I en ny rapport från Livsmedelsfverket och Jordbruksverket konstateras att svenskt jordbruk och livsmedelsindustri ger mat 14 miljoner människor, men ur beredskapshänseende behöver logistikkedjor inklusive bränsle, energiförsörjning och insatsvaror som t ex konstgödsel mm säkras. Exportsatsningar kan öka svensk livsmedelsproduktion vilket skulle höja svensk beredskap vid kris eller krig.
Rapport är föredömligt kortfattad med hög bandbredd på informationen och bekräftar det bloggen skrivit i många år, dvs att Sverige är självförsörjande på mat om vi vill det, tjafset om 50% importerad mat gäller bara om man mäter i pengar, dvs vad vi betalar för i butikerna. Raljant brukar jag säga att vi exporterar per kalori och näringsinnehåll billigt vete och importerar dyr lufttorkad skinka. Och energi- och näringsfattigt kaffe.
Redan i rapporten från mars påpekade Livsmedelsföretagen detta och chefen för livsmedelsförsörjning hos Livsmedelsverket sade:
”Självförsörjning ger skenet av hur vi skulle klara oss vid en total avspärrning. Sanningen är att inget land är självförsörjande i dagens ekonomi. Noll. Det handlar om marknadsandelar i monetära termer och inte om att varannan tugga är svensk. Jag är mer intresserad av hur vi faktiskt skulle kunna försörja oss, räknat i kalorier och näring.”
Rekommendationerna för ökat försörjningstrygghet handlar om insatsvaror som konstgödsel, bränsle, reservdelar, förpackningar mm och logistik och infrastruktur kring detta inklusive energiförsörjning och telekommunikationer. Kort sagt att samhället ska fortsätta fungera, då jordbruket och livsmedelsindustrin är beroende av samhället som vi alla. Exportsatsningar kan också öka produktion och lönsamhet, och därmed höja vår resiliens då vi får ökad kapacitet.
Även Ukraina – en av världens största exportörer av mat – importerar en del livsmedel. Dels för att allt inte går att odla i Ukraina, och dels för att det är effektivt och transportkostnaden är hälften om fordon går fulla i bägge riktningar. T ex kan det åka lufttorkad skinka från Spanien till oss, och så åker renkött tillbaka i samma kylbil åt andra hållet, så går den inte tom halva tiden och dubblar priset på transporterna.
Den nya rapporten släpptes igår och Livsmedelsföretagens kommunikationschef säger:
“Det är bra att vi nu har ett gemensamt utgångsläge för hur ser det ut i fredstid. Men det återstår mycket praktiskt arbete för att vi ska bli redo för större kriser. Svenska livsmedelsproducenter har lärt sig av de senaste årens prövningar, och deras beredskap är betydligt bättre idag än för 5-10 år sedan. Men på ett övergripande plan är svensk livsmedelsproduktion fortfarande väldigt sårbar. Försvinner bara en eller två kritiska komponenter ur ekvationen så sjunker försörjningsgraden snabbt ner mot noll.”
Bloggen brukar påtala att i princip all svensk jordbruksproduktion redan lagras i landet hos hundratals eller tusentals bönder och företag – i silon för spannmål och som ensilagebalar för mjölk och nötkött – och att det inte behövs några statliga centrallager. Det är inte maten som är problemet
Livsmedelsföretagen fortsätter:
“Sverige satsar målmedvetet på att bygga upp det militära försvaret. Samma beslutsamhet måste nu tillämpas på vår försörjningsförmåga. Tillsammans med övriga led i livsmedelskedjan ansvarar våra medlemmar för att producera och distribuera livsmedel. Men då måste grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion, till exempel energi, drivmedel, vatten och infrastruktur, finnas på plats. Och ansvaret för detta, inklusive finansiering, ligger på det offentliga. Frågan är utredd i kvadrat, nu krävs handlingskraft, resurser och spadar i marken så att vi kan öka den svenska livsmedelsproduktionen.”
Den mellan Livsmedelsverket och Jordbruksverket gemensamma rapporten finns här och ger de konkreta siffrorna. Jordbruksverkets projektledare säger:
“Det vi ser är att den svenska produktionen idag skulle kunna täcka befolkningens energibehov. Om vi själva skulle äta allt som produceras under ett år här i Sverige skulle det enligt beräkningarna räcka till 14 miljoner individer. Men i så fall skulle vi självklart inte kunna äta på samma sätt och samma saker som nu.”
Kort sagt är Sverige självförsörjande på energi via mat, och det skulle inte bli svält i Sverige om vi inte importerade någon mat, men vi skulle få äta pannkakor, pytt-i-panna och ostsmörgåsar, och få klara oss utan bananer, kaffe och spansk lufttorkad skinka.
Det finns dock inget realistiskt scenario där Sverige skulle isoleras från omvärlden, men att kunna försörja mer än 30% fler än det idag bor i Sverige visar att vi drar vårt strå till vår och omvärldens matförsörjning.
Livsmedelsverkets chef för livsmedelsförsörjning påtalar dock att det är hela kedjan som behöver bli robust:
“Att minska de här och andra sårbarheter är viktigt för att klara livsmedelsförsörjningen även vid kris, höjd beredskap och ytterst krig. Därför arbetar Livsmedelsverket och Jordbruksverket på olika sätt för att öka robustheten i hela livsmedelskedjan. Bland annat genom vårt gemensamma investeringsprogram för livsmedels- och dricksvattenberedskap.”
Kaloriproduktionen i svensktjrodbruk, vattenbruk och fiske var 3 530 kcal per person och dag, eller tillräckligt för 14 miljoner människor om man inte ska gå upp i vikt pga överkonsumtion av kalorier. 52% av produktionen sker i Skåne och Västra Götaland (som på fotona). EU i sin tur producerar 4 435 kcal per person och dag och har alltså också ett överskott. Vid kris eller krig kan alltså EU:s livsmedelsproduktion halveras och EU-medlemmarna skulle fortfarande inte svälta på 2 200 kcal per dag eller normalt dagsbehov för en vuxen.
Svensk produktion täcker också behovet av protein, kolhydrater, fiber och de viktigaste mineralerna och vitaminerna, men täcker knappt behovet av fetter och det är visst underskott av mikronäringsämnen från t ex frukt, salt, fisk och grönsaker.
De löpande lagren ute i livsmedelsbutikerna räcker för två veckors försörjning utan att mat ska tillföras från lvivsmedelskedjan och ovanp å det är rekommendationen att alla hushåll ska ha en veckas buffert hemma (vilket många automatiskt har när de veckohandlar). Sämst är beredskapen på dricksvattensidan där många inte skulle klara mer än en dag.
I övrigt föreslog Vänsterpartiet i Almedalen att ICA ska förbjudas och delas upp, fastän de redan består av tusentals egna företagare, samtidigt som socialistiska Coop gör tunga förluster på 2.7 miljarder kronor trots att de inte är billigast rapporterar Dagligvarunytt. Exakt hur maten ska bli billigare av mer socialism är oklart, men det bryr sig nog inte Vänsterpartiet om.
Men myten att vi importerar 50% av vår mat och inte skulle klara oss på egen jordbruksproduktion kommer fortsätta. Allt måste som bekant alltid vara eländes elände och känslor är viktigare än fakta.
66 kommentarer
LRF försöker lösa ett problem som inte finns ?
“Hälften av maten vi äter kommer från andra länder. Genom att förbättra villkoren för svensk produktion kan vi bygga ett mer robust livsmedelssystem för framtiden. ”
https://www.lrf.se/sakomraden/mat-fran-sverige/
Återigen, det handlar om vad vi betalar för. Inte vad som produceras i Sverige – vi exporterar ju för typ 85 miljarder om året. Men folk vill ha sin buffelmozarella och lufttorkade skinka.
Ja i en rationell modell för livsmedels produktion finns det djurhållning, det är både ekonomiskt och miljövänligt iom att det blir effektivare processer. Miljöproblem med djurhållning uppstår framförallt när man avsätter god åkermark att odla kraftfoder på. Att hålla kor och kanske framförallt grisar för att använda rester från övrig produktion är bara bra på alla sätt utom möjligen något moralfilosofiskt.
Nu behöver man odla kraftfoder som foderärt, foderbetor eller fodermajs i ett naturligt och hållbart växelbruk, samt att skördar av sämre kvalitet av spannmål och biprodukter blir kraftfoder.
I övrigt – trots odlande av kraftfoder försörjer svenskt jordbruk 14 miljoner människor med mat. Därtill behövs protein, inte bara kolhydrater. Samt D-vitamin som man får från kött. Du kan ju alltid kolla varifrån vitaminer i de där pillren kommer – ledtråd, de är inte veganska.
Storbonden i byn är för övrigt road av när nyinflyttade snor majskolvar och lägger på grillen. Det gör man bara en gång. Fodermajs är inte … gott kan man säga, men svårt odla sockermajs storskaligt på åkermark på våra breddgrader.
Det går att äta fodermajs, men då förutsatt att den plockas och koks innan den är mogen.
Sverige har också en hel del mark som inte direkt lämpar sig för spannmålsproduktion, men perfekt för betande djur som ger oss protein i olika former.
Exakt. Mark som bara fungerar för vallåker eller bete.
Vallodling kan ofta ge en helt ok spannmålsskörd, rapsskörd eller annan gröda när man bryter vallen för att så om den och sådant växelbruk är även bra för vallodlingen. Men det når ändå inte upp till avkastningen på “slätten” där ideala förutsättningar ger toppskörd nästan varje år.
Det där argumentet biter inte på kötthatarna. Har redan försökt. Jag har även försökt med att Vår Skapare knappast skulle skapat ett farligt djur när metan kommer på tal, men det lyssnar de inte heller på.
Nej inga argument biter på “kötthatarna” :). Låt dem ha sin övertygelse, kommer hungern så är jag helt säker på det kommer att låta annorlunda.
En frisk människa som vistas utomhus i sommarklädsel under sommaren kan producera D-vitamin åt sig själv så man behöver normalt inte äta det som “kosttillskott”.
Jag reagerar lite på bloggarens formulering “rekommendationen att alla hushåll ska ha en veckas buffert hemma (vilket många automatiskt har när de veckohandlar)”.
Nej, bara för att man veckohandlar så betyder inte det att man har en veckas buffert hemma.
Buffert i det här fallet anser jag är det man har kvar när man faktiskt handlar. Ska man veckohandla och ha en veckas buffert så ska det omedelbart efter att man veckohandlat finnas två veckors förbrukning hemma; den veckas förbrukning man hade innan man handlade, plus den veckas förbrukning man köpt nytt. Om det omedelbart efter att man veckohandlat finns en veckas förbrukning hemma så betyder ju det att man inte hade något kvar alls när man gav sig iväg för att veckohandla, och man hade alltså ingen buffert.
Krisen kommer aldrig enligt schema. Om krisen kom enligt schema så vore det ingen kris. 🙂
Det är en förenkling. Saken är den att de flesta hushåll som veckohandlar också har rätt mycket andra grejer hemma. Det är inte tomt i hyllorna eller kylskåpet när man veckohandlar.
Folk har bättre livsmedelsberedskap än man tror när man tittar på vad som faktiskt finns hemma, även om kosthållningen då behöver anpassas bort från medelklasskost.
Exempel: Barnfamiljen som köper 20-pack hamburgare för det är billigast, men bara käkar hamburgare en gång i veckan har alltså oftast rätt mycket dito i frysen. Och ja, har man inte hamburgerbröd kallas det pannbiff istället. Förmodligen är inte barnvänliga tillbehör som ketchup slut varje vecka heller.
Köper ris i 20-kilossäckar på Asiatbutiker och har mycket pasta hemma samt tomater på burk. Enkelt sätt att alltid ha beredskap. Pulvermos är också bra.
Problemet är att samma företag inte bör ha både transportinfrastruktur och varor som fraktas via denna, för det missgynnar andra som säljer samma typ av varor, och går inte lagstifta bort alla möjligheter till gynnande av de egna varorna.
Gäller även ickefysisk transport av t.ex. information eller underhållning.
Ja , vi är självförsörjande i Sverige, men många medelålders och unga personer vet inte hur man tillagar annat än filé och köttfärs. Resten av styckdetaljerna blir liggande i frysdisken i affärerna. Så därför importeras det “fina” köttet från Brasilien och övriga världen.
Sen är det ju detta med energipriser som slår igenom på den svenska maten. Det gör då ,att vi som bor i ett tempererat klimat, får högre matpriser än de länder med annat klimat.
Sen är det ju det med gödning och växtskyddsmedel som vi i Sverige inte tycker att vi ska hålla på med, i teorin.
Men när det sen kommer till att välja det billiga i frysdisken eller det billiga, så får “teorin om miljövänlig mat” stryka på foten. Plånboken bestämmer oftast.
Har varit lantbrukare förut, ej längre. Höll på i ungefär 20 år innan kroppen sa ifrån.
Blev fel, Dyra menade jag
Det är inte enbart kunskapen som saknas. Med liten efterfrågan tar inte butikerna in de andra köttbitarna, så det blir till viss del en ond cirkel. Bidragande är förmodligen också att när bägge jobbar har man inte tid med långkoksgrytor när ungarna skriker efter mat. Dåtidens tryckkokare lär vara en kuriositet för dagens medelålders.
Mitt hushåll innehåller såväl Pyrexformar som en 7 liters InstantPot tryckkokare som går konstant. Mest frugan som använder den för att koka bönsoppa. Den är programmerbar så en kalops är ingen omöjlighet. Men vi brukar lägga sådant på helgerna när vi har tid.
Styckdelar som inte är så användbara för annat kan med fördel malas till köttfärs, som t.ex. högrev. Just den detaljen brukar vara innehålla lite mer fett, vilket också är praktiskt när det gäller köttfärs.
Ryssland är väl stora på konstgödsel så bra om vi kan plocka hem lite av den produktionen till Sverige.
Det är väl naturgas som används mest till konstgödning, så länge det används, så har nog Sverige inte mycket att komma med.
Norge är stora på konstgödning också.
Fossilgas används av gammal vana, men man kan lika gärna använda vindkraft eller vattenkraft för processen. Skulle vara en utmärkt process att köra i Sverige när vi har överskott på el och elen är i princip gratis. Energi + luft behövs.
Samma vätgas och kemi kan användas för att producera sprängämnen och samma vätgas används för att uppgradera råolja i befintliga raffinaderier och planeras för att producera järn. Om nya fabriker för sprängämnen och gödning byggs nära de nya vätgasdrivna järnverken så räcker det med att en bransch av tre blir lönsam för att vätgasproduktionen skall få lägre ekonomisk risk.
Men det är billigt att göra vätgas av fossilgas och vattenånga så frågan är om det finns kunder som vill betala extra för lokal sprängämnesproduktion, fossilfri gödning eller fossilfritt stål.
Jag har i över tio år hållit tummarna för att elektrolysörerna skall bli så billiga att det blir lönsamt att bara köra dem när det är överskott av el och låga elpriser men det har ännu inte hänt. Det blir bättre om man har gott om både vindkraft som ger överskott när det blåser, solkraft som ger överskott dagtid under sommarhalvåret och kärnkraft som ger överskott nattetid. Så det går ihop sig hyfsat med dygnet runt drift om man reglerar med vattenkraften och bygger mer vattenkraftseffekt och pumpkraft. Här är ett problem att vi är vana vid att regleringen är nästan gratis med gamla amorterade investeringar men den kapaciteten är fullt utnyttjad så nu byggs det mer.
Om man skall få ihop detta med rimliga subventioner så motivera fortsatt utbyggnad av elnätet och en hög ambition för nya kärnkraftverk i södra sverige genom klimatpolitik och europas oberoende av energi från skurkstater. En subvention av kvävekemi så den håller sig jämförbar med kväve från Dubai borde motiveras med vårt behov av sprängämnen för gruvor och försvar samt minimikvävet för att hålla jordbruket hyfsat produktivt.
Sedan är jag övertygad om att det kommer att bli lönsamt att investera så vi har en real ekonomi som kan försörja befolkningen i stället för att räkna med långsam nedmontering och att andra vill jobba billigt åt oss. Så jag tror att kommande tre generationer bli glada över att ha gott om el osv, nej det är fel, de kommer att ta det som en självklarhet och inte veta vilken fattigdom som har undvikits.
Ja, Ryssland är stora på konstgödsel i och med att de kan producera kvävegödningen från naturgas. Vi köper dock inte längre från dem. Gissar dock att det bara roteras runt på marknaden, så de lyckas sälja till någon annan istället. Belarus är stora på Kalium, vilket heller inte är så roligt.
Glädjande är dock att LKAB jobbar på att utvinna fosfor som en biprodukt från malmen. Tydligen ska det kunna gå att producera 5 gånger Sveriges behov när de kommer igång.
Det har varit en liten kampanj med drönande av ryska kvävekemiska anläggningar som levererar råvara till sprängämnen. Jag hoppas på mer av detta så ryssen inte kan producera sprängämnen men då all kvävekemi är mer eller mindre relevant för detta och direkt kan användas eller justeras för att fortsätta kriget så blir det i förlängningen ingen rysk kvävegödning alls.
Det vore tragiskt om då utebliven export ger svält i andra länder men det pågår stora investeringar i ny produktion i andra länder så det kan klara sig. När det gäller svält i Ryssland är det kremls val om de vill fortsätta kriga och jag skulle därutöver gärna ha civilförsvarslager som kan skickas som nödhjälp när de ger upp sitt krigande.
Det som verkar hända är att den ryska ekonomin töms på i stort sett allt av värde, deras jordbruksproduktion har minst brist på importerat utsäde (en del pga ryska bojkotter), arbetskraft, pengar för att köpa maskiner, gödning utsäde, osv, brist på logistik och brist på köpkraft hos kunderna. Jag vet inte hur mycket brist på gödningen märks i den allmänna konkursen men den ryska befolkningen är på trenden mot först ensidig kost och sedan brist på mat. Och så har vi klassikern att Kreml oavsett allt annat vill exportera mat för att få $$$ till kritisk import för kriget.
Bodde i Västergötland och hamnade i en kvarn. Tror det var studiebesök av nått slag. Köpte en stor säck vetemjöl. Den fick stå i en garderob. Det kändes väldigt tryggt att ha den säcken. Hade det blivit kris hade man kunnat leva på pannkaka. Dags att fylla på med mjöl och gryn så man klarar livhanken när Putin är klar med Ukraina.
Orga kvarn i Skärblacka Östergötland har en trevlig gårdsbutik där man kan köpa deras mjöl.
Brukar handla där ungefär två gånger per år och deras mix för filmjölksbröd är en trevlig liten gåbortpresent.
Sist jag kollade för ca ett halvår sedan hade de tyvärr ingen webbutik.
Om man ser på hur Sverige klarat kriser förr, så kanske man skall fundera på de “lågteknologiska” lösningar som då användes skulle kunna fungera i får högteknologiska värld.
Tell exempel: Till transporter användes gengas, och alkohol som kom från jäsning av bröd.
Måste finnas massor av annat liknande.
Och hur länge skall vi klara oss på “högteknologisk” teknik, med reservdelar från utlandet i lager, innan vi behöver övergå till “lågteknologisk” teknik.
Lämnar man in bilen, så verkar de behöva beställa delar från tillverkaren för att kunna reparera.
Det gör vi inte men vi kan “byteshandla” och flygfrakta vår produktion av kompakta kritiska varor och reservdelar för import av andras kritiska varor och reservdelar. Så ett sätt att hantera detta är att vårda industrier och se till att det finns civilt och militärt fraktflyg.
Människan är mycket mer anpassningsbar än vad man tror. Klart vi skulle klara oss och beviset på det är Ukraina som varit i fullskaligt krig med Ryssland i flera år, det värsta scenariot.
Vi kan ju till och med producera vin i Sverige nu, det jag funderar på är om det går att odla kaffe i ett växthus. Isåfall är saken biff
Tror iofs att svenskarna dricker mer kaffe än så.
Dock, vi kan fortsätta exportera vete och mjölkpulver, så importerar vi kaffe. Ukraina är inte isolerat trots snart fyra år av fullskaligt krig, och pandemin kunde inte heller isolera världshandeln. Snarare är världsekonomin för stor för att kunna påverkas av krig numera – det finns för få torpeder helt enkelt.
Det som oroar mig är om man ska behöva dricka kaffesurrogat om nu BRICS länderna skulle få för sig att blockera kaffeexporten i en krigssituation 🙂
Kaffe är inte livsviktigt i en krissituation. Man kan dricka Coca-Cola istället. 🙂
Lars, lita inte på att det finns för få torpeder och plattformar för att avfyra dem så det blir allmänna sjöblockader. Det finns inga som helst tekniska hinder för att någon skall börja massproducera smarta minor, torpeder och farkoster för att få ut dem så de kan verka. Dussintals industrinationer skulle kunna göra detta om de vill men det tar några år av utveckling och sedan några år av uppskalning av produktionen. Kina och USA borde kunna göra detta snabbast om de vill.
I våra tätorter finns det mängder med folk som odlar på kolonilotter och balkongytor.
Många av dessa kan få till ganska skapliga siffror på delar av sitt egenbehov.
Tyvärr verkar det inte finnas några vidare vetenskapliga studier på hur höga eller låga procentsatser dessa förbisedda själar kan nå.
Kan vara ett område som behöver studeras lite djupare.
En anekdot från Sörmlands tassemarker (förra året) berättar om hur en semesterodlare lyckats odla 10-11 kg kål på en kvadratmeter. Tricket lär vara gödsla och vattna regelbundet. Droppbevattning var visst rådet.
Några stora ytor lär inte behövas för vissa grödor.
Balkongodling i säck av rotfrukter har denna sommaren rapporterats in i den lokala pensionärsdatabasen. +50kg potatis plus lite annat blev resultatet i år för denna raska kvinnliga bekantskap… …och sommaren är inte slut än.
Jag har lyckats bli självförsörjande på dill. Kan t o m exportera lite till grannarna i trapphuset om det skulle krävas.
Självförsörjande på gräslök…
Gällande vatten, lämpligt är att ha ett vattenfilter i krislådan av typen Saywer mini eller Katadyn Befree. Så kan man ta vatten i stort sett från vilket vattendrag som helst. Funkar såklart bra på campingturer också…så som jag använder mitt.
bränsle inom logistikkedjorna kommer vara i det närmaste bortfasat i Sverige de närmaste tio åren. Fortare, om kriget kommer. Lastbilarna håller redan på och byter till elektriskt så fort de bara kan, då det ger besparingar på 20%-35%. I Europa är det idag inga (större) problem att åka långt med tunga eldrivna lastbilskonvojer.
Dock kommer det ta sin lilla tid, ingen slänger bort en nyinköpt diesellastbil för att köra elektriskt, men när den lastbilen gjort sitt om c:a 200 000 mil, vilket tar kanske 5 år, då blir det en elektrisk, garanterat. Och de sista diesellastbilarna kommer tillverkas inom två till tre år, då de inte kan konkurrera mot elektriskt.
Tyvärr är ju försäljning av ellastbilar på extremt låga nivåer. 1 % av Scanias lastbilar är el. Men du har helt rätt att om vi går över till el så minskar fossilberoendet och gör oss betydligt mindre sårbara.
Dock skulle vi behöva traktorer drivna på el också och där är vi inte idag. Sedan i framtiden kommer väl jordbruket mest bedrivas med eldrivna drönare/robotar av olika slag.
Scania är en dvärg i sammanhanget, ute på kontinenten rör sig elektrifieringen av lastbilar enormt mycket. Tyvärr har ju Scania och de andra Europeiska lastbilstillverkarna lämnat W.O. för Kina i vanlig ordning. :'(
https://logistics.org.uk/logistics-magazine-portal/logistics-magazine-features-listing/auto-restrict-folder/06-03-25/2025-the-year-of-the-electric-truck-accelerating-t
Tyvärr stämmer inte detta! Försäljningen av ellastbilar är än så länge väldigt liten, konceptet flyger tyvärr inte. Förbränningsmotorn med diesel och andra flytanade eller gasformiga bränslen kommer att behövas länge än.
Det är en helt annan sak att lösa elektrifieringen för personbilar jfr lastbilar.
Hörde nyligen ett åkeri som hade plan på att införskaffa en del batterilastbilar då en kund efterfrågade det. Tyvärr gick det inte att få fram el i tillräckliga mängder till åkeriet för att kunna ladda dem. Så tyvärr kommer det att ta tid.
Varför dokumenterar då killar som The Electric Trucker att det går hur bra som helst?
https://www.youtube.com/@electrictrucker
De kan ha betald sponsring från elbranchen…
Jag vet inte hur det låter i Sverige numera, men här i Frankrike kör MSM en ständig propaganda för ekologiskt odlad mat och att sluta äta kött.
En bred övergång i Europa till ekologisk odling vore en katastrof för vår livsmedelsproduktion. Jag ser det med egna ögon runt min gård i Normandie.
Här nedan ett par länkar till egna foton av ekologiska och traditionella grödor. Klicka på fotot och sedan på den lilla rutan utanför fotot upptill höger så förstoras bilden.
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=379373
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=391743
Det har varit lite mindre tjat om det i Sverige på sistone, men det finns en del. Senast var det livsmedelsverket som propagerade för sin nedläggning.
Håller med dig helt med att “ekologisk odling vore en katastrof för vår livsmedelsproduktion”, framförallt i stor skala. Det finns som du säkert vet en huvudregel för hållbar odling: allt som du tar bort från fältet måste du ersätta. Vi tar genom skörden på fältet näringsämnen som vi sedan ersätter med i huvudsak konstgödning. Som det fungerar idag filtreras gödningen genom den konvetionella odlingen ned till ekologisk odling i form av återanvändning. Oavsett odlingsform så måste näringsbalansen till grödorna fungera hela vägen. Så frågan är mycket större än pajkastningen i media och politiken med självutnämda “experter”.
#JOHANPER 11:40#
Jo, jag känner väl till huvudregeln.
Om du är intresserad av ämnet har jag skrivit en artikel om ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt sådant. Innehållet och de många fotona kommer från egna observationer runt min gård i Normandie.
Nu är det så att artikeln ligger på en website som jag tror är blockerad av bloggaren (kli$mat$upplysningen), men googla “lars mellblom ekologisk odling en varning”. F.ö borde L.W också läsa artikeln.
Tack, har hittat den och ska läsa 🙂
Svenska ekologiska ägg innehåller med dioxiner än vanliga ägg. Om man vill vara en god människa bör man dock hålla sig till ägg från frigående höns utomhus.
Jag ställer mig också tveksam till att kemofoberna alltid har rätt om hur giftig mat konventionell odling producerar.
Gödslingen skapar problem som bottendöd och igenväxning vilket slår ut en annan jätte stor och viktig resurs. Förstår inte hur vi kan acceptera och leva med att vi inte har torsk, abborre gädda etc. Snart är även sillen utfiskad.
Gödslingen skapar problem som bottendöd och igenväxning vilket slår ut en annan jätte stor och viktig resurs. Förstår inte hur vi kan acceptera och leva med att vi inte har torsk, abborre gädda etc. Snart är även sillen utfiskad.
Nja det har varit en del problem med övergödning som har hamnat i havet, men det ser mycket bättre ut idag. Ett stort bidrag har varit fosfor utsläpp från våra avlopp, både enskilda som från samhällen.
Jag håller inte med att vi är självförsörjande. Inte ens nära faktiskt, om vi räknar med alla insatsvaror som behövs i industrin. Om det skulle ersättas av jord och skogsbruksprodukter skulle vår produktionen behöva öka 50% enligt beräkningar som publicerats av t.ex Fossilfritt Sverige.
Mat är såklart viktigt men det är rätt schysst att kunna tillaga maten och ha kläder, medicin, tvål och varma hus. Men det verkar Livsmedelsverket skita i och trummar med jämna mellanrum ut att det är lugnt.
Men visst skulle vi kunna äta morötterom vi bor nära Kristiansstad, och kanske koka gröt när det blåser.
För ca 10 år sedan kom en liten skrift från JTI där de försökte gissa vad som skulle hända om 25 eller 50% av oljeimporten skulle slås ut. Jag tror inte de fått allt helt rätt med nog skulle det bli dramatiskt.
Du förstår att Livsmedelsverket fokuserar på just livsmedel? Deras uppdrag, eller kompetens, är inte att bedöma självförsörjningsgraden inom t ex industri, läkemedel eller annan samhällsviktig infrastruktur? Det har vi andra till.
Vad de säger är just det; om allt går åt skogen så kommer vi kunna äta under förutsättning att sårbarheter hanteras och förebyggs.
Elefanten i rummet är att vi hade behövt ha någon form av lagring av olja och störsäkra raffinaderier.. Att driva jordbruk med häst och oxe är ingen överdrivet effektiv eller spännande upplevelse.
Jordbruket elektrifieras det med, men för jordbruket är det tänkbart att man kan köra de flesta maskiner på biodiesel tills dess att elektrifieringen är färdigställd.
Ingen bonde med självaktning kommer kasta bort en dieseltraktor inköpt förra året, men om fem år kommer de flesta nya traktorer förmodligen vara eldrivna då de kommer kosta lika mycket att köpa in men betydligt mindre i bränsle och underhåll. Efter det är det bara en tidsfråga innan jordbruket är elektrifierat.
https://www.atl.nu/forsta-eltraktorn-sald-i-sverige
“Ingen bonde med självaktning kommer kasta bort en dieseltraktor inköpt förra året” det har du rätt i. Detsamma gäller en bil eller lastbil. Det är stora investeringar som behöver användas i sin livstid.
Elektrifieringen av traktorer kommer att hänga ihop med autonom drift, där fordonet kan användas 24-7 för att få kapacitet. En hel del användning med högt effektbehov kommer bli svårt att ersätta med eldrift. Tex en tröska som onder en körs en kort intensiv tidsperiod, dessutom bestämt av vädret, blir svårt. Tröskan körs dagtid 10h med ganska konstant effekt i storleken 500kw. Som tekniken ser ut idag är det inte rimligt att elektrifiera denna drift.
Det är dags att börja subventionera fossilmackar och distribution så den inte försvinner när elfordonen nu tar över. Och vi behöver militära och civilförsvarsdepåe, massor med tankbilar och frivilligrörelse med lastbilsförare för att klara ett krig bra. Detta kommer att bli skapligt anakronistiskt om 20-30 år och varför inte ha rejäla elverk för snabbladdare nära depåerna? Många kritiska civila fordon kommer bara att finnas med eldrift.
Absolut förstår jag det. Men det hade varit snyggt att påpeka att det finns fler avsättningar för jord och skogsprodukter. Om vi måste bli självförsörjande på mat hade vi blivit mindre självförsörjande på annat som jordbruksprodukter går till idag. Biobränsle t.ex.
Ingen verkar ta helhetsgrepp. Jag vet inte hur många gånger jag ser utredningar där utredarna meddelar att det är lugnt bara deras bebis får tillgång till nån grön resurs. GROT kommer ofta upp. Det skall sluta användas för att lagra kol och samtidigt bli biodiesel, bioflygbränsle, el, värme…
Samma sak med den lågkvalitativa stärkelsen i mycket av vår spannmålsproduktion. Ja det är kalorier. Men det är inte smakligt. Och det går redan till alla möjliga andra ändamål som vi inte vill vara utan.
Som sagt har Fossilfritt Sverige försökt räkna och kommit fram till samma sak som min magkänsla. Det räcker inte på långa vägar.
Fast nu kan vi på det vi avsätter till mat försörja 14 miljoner människor. Till det kommer biobränsle osv.
Nej 14 miljoner blir det om vi äter på beredskapsnivå och all produktion blir livsmedel och vi räknar bort svinn.
Sista trodde jag att jag lade som svar till Kallekalisto ovan.
Undrar om den siffran även tar svinn i beaktande. Vill minnas att omkring 1/10 av all producerad mat aldrig når en människas mage.