Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna efter nedgångar i USA. Både SEB och Swedbank släppte sina stora ekonomiska prognoser idag och tror på sänkt svensk styrränta till 2.00% år 2025 och högkonjunktur med 2.6% i BNP-tillväxt, samt förstås stigande bostadspriser och 4-5% om året.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.31% för OMXS30 och +0.21% för OMXSPI, men kronan försvagas något till 10:22 SEK för USD och 11:41 SEK för euron. Dollarn kan sägas vara kvar vid stödet på 10:20 och det är möjligt att den nu vänder upp, men bollen är oval i amerikansk fotboll. Guldpriset stärks till 825:- SEK per gram.
I USA backade S&P-500 med -0.32% och NAsdaq 100 med -1.04%. Sämst bland FANANGST gick som sig bör övervärderade Tesla med -3.23%, följt av Nvidia med -2.25%. Bäst gick Netflix med +0.25%. Amerikanska långa räntor steg marginellt.
Borta i de asiatiska tidszonerna går börserna blandat. ASX 200 backar måttligt med -0.20%, Hang Seng stiger måttligt med +0.15%, KOSPI backar med -0.30%, Nikkei 225 stiger med +0.54% och Straits Times är oförändrad på -0.04%, och allt i skrivande stund så det har ändrat sig när du läser detta.
SEB och Swedbank är sällsynt samstämmiga i sina stora ekonomiska prognoser Nordic Outlook respektive Economic Outlook och tror bägge på 2.00% i styrränta för 2025 och 2026, mot dagens 3.50%, samt på +2.6% i BNP och högkonjunktur i Sverige nästa år. Sedan spretar de för 2026. Swedbank tror på +3.0% i BNP-tillväxt och SEB tror på +2.9%. Så bägge är överens om ännu bättre konjunktur 2026, men skiljer på en tiondels procentenhet. Det skiljer också någon tiondels procentenhet kring KPI-förväntningarna.
Bägge tror också på 0.75 procentenheter lägre styrränta till slutet på innevarande år eller 2.75% i styrränta. Till slutet av 2025 bör alltså styrräntan fallit med 1.50 procentenheter, och så även rörliga bolån, vilket ger 875:- SEK lägre räntebetalningar per miljon och månad, efter ränteavdraget (som är ett stöd till bankernas vinster, inte till dig). Har du fyra miljoner i lån blir månadskostnaden för dem alltså 3 500:- SEK lägre om ungefär ett och ett halvt år.
Swedbank tror att Sveriges befolkning ska öka med 25 000 personer om året fram till 2030 och att det därför behöver byggas 30 000 nya bostäder per år, eftersom all ökande befolkning är singlar och dessutom behöver en extra bostad ibland. Jag konstaterade igår att skillnaden döda i Sverige per år och nya nittonåringar är ca 25 000 personer, så i sig är detta korrekt att mäta på 25 000 personer då det ser ut att fortsätta så här i ett antal år, men en stor del av de som flyttar hemifrån flyttar in tillsammans med någon annan så det kanske snarare behövs 12 500 bostäder per år, men jag är inte en högavlönad ponduspostulerare på en bank, så vad vet jag? Inget förmodligen.
SEB tror att bostadspriserna kommer stiga ytterligare en procentenhet i år och sedan fyra procent år 2025 och 2026, vilket kanske avspeglar reallöneökningar som väntas ligga på 3.2% år 2025 och 3.5% år 2026 enligt SEB. Swedbank räknar istället med 5% ökade bostadspriser 2025 och det samma för 2026. En något högre ökningstakt än reallönerna ska förklaras av att räntorna sänks och att Tidölaget väntas höja bolånetaket till 90% från 85% för att kunna blåsa upp bostadspriserna ytterligare och se till att ungdomar som vill ha en bostad skuldsätter sig ännu hårdare – både via högre bolånetak och via högre bostadspriser. Framgång, lycka och välstånd mäts trots allt i hur mycket bostadspriserna stiger. Åtminstone för 60- och 70-talister som kom in på bostadsmarknaden till reapriser under 90-talskrisen.
Nu kan man gräva ner sig hur mycket man vill i de 48 respektive 60 sidor långa rapporterna, men bloggen nöjer sig där. Men beskedet är att lyckliga tider strålande tider är på väg. Vilket iofs är vad bloggen hävdat sedan tidigare, då konjunkturcykeln är stenhård.
108 kommentarer
Jag hoppas de har rätt.
Dock är det ju ganska många även större företag som har det svårt, en hel del varsel och konkurser. Jag är tveksam…
Det är så konjunkturcykeln fungerar. När det är som mörkast vänder det, för då har konkurrenterna till de överlevande företagen försvunnit och sänkena är borta.
Haken är att det kan vara ganska svårt att känna sig säker på vilket tillfälle som är “mörkast” förens det börjat bli ljusare. Men låt oss hoppas att det är nu!
Och ibland så kanske det mörkaste håller i sig lite längre än vad experterna förutspår, det är ju sällan som att slå till strömbrytaren och varde ljus och vips så är det happy days igen.
Min personliga gissning är nog att det mörka planat ut och med höstmörkret så kommer det ljusna.. låter ju märkligt men så är jag ju en medioker medelsvensson utan högskoleutbildning i ryggen.
Jag kom att tänka på den här godingen! Det är ett klipp/citat från Peter Lynchs föreläsning om misstag och felslut investerare gör på börsen. Hela föreläsningen är rätt underhållande och träffsäker förövrigt.
“Sometimes it’s always darkest before the dawn, but then again, other times it’s always darkest before pitch black”
https://www.youtube.com/watch?v=MQNQKfR5s5U
Förr i tiden var det enkelt att se när vändningen är. Det var dagen efter när banker och fondkommissionärer tvångsförsålt överbelånade depåer. Det gjordes ofta samtidigt och sen började uppgången.
Väldigt vad du tjatar med den amerikanska fotbollen. Det är väl för att säsongen börjar snart (den 5 september).
Ja, men jag är inte säker på att det är som mörkast än, bara. Dessutom har vi en massa andra problem med inbyggd skörhet i systemen, och ett minst sagt oroligt omvärldsläge. Behövs inte många gruskorn i det maskineriet, och gruskorn finns det gott om.
Spår mer problem med livsmedel framöver, med tanke på hur vi behandlar våra jordar och ekosystemen. Frågan är bara om den skiten hinner börja träffa fläkten ordentligt denna nedgång, eller nästa?
Det är lågkonjunktur och framför allt inom byggbranschen. Tack vare den urusla kronan har det inte gått in med full kraft i tillverkningsindustrin (jo, det har betydelse att kronan blir billigare då råvaror står bara för X % av kostnaderna) och vi har relativt sett låga energipriser.
Men det börjar märkas att Tyskland haltar betänkligt.
Hela EU har stora systematiska fel på så många sätt och högerpopulisterna har inte lösningen, men inte heller vänsterpopulisterna.
Det är det som är problemet.
Fortsatt svag statistik i Tyskland nu på morgonen.
De är körda tack vare sin Energiwelte.
Ärligt talat vet jag inte riktigt vad de håller på med, svårt att sätta fingret på det.
Känns som att de halkar efter inom det mesta, förutom fotboll och öl så klart.
Det är konsekvensen av en stoppljusregering, men de byggde upp problemen innan dess.
De har länge sparkat spannen framför sig utan att plocka upp den och ställa den ordnat.
Eftersom en substansiell del av Sveriges handel går till Tyskland, antingen direkt eller indirekt via andra länder drabbar det också oss på sikt.
Tyskarna har inte världens roligaste demografiska outlook heller…
Tyskland har sedan 1945 (på goda grunder, om än stundtals överdrivet teatraliskt) gjort det till något av nationalsport att idka politisk flagellantism. Till skillnad från Österrike som snarare (på felaktiga grunder) stickat sig en rejäl offerkofta.
It-konsulter går också uruselt, 7 av 10 har genomfört nedskärningar.
“Efterfrågan var fortsatt svag i konsultbranschen under det andra kvartalet. Framförallt är det it-konsulterna som har haft det tuffast, med ett överskott på bland annat systemutvecklare”
https://computersweden.se/article/3495628/fortsatt-trogt-for-konsultbolagen-7-av-10-har-skurit-ned.html
Väldigt märkligt med tanke på att Techsverige återigen är ute och kräver att det ska utbildas fler.
Jag frågade Chatte på skoj för att se hur han (hon?) svarar:
“Sverige befinner sig just nu i en lågkonjunktur. Den svenska ekonomin har sett en svag tillväxt, och vissa sektorer, särskilt byggindustrin och tillverkning av varaktiga varor, har haft det svårt på grund av höga räntekostnader och låg efterfrågan. Arbetslösheten fortsätter att öka och förväntas nå en topp på 8,5 % senare i år. Samtidigt har inflationen börjat minska, vilket har lett till att Riksbanken planerar att sänka räntan under 2024. Trots detta förväntas ekonomin återhämta sig långsamt under kommande år.
Även om vissa delar av ekonomin, som exporten, har visat sig mer motståndskraftiga än väntat, är den övergripande bilden att Sverige just nu går igenom en mild lågkonjunktur med förhoppningar om en gradvis förbättring framöver (Konjunkturinstitutet, Nordea, Konjunkturinstitutet).” Med korrekta länkar, faktiskt!
När många får lämna pga varsel brukar det inte dröja länge innan det blir brist. Lite som att nya skrythotell ofta blir färdiga när högkonjunkturen precis toppat. LP gammal processer, men ja det kan nog nog bli lite sämre för många företag innan det blir bättre.
Nu är jag ju 40+ så alla bekanta är ju väletablerade på arbetsmarknaden.
Men känslan är att företagen fortfarande gör allt för att slippa varsla. Vad gäller kompetens är många fortfarande livrädda att sitta utan när det vänder.
IT sektorn verkar vara ett undantag och det sker en form av utrensning där de som sitter på främst enbart “teknisk kompetens” blir uppsagda och inte hittar nytt.
Inom ekonomi är det galet i Sthlm för tillfället. En “senior” ekonom utan personalansvar kan idag få en lön på 80.000. Andelen som kan hantverket är relativt få samtidigt som krav kring rapportering, ifrs16&18, koncernkonsolidering med mera gör att kunskapskraven bara ökar.
IT-lönerna verkar ha “peakat” och det är relativt ovanligt nu med löner över 60 om du inte är jäkligt duktig. (Trots vad folk skriver på forum)
Drifttekniker och “support” verkar snarare gå ner i lön och utvecklarna har det tufft med.
Som sagts tidigare här är det många som suttit på feta konsultuppdrag som senaste två åren fått ta anställning. har flera bekanta som varit högavlönade genom de egna bolagen som nu sitter på anställningar med “låga” 55.000 i lön samtidigt som de har fruar inom ekonomi/HR som ligger på 80+ i lön.
Det går fort i sportboll och det verkar skett något inom IT branschen.
Personligen skulle jag inte vara förvånad om det är just arrogansen och den låga sociala kompetensen hos många män i branschen som straffat sig.
Det är rätt enkelt att se vad som har hänt. IT-branschen har lyckat med precis det de ville när de började sin propaganda om hur många programmerare som skulle saknas till 2020, 2023, 2024 och nu 2030. De har lyckat öka utbudet och därmed trycka ned lönerna.
Återigen Hanifbal.
Självrannsakan. Det är inte branschen och Sverige det är fel på.
Det kan vara…..
Vet du vad, när du och dina chefer sitter och publicerar snyftartiklar nästa år om “itkompetensbristen” så är vi rätt många som kommer att minnas hur ni behandlade oss som skit. Vi kommer att minnas de indragna löftena, era lögner, era pseudovetenskapliga personlighetstest, era “rekryteringsspecialister” som inte ens sett insidan av ett universitet.
Och låt oss inte förglömma all lobbyism om vilken enorm “brist” ni alltid har och alla era olika ursäkter för att inte behöva ta ansvar.
Förra högkonjunkturen gav oss elsparkcyklar, matkassar, och mat leveranser hem. Ska bli spännande och se vad som blir nästa grej när räntan sjunker och det ska tryckas ut pengar igen i div bolag. Är det dags för drönar leveranser nu kanske?
Vi går från ljust och fräscht till beige
Det verkar i alla fall vara dags för sär skrivningar.
Sannolikheten att bostadspriserna ökar 4-5 % är inte jättelåg, om man ser på kort sikt.
Redan nu ser man att priserna har ökat i attraktiva lägen. Börjar landa på 2019-2020 års prisnivå, dvs pre pandemi.
Pandemin var lite hysterisk när alla innerstadshipsters med onödiga kontorsjobb insåg att två st hemmakontor på köksbordet i den hippa 2,5an fungerar inte med Teamsmöte samtidigt och de behövde mer plats.
Vilket blir 22-28% på eget kapital med normal hävstång vid 85% belåningsgrad. Svårt att få samma riskjusterade avkastning på börsen.
Inga problem att belåna aktier (om man nu känner för det).
Sen bör man ju känna till att hävstången på aktie- och bostadsmarknaden slår åt båda håll vilket kan leda till ett brutalt uppvaknande eller så har man tur och intecknar sin egen förträfflighet.
Skulle ha svårt att belåna huset och satsa på aktiemarknaden. Ialla fall en stor del.
Läs igen. Du kan belåna aktier. Dock inget jag rekommenderar.
Lika lite som jag rekommenderar hög belåning på fastigheter.
Jag vet man kan belåna aktier. De flesta gör dock inte sådant.
Jag syftade dock på det andra scenariot att man tar ett lån på huset och investerar på aktiemarknaden.
Att inte amotera vid hög belåning och istället köpa värdepapper är ju nästan samma sak ur riskhänseende.
Det är nog vanligare att man inte amoterar satan i gatan för att komma ner från 85% belåning än att belåna värdepapper man äger.
Gissa om folk frågor vad de ska köpa för aktier…
Precis som att jag visste det, man har ju fullt sjå att försöka hålla sig flytande på det stora havet som heter AI. Är AI snäll trendar det upp. Är AI stygg trendar det ner.
De får alltid samma råd av mig vilket är att amortera. Absolut inte vad de vill höra då de helst vill höra någon spännande story om något källarföretag som är nästa Apple.
Orka. Styrkekramar.
Jag har skickat lite länkar till yngre kollegor som kan sammanfattas
“Globala indexfondernågonting med minsta avgift”.
Fire and forget.
Nu har jag förstått att du har flyttat till HR, skuldfri etc. Då tycker jag det är fine att köpa aktier.
Dock tycker jag det är sjukt drygt med folk som köper diverse fonder samtidigt som de är belånade på bostaden. Det finns verkligen inget gnälligare folk. Så fort börsen dippar ett par procent gråter de ut och tycker synd om sig själv.
Jag bor inte i HR 🙂
Det beror väl lite hur belånad man är. Det handlar ju om hur mycket pengar man har att röra sig med.
Om börsen faller samtidigt som vi får MagdalenaElpriser och räntorna på bostadslånet går upp och Tacomyset ökar med 20% när ICA handlaren skall behålla vinstmarginalen kanske det blir tufft,mentalt.
Men börser går upp och ner. Mest upp. Det verkar vara svårt att förstå.
Och förstår man inte det skall man verkligen inte hålla på med belåning.
Det nya ”normala”, 6,67 ggr hävstång 😀
Snart 10 ggr hävstång om det går igenom med 90% belåningsgrad. Alla ska med 🎉🍾
Hahaha, all in!
All in sa flickan till pojken.
My. För dig som fortfarande är ung i sinnet och musikintresserad kan jag rekommendera Sabrina Capenters nya album som släpptes i fredags.
Flera bangers och texterna om pojkar, män, relationer är spot on.
Tack för tips, verkar lovande. Att hålla sig ung i sinnet är en överlevnadsstrategi. Välkommen till karaokebaren, mest studenter där 😉
Hoppas på det bästa, var beredd på det värsta. 🙂
Solen skiner i Oslo och inga räntesänkningar är i sikte här.
Inte för att jag bryr mig. Är inte belånad.
Men mörka moln över Slottsplassen 1.
Ja monarkin håller på att urholka förrtroendet hos många här om det är det du menar. Rykte och förtroende- Tar år och decennium att bygga upp kan raseras på fem minuter.
Ja det jag menade.
Förslagsvis så tar vi över, så det blir lite ordning.
Men sist jag erbjöd mig att styra kolonin blev jag nedsablas och kallad Quisling, så känsligt ämne.
Jag har extremt svårt att se att vi går från dagens lågkonjunktur till högkonjunktur 2025.
Tittar vi på konjunkturinstitutets prognos är vi kvar i lågkonjunktur till och med Q2 2026.
https://www.konj.se/var-verksamhet/sa-gor-vi-prognoser/konjunkturterminologi.html
Definitionsfråga. Om konjunkturen går över +2.0% i BNP i en stigande trend är det högkonjunktur. Inte samma sak som överhettning dock.
Du får ursäkta en ekonomtrader som följer konjunkturinstitutets definition.
Så om konjunkturbarometern går över 100 accepterar du högkonjunktur?
Väldigt förenklat svar ja. Det behöver dock inte vara högkonjunktur vid norr om 100.
Angående befolkningstillväxten och antalet19-åringar: Även om vi nu haft något kvartal med negativa siffror för invandring så är det kanske inte helt omöjligt att tänka sig att ett antal tusen per år vill ha bostad i Sverige utan att ha varit inneboende här i två decennier först.
Bostadsbehovet är inte heller jämnt utsmetat över landet heller. Att bara kolla på aggregerade befolkningsökning ger inte hela bilden.
Sant det med!
Boverket kommer med sin officiella prognos om en månad ungefär.
Men kan säga att det är rätt brutalt att Swedbank slaktar Boverkets prognos från förra året som sa 67 tusen bostäder varje år till 2030 och säger 30 tusen bostäder. Vi får se vad Boverket gör. Sänker sin prognos och låtsas som att det regnar eller håller fast vid 67 tusen bostäder per år.
I Boverkets prognos räknar de på kommunnivå faktiskt. Iaf vart tredje år och tror detta året är ett sånt år.
Boverket har i stora drag ingen koll på något.
Tja, alla kommuner ska ju växa om du frågar dom vilket är helt omöjligt om inte landet som helhet växer enligt devisen – Two men say they’re Jesus, one of them must be wrong…
Kanske ett aggregat på det som Boverket har som underlag?
Varför skulle Boverket resonera annorlunda än gemene man?
Historiskt har befolkningen ökat, priserna på aktier och bostäder har ökat och då extrapolerar man det i sina excel-ark.
Som vi säger på jobbet, vägen till helvetet är asfalterad med extrapoleringar…
När du skriver så har du inte läst BBRen… 🙂
Rikki. Erkänner att jag inte kan den utantill men jag har hänvisat till den ohälsosamt många gånger.
Vi har väl rätt så kraftigt minskande barnkullar nu efter ett par år med babybööm?
Här i Sthlm är en anledning att skolorna går så dåligt att man tagit höjd för att alla ska bilda familj med 2,2 barn…. Friskolorna har etablerat sig i stor grad och kommunerna har vägrat lägga ner i motsvarande takt.
Så nu sitter man med för många lärare.
Utöver generisk IT-man så verkar det ju bli så att även lärare blir ett yrke där det kan bli svårt att få jobb.
Att det behöver byggas fler bostäder även om inte befolkningen ökar i samma takt beror på att folk flyttar och inte alltid vill bo exakt där farmor & farfar bodde. Ödehusen i glesbygd blir fler eller omvandlas till fritidsboende, medan städerna växer. Generellt sett alltså, ser väldigt olika ut från ort till ort.
Det är som att folk glömmer att begreppet “Avfolkningsbygd” är en grej.
Man säger “hela landet ska leva”
Men folk vill leva där det finns jobb och service. Där kultur är mer än skrika till ett kovverband och köra skotran.
Så därför blir det ju att vi har en fortsatt befolkningsflyttning.
Kompis var och turistade i Lappland. Pratade en del med företagarna och det var två saker som han tog med sig.
Majoriteten av företagarna inom turism var inflyttade.
De som koncumerade kultur/aktiviteter var enbart turisterna. “the locals” såg man enbart på lokala hamburgerhaket/thaikiosken.
Svårt att se hur landsdelarna ska leva när det blir så beroende av extern införsel av både företagande och konsumtion.
Småland är ju ett av få exempel där “avfolkningsort” faktiskt försöker ta ansvar för sin egen framtid. Men det är ju gamla tiders center/bondeförbund och småföretagaranda.
Så ser det ju ut typ överallt, boende i Zizkov håller sig på sina lokala ställen likt folket i Solna.
Kulturen i centrala Prag och Sthlm är för turisterna.
Sen har du så klart rätt gällande arbete och service.
Så är det. Lite tragikomiskt då en del svenska museer är i absolut världsklass.
(Vi fick aldrig våra samlingar bombade)
Sen ska jag nog som norrlänning observera att Göteborgarna känns som mer kulturella och “intellektuella” vad gäller den delen än folk i myrstacken.
I sthlm finns det visserligen konstnärskollektiven söder/årsta/teflonplan. Men intresset bland övriga är mer snabba cash.
Det var ju nån som elakt sa att Sverige har världens mest oallmänbildade företagsledare. I resten av världen är det status att läsa och ha koll på konst. I Sthlm är det status att stå och skrika på nån boll i läder. Sportboll är väl annars bara skulturell tatus bland ledare i diktaturer och oligarker? 😉
Jag skulle vilja påstå att alla som har ägt sitt boende i mer än tio år har köpt till “reapriser”.
Inte bara 60- och 70-talister som kom in på bostadsmarknaden under 90-talskrisen.
Det har alltid låtit likadant: priserna är alltid för höga. Kanske kommer en sättning som nu efter Coronan men priserna är fortfarande högre nu än när de var för höga förut och vi redan då hade bostadsbubbla.
Om 20 år kommer Gen Alpha sitta och svära över Gen Z som kunde köpa så billigt på 20-talet och hur lätt de hade att komma in på bostadsmarknaden.
Varför har vi en prisbubbla?
Snälla Rikki, du har ja varit med i typ hundra år precis som jag.
Låt oss nu slippa ännu en diskussion gällande priset på fastigheter som i Sverige närmast är att betrakta som en religion.
Ja men priserna har väl alltid varit för höga? Sedan hundra år.
Jag skall vara tyst. 🙂
Jag vill bara tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Frågar du mig? Det var mest ett uttryck för ett sentiment som alltid verkar ha funnits. I alla fall sedan millennieskiftet eller så. Priserna är för höga, vi har bostadsbubbla et cetera.
Om vi faktiskt har eller har haft en prisbubbla på bostäder den frågan lägger jag mig inte i.
Vi har aldrig haft en bostadsbubbla (om man tittade på för tiden kända fakta).
Däremot har ju obligationerna varit extremt bubbliga under minusräntan.
En person sa till mig när jag ville köpa hus i mitten på 80-talet att det historiskt alltid varit lönsamt att köpa hus. Jag lydde hans råd och jag tycker han hade rätt.
Så är det.
Såg att Peter Lynch nämndes av en kommentator ovan.
Nu minns jag inte exakt vad det stod i boken jag läste på 90-talet men det var typ “hur många fattiga husägare har du träffat?”
Hans råd i boken var att köpa bostad är den första investeringen du ska göra.
Nu var jag lite eljest och började med aktier först men i princip tycker jag att han hade rätt.
Dock är jag väldigt neg till dagens fastighetsmarknad som jag tycker förstörts totalt av inflationen till följd av pandemin. Dagarna med billigt boende är över.
Det har alltid varit “omöjligt” att komma in på bostadsmarknaden, iaf i Stockholmsområdet. Det var kanske t o m värre förr. Mina föräldrar hade i början av 1960-talet finansieringsproblem när de ville köpa ett litet radhus i en kranskommun till Stockholm (Tullinge). Det var då “fullständigt omöjligt” att köpa ett hus i Stockholm. De lyckades till slut låna ihop till halva fastighetspriset av tre olika nära släktingar. Och då kunde de förhandla sig till ett bottenlån med banken för den andra halvan. De hade en mycket hög familjeinkomst. De tjänade inga pengar alls på sitt hus de köpte på 1960-talet och sålde på 1990-talet, om man tar hänsyn till inflationen. Jag skulle säga att det är enklare idag (aningen mindre omöjligt), både att köpa ett hus och att tjäna pengar på värdehöjning.
Håller helt med, bostadsmarknaden har alltid varit svår och kommer alltid vara svår.
Åtminstone där jobben finns och där de vill bo.
det pratas just nu om att fler vill flytta från storstäderna pga våld och kriminalitet, men det är ju inte samma som att de vill flytta till en glesbygd som håller på att självdö då ungdomarna inte får jobb på orten efter gymnasiet.
nära stort nöjesutbud, flygplats, bra kommunikation och natur vill man ha.
I många år svor jag över hur det är omöjligt att köpa sin första bostad, marknaden är skev, förstörd, riggad och allt däremellan men sen helt plötsligt köpte jag en villa. Allt är omöjligt till man gör det antar jag
Precis som kanalsimmaren Lindeman… den kan ni lyssna på om ni inte känner till den.
Hasse och Tage
Länk
https://youtu.be/p0mZ_KlbyYs?si=gr88IHyIOz4H_fcX
Min första lägenhet var en andelslägenhet som inte var belåningsbar. Lika bra det för jag skulle aldrig få något lån av en bank då. Jag fick låna av släktningar. Andelsföreningen var en mystisk konstruktion av aktiebolag och kommanditbolag.
Vi hade en jättelåg avgift och gjorde stora förluster som vi drog av i deklarationen. Året efter gjorde vi en inbetalning för att täcka förra årets förlust. Efter några år togs den fina möjligheten bort.
Precis så. Pratade lite med den äldre generationen (Gen X för mig som är Millenial) som köpte samma typ av hus vi äger. När de köpte på 90-talet gick typ 70% av deras disponibla inkomst till bostaden och de fick spara sate för att inte behöva fördärva sig med lån.
En annan jämförelse. Ingångslönen som mina Gen X kollegor fick på 90-talet var typ 12 000 – 15 000 kr/månaden. Ingångslönen idag ligger runt 40 000 kr/månaden.
9600 kr/mån på mitt första “riktiga” jobb 1987 som nybakad Gymnasieingenjör. Var dock uppe i 12 000 kr/mån två år senare.
Under tidiga 90-talet var löneutvecklingen trög men jag var glad att jag hade jobb, mina klasskompisar som hoppade på Civ.ingutbildning och kom ut 1992 hade det jobbigt då. Sedan tog det visserligen fart ordentligt i och med IT-bubblan men då hängde alla med. Idag ligger vi på ungefär samma lönenivå, jag kanske har någon tusenlapp lägre än jag haft med M.Sc. examen men har å andra sidan 4-5 år längre i arbetslivet och sluppit studielån så livet hade inte blivit bättre.
Den relevanta jämförelsen är pris/årsinkomst. Inkomster har stigit med säg cirka 2% per år. Orsaken till prisökningarna de senaste åren är räntesänkningar.
Relativa skillnader i ränta ger (ungefär) motsvarande relativa utslag på priser, så när räntan sänktes från 1% till 0.75% gav det 25% prisökning över tid. För att priser ska öka snabbare än inkomster framöver krävs den här typen av sänkningar tills något brister.
“Ingångslönen som mina Gen X kollegor fick på 90-talet var typ 12 000 – 15 000 kr/månaden. Ingångslönen idag ligger runt 40 000 kr/månaden.”
Det där låter inte alls som en dålig jämförelse där man jämför låga ingångslöner från 90-talet med de högsta nu 2024.
Kanske ska tillägga att jag själv är Gen X – dvs den IRONISKA generationen.
Jag fick som sommarjobbare i början av 90-talet 76 kronor i timman på en möbelindustri – dvs som 16-17-åring som inte kunde något – det blir en månadslön på runt 12.000 kr.
Att ingångslönen skulle vara så låg för utbildade på 90-talet tror jag inte på – iaf inte för samma grupp som du idag påstår får 40.000 i ingånglön.
Minns att jag läste att “systemvetare” hade ingångslöner på 20k-25k ca mitten av 90-talet. “Fina jobb” bör ha legat omkring 30k mot slutet av 90-talet. Kan minnas fel.
Min första lön som IT-konsult nybakad från GU var 17 600:- SEK år 1996.
Tycker det låter lite högt med upp till 25k i ingångslön 1995 för ett IT jobb men jag kan ha fel. Minns inte vad jag fick när jag började på fina firman tidigt 90-tal men jag har något svagt minne att det kan ha legat i häraden av 25k kanske.
Du minns fel. Ingångslön för Civ Ing inom IT var kring 20-21k ’99-’00. Kanske något högre i stockholm.
Efter it-bubblan. Ja
Inte innan.
Den systemvetare som fick en ingångslön på 25k år år 1995 finns nog inte. Detta var precis då arbetsmarknaden börjat ta fart igen efter bankkrisen och det fanns ett överflöd av högutbildat IT-folk.
Jag sökte och blev erbjuden jobb på Ericsson 1996 med närmare 10 års erfarenhet på hyfsat avancerade tjänster. Minns tyvärr inte vad lönen var men antagligen något i häradet 25k. Vad jag däremot minns mycket väl var att jag tackade nej till jobbet för att en bra 2:a på Söder kostade ca 650-750k och det tyckte jag var åt h-vete för dyrt för att det skulle vara värt en flytt till Sthlm. Vet inte vad en motsvarande skulle kosta idag men gissar runt 5-8 MSEK?
Den systemvetare som fick en ingångslön på 25k år år 1995 finns nog inte. Detta var precis då arbetsmarknaden börjat ta fart igen efter bankkrisen och det fanns ett överflöd av högutbildat IT-folk.
Jag sökte och blev erbj*den jobb på Ericsson 1996 med närmare 10 års erfarenhet på hyfsat avancerade tjänster. Minns tyvärr inte vad lönen var men antagligen något i häradet 25k. Vad jag däremot minns mycket väl var att jag tackade nej till jobbet för att en bra 2:a på Söder kostade ca 650-750k och det tyckte jag var åt h-vete för dyrt för att det skulle vara värt en flytt till Sthlm. Vet inte vad en motsvarande skulle kosta idag men gissar runt 5-8 MSEK?
(dubbelpost pga blockord)
Här finns en artikel om faktiska ingångslöner från 2000. Långt från 25k även då.
https://www.nyteknik.se/karriar/ingen-civilingenjor-borde-ta-jobb-pa-ericsson/130292
Det finns fortfarande IT-tekniker som får 24.000 i månaden.
Tidigare arbetsgivares produktionsanläggning i Sthlm. 24.500 i ingångslön.
Jag tror prognoserna missar en liten men viktig detalj. Problemen i röda havet är inte lösta och fraktpriser är upp rejält. 100-300%.
Detta kommer att driva priser och därmed inflation och därmed räntor och därmed trycka ner huspriser.
https://terminal.freightos.com/freightos-baltic-index-global-container-pricing-index/
mmm…. Men lite kort graf.
https://www.drewry.co.uk/supply-chain-advisors/world-container-index-weekly-update/world-container-index-assessed-by-drewry?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=WCI%20Weekly%20Update
Shanghai-Rotterdam upp 340% på ett år…
Ja, och inte lär det bli bättre i området runt Röda Havet inom överskådlig framtid.
Knappast.
Frågan är hur det slår på priser och inflation. Frakt är en komponent i det mesta men ofta inte den största.
Pratar vi Sverige tror jag inflationen kommer att fortsätta under 2024-2025.
Ännu har inte höjningarna som kommer 2025 för fjärrvärme, VA, elnät, avgifter, hyror etc sjunkit in i folks medvetande.
Länge sen jag fick en uppdatering från mat- och godisbranschen.
Sist jag fick det var trenden tydlig att folk byter mat mot godis pga prisbilden på varorna och att den egna plånboken inte räcker till. Ärenden hos Kronofogden är på ATH och fortsätter att trenda uppåt.
Snacket om att folk har råd beror helt på vilken samhällsklass man befinner sig i.
Jag uppskattar att mer än halva Sveriges befolkning har det kämpigt just nu.
Mer tom
https://en.macromicro.me/charts/44756/drewry-world-container-index
Jo tack, dessa containerpriser är en ständig huvudvärk!!!
Kompenserar det inte i viss mån att vi har haft en överproduktion av tonnage där man beställde för mycket under logistikhaverierna under pesten
Det överflödet av tonnage trodde man skulle krascha prisrena men nu verkar det agera “kudde” mot för extrema prisökningar?
Nu har jag inte hunnit läsa på hur det ser ut. Men det är min magkänsla
Vi har på jobbet båtar som går den långa vägen och jag har inte hört något alls från logistikavdelningen att just det skulle vara ett problem.
Men har det tonnaget tagits i bruk än?
Det kanske är en kudde men som du ser ovan så har priserna Shanghai-Rotterdam gått upp 340% på ett år. Det kommer att slå på priser på varor med viss fördröjning.
Problemet att gå långa vägen åt båda hållen är att det tar längre tid innan samma fartyg kan ta ny frakt och därmed minskar kapaciteten samtidigt som efterfrågan ökar med prisuppgång på frakten som resultat. Inget konstigt, den stora frågan är hur det slår på konsumentpriserna. Eventuellt efter ytterligare förädlingsled mellan frakt och vara beroende på vad som fraktas.
Jag ska vara ärlig och säga att jag vet inte.
Jag vet bara att våra kostnader än så länge inte påverkats.
Samtidigt som det skulle vara orealistiskt att det inte påverkas.
Behöver läsa på mer 😀