloggaren smygamerikaniserar det svenska språket och det gillar jag inte.
Om vi ändå ska klaga på oväsentligheter så gillar jag inte att du fetformaterar meningar.
Jag känner mig nödgad att hålla med Run dmc där. Lite störande att läsa.
Bra med saklig kritik.
Jag ser det inte som störande, men läser sällan i telefom.
Vad är det som gör det störande att läsa fetad stil?
Läser du på telefon, padda eller dator?
Är det bara hela meningar som blir störande eller är enstaka ord också störande?
Trist för dig!
Det finns säkert mycket att klaga på, på diverase skribenter på bloggen och det är ganska skönt att den här bloggen är ganska befriad från sådant även om undantag förekommer.
Om nu fetad stil upplevs störande, varflr ber ingen bloggaren sluta med det?
Även om decimalpunkt är ett värre stilfel enligt mig så är det ju onödigt att störa sig på bloggen varje dag bara för att bloggaren använder fet stil.
Jag har inga problem med att bloggaren fetar.
Det är hans blogg med långa texter, där kan fetstilen vara relevant.
För oss kommentatorer tycker jag det är helt irrelevant.
Det skulle vara sjukt störande om alla kommentatorer helt plötsligt gick över till att feta text.
Menar du att det är olika svårt att läsa fet stil beroende på vem som skriver den?
Jag håller med om att det skulle vara onödigt att alla skriver allt i fet stil hela tiden.
Nej, det menar jag inte
Det jag menar är att bloggaren kan feta, inte vi.
Jag kan!
Vaddå smyg? Jag utmanar dig att hitta en enda bloggartikel (där det inte är ett citat) som innehåller kommatecken som decimaltecken, och det tillbaka till 2008 och första artikeln på bloggen.
Jag anser att kommatecken är en styggelse som decimaltecken och som gammal programmerare har jag rent av manuellt ställt om detta på min Mac till att vara punkt. Jag har uttryckligen skrivit det här på bloggen upprepade gånger att jag kör punkt som decimaltecken. Utom för svenska kronor där jag kör kolon.
En liten utvikning i kategorin onödigt vetande. När man använder kolon så är det inte samma som decimalkomma. Kolon anger att man övergår till en annan enhet. När man anger ett pris till 9:50 så är betydelsen 9 kronor och 50 öre. Anger man tiden till 9:50 så är betydelsen 9 timmar och 50 minuter. Priset 9:50 blir samma som 9,50 bara för att det går 100 öre på en krona.
Utan att kontrollera skrivregler så anser jag att det inte fungerar att ange ett pris till 9:5, men 9,5 kr går bra. Det är oklart om 5:an i 9:5 betyder 5 öre eller 50 öre. Jag påstår att den korrekta tolkningen är 5 öre men att det vore väldigt dumt att tro att andra tolkar på samma sätt som jag.
Onödigt vetande på samma tema.. inom elektronikindustrin använder vi SI-prefixet som decimaltecken.
1k3 Ω i stället för 1.3 kΩ eller 1300 Ω
3µ3 F i stället för 3.3 µF eller 0.0000033 F
Det är standardiserat och kallas RKM-notation. Sparar utrymme och minskar risken att misstolka.
Snyggt.
Även om du är öppen med hur du tycker det svenska skrivspråket ska förändras så är det ett sätt att lite i smyg påverka, tycker iaf. jag.
Hur är det med tusentalsavgränsare, ska vi använda komma tycker du?
Problemet med komma som decimaltecken är att det kan krocka med komma som uppräkning.
Det här är ju känsligare för missade mellanslag:
“När vi utförde mätningarna fick vi serien 3,2, 4,2, 5,3 och 6,3”
än vad det här är
“När vi utförde mätningarna fick vi serien 3.2, 4.2, 5.3 och 6.3”
När det gäller tusentalsavgränsare så måste mellanslag eller något slags ‘ vara bättre eftersom även tusentals-kommatecken ger en risk för sammanblandning med uppräknings-komma.
Bra synpunkter.
Att gruppera tal med många värdesiffror i grupper om tre ökar läsbarheten och minskar risken för att se fel på storleksordningen.
Är uppvuxen med . som kommatecken och , som tusenseparator. Får alltid ställa om dessa till amerikansk standard om det behövs. Annars protesterar de flesta av dom mjukvaror jag använder.
Särskrivning tillämas aldrig men däremot retar jag alltid språkpoliserna med att stava “Parallel”.
En irriterande sak däremot är skillnaden mellan amerikansk och europeisk datering (mmddyy) vs (ddmmyy). XKCD hade en strip om detta för månader sedan: De två komitteerna som skulle besluta om en gemensam standard kunde aldrig mötas…
Var för övrigt så i både (tekniskt) gymnasium och på universitetet (där jag läste matte bland annat) att punkt SKULLE användas inklusive på prov och inlämningsuppgifter. Kommatecken gav fel.
Okej, du är förlåten.
Du kan ju inte hjälpa att du haft lärare som varit okunniga eller som på något vis tyckt att en ändring är lämplig. 😉
Enklast är väl att använda någon bok om svenska skrivregler eller något typografiskt lexikon och så skriver man som det står där.
Jag har också gått tekniskt gymnasium och pluggat vidare utan att någonsin hört eller sett att man ska använda decimalpunkt annat än vid programmering och på engelske förstås. I övriga språk i Europa är jag ganska säker på att man använder decimalkomma.
@Darzyl
ISO-standarden för datumangivelser (ISO 8601) är YYYY-MM-DD. (Bindestrecken kan utelämnas, men minskar förstås läsbarheten).
Håll inte andan medan du väntar på att amerikanerna anammar den.
Alla som programmerat i python, C, excel eller Java vet att decimaltecken skrivs med punkt, och inte med komma.
Jo, så är det, och det är bra, för att det underlättar avsevärt om all programmering världen över följer samma syntax. Det är troligen en anpassning till amerikanska skrivregler att man använder decimalpunkt i programmering.
Det betyder inte att det är bra att amerikanisera det svenska skriftspråket eller talspråket för den delen.
Jag finner det så naturligt att skriva 15.00 kr istället för 15,00 kr att jag inte ens reagerar längre.
Kalla det miljöskada om du vill. Jag byter gärna 15,00 -> 15.00 mot att jänkarna börjar använda metric-systemet dock 🙂
Fast mest rätt är ju 15:00 kr tror jag, fast här är jag osäker.
Ja, det är ju någon form av miljöskada som bloggaren ägnar sig åt och det blir ju svårare att veta hur det är tänkt att vara när man läser lite olika varianter på olika ställen. Det blir ju inte bättre av att en författare väljer att använda decimalpunkt.
Surtrutn
Ämnet är bostad och ekonomi.
Inte miljö, inte hur författare väljer att uttrycka sig…
Det finns värre skillnader att irritera sig på. Jag höll en gång på att inte få komma med ett flyg för att Ryanair bara kunde hantera sjubitars Ascii. Jobbets biljettbokare hade inte tänkt på att ange namn som det skrivs i passet, utan med å, ä och ö, vilket medförde att det blev en del konstiga tecken i deras lista. Det tog mig bortåt en kvart att övertyga dem om att den enda person som inte checkat in och som hade en del icke-bokstäver i namnet var jag.
Ja det där med lokal anpassning av programmeringsspråk blev ju aldrig någon hit. Vem minns fortfarande MS Office för femton år sedan när man skulle skriva VBA med OM-DÅ-ELLER, eller vad det nu var. Och programmen sparades i lokalt språk så de var inte kompatibla med engelsk version. Blev en kortlivad finess.
Nej, det blev inte alls bra.
Det är lite som att använda å, ä och ö i webbadresser. Det begränsar antalet möjliga läsare rätt mycket, iaf. om det inte finns någon tolk som automatiskt fixar till det så att a och o funkar lika bra.
Formlerna i Excel är fortfarande i lokalt språk.
SUMMA() i stället för SUM() osv.
Fast det där har ställt till det för mig när jag för många år sedan jobbade internationellt. Kanske är det löst idag.
I svensk excelversion så använder vi även decimalkomma, inte punkt.
Inte om man ändrat till punkt i systeminställningarna …
Min erfarenhet är att just formler och annan beräkning är sällsynta undantag på vad Excel används till. För det mesta dränks jag bara i matriser av text i olikfärgade rutor.
För att travestera Salvor Hardin: Excel är den sista tillflykten för den inkompetente.
Excel använder alltså presentationstexten som intern representation?
Så 1980-tal!
Vill minnas att det finns någon skröna om en Nasaraket som fick plötslig hemlängtan för att någon använt komma istället för punkt (eller tvärtom) i det Fortranprogram som styrde den.
Bloggaren får göra som denne vill, ingen här tror att det någon smygamerikanisering.
Däremot: “Decimaltecken skrivs i svenska språket med kommatecken och utan mellanrum”
– – –
För den som vill fördjupa sig mer (Publikationshandboken, avsnitt 10.6 Siffror och datum):
[ https://style-guide.europa.eu/sv/content/-/isg/topic?identifier=10.6-numbers-and-dates ]
Och på 1800-talet skulle man stava Huvudstad som Hufvudstad.
Jag hör till en av de som anser att USAs sätt är bättre och att Europa gör rätt i att gå över till det, just vad gäller . – Detta för att alla datorsystem använder . och inte , (åtminstone native).
Jag hör också till en av de som inte orkar bry mig om en så trivial fråga 🙂
I Europa tror jag bara det är Storbritannien, Irland, Malta och Gibraltar som använder decimalpunkt i skriftspråk.
De flesta av världens länder använder decimalkomma, men väldigt många människor använder decimalpunkt.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Decimaltecken
Hälsingborg.
Jag tror inte heller att det är någon smygamerikanisering, men i praktiken är det ju ett aktivt försök att påverka språkets utveckling att avvika från skrivreglerna.
Jag är författare. Det är min uppgift att förändra och påverka språket, som är ett levande väsen. Ute i verkligheten är språket en vild varelse, långt bort från högstadielärarnas kalenderbitande eller universitetets språkvetares regelfetisch. Och det är skillnaden mellan den som är författare och den som inte är det. En författare frångår skrivreglerna, för det är vad som krävs för att inte skriva på högstadienivå, torr myndighetssvenska eller akademiska avhandlingar.
Självklart utvecklas språket ständigt, men att det skulle vara nödvändigt att frångå decimalkomma för att man ska kunna skriva en text på en nivå över högstadienivå kan jag inte hålla med om.
Jag är född i början på sextiotalet, och har konsekvent använt punkt för att skilja heltal från decimaler då JAG skrivit.
Jag har också konsekvent ignorerat de många försök att korrigera mig.