Kronan fortsätter att stärkas och drar ned guldpriset. Slopandet av den extra höga marginalskatten för de högst ainkomsterna, värnskatten, gav sex miljarder kronor i ökade skatteintäkter och dess existens sedan 90-talskrisen har kostat svenska staten 280 miljarder kronor i utebliven skatt. Bostadspriserna steg ca en halv procent i maj enligt SBAB och Booli.
Stockholmsbörsen gick back förra veckan och breda OMXSPI gick -0.85% medan strobolagsindex OMXS30 gick -0.78%. Den svenska kronan fortsätter att stärkas och är nu på sin starkaste nivå mot dollarn sedan mars, efter att ha passerat dippen i april. USDSEK kostar nu 10:52. Även euron är tillbaka på mars nivåer med 11:42 SEK för en EUR. Starkare krona drar ner guldpriset som i skrivande stund går på 785:- SEK per gram.
I USA gick börserna också back. Tekniktunga indexet NAsdaq 100 gick -1.44% och breda S&P-500 gick -0.51%. Sämst inom FANANGST gick Spotify med -3.69% och bäst gick Nvidia med +2.97%.
Borta i de asiatiska tidszonerna inleds dock börsveckan nu positivt under morgonen, och samtliga index som bloggen bevakar stiger under måndagen. ASX 200 +0.79%, Hang Seng rusar +2.23%, KOSPI skuttar upp +1.90%, Nikkei går +1.15% och Straits Times går +0.31%.
Slopandet av värnskatten, dvs de extra procenten i marginal skatt på de högsta inkomsterna, höjde statens skatteintäkter med sex miljarder rapporterar Tidningen Näringslivet. Detta då höginkomsttagare som kan styra sin inkomst, som företagare, höjde sina löner när skatten sänktes eller arbetade fler timmar. Beräknignarn visar att staten gått miste om 280 miljarder kronor i skatteintäkter sedan värnskatten infördes av Socialdemokraterna 1995, då företagarna därmed hållit nere sina inkomster och andra begränsat sin arbetstid när det inte varit lönt att ta den där extra timmen övertid.
Värnskatten drog in sex miljarder om året, och med sex miljarder i ökade skatteintäkter så gav det alltså 12 miljarder i skatter per år att inte ha värnskatten, eller en ökning med 100%. Tidningen Näringslivet drivs dock av lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv, så de kallar en ökning med 100% för 200% då man förmodligen växt upp med Göran Perssons skola.
Svenskt Näringsliv vill nu att avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas, så statens skatteinkomster ökar ännu mer när inkomster inte motarbetas. En sådan skattesänkning på arbete kommer alltså ge mer skatteintäkter är tanken.
Nu missar man förstås att den främsta anledningen till höga skatter för höga inkomster är avundsjuka och den försvinner ju inte av skattesänkningar. Det är viktigare att alla får det sämre genom lägre inkomster och lägre skatteintäkter, än att staten får in mer skatt som kan gå till de svagaste i samhället.
SBAB och det adopterade dotterbolaget Booli rapporterar att bostadspriserna steg i maj, även om det finns viss variation, som gör att man titulerar det hela som skakig prisuppgång. Man är dock så seriösa att man faktiskt säsongsjusterar priserna, som då steg 0.2%, fördelat på 0.6% för lägenheter och 0% för villor, men i nominella termer (=faktisk värdering) steg lägenhetspriserna 0.5% och villorna 0.4%. Uppgången för lägenheter var alltså något högre än normal och villorna precis som normalt i maj.
SBAB:s chefsekonom säger:
“Bostadspriserna har nu visserligen stigit fem månader i rad och med sammanlagt nästan 6 procent sedan årsskiftet. Den trendmässiga prisuppgången – alltså när man justerar för hur mycket bostadspriserna brukar öka i maj – indikerar dock en betydligt lägre prisuppgång än i april. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Man kan kanske mot denna bakgrund sammanfatta prisuppgången i maj som lite skakig.”
För lägenheter kan man se rekyler där priserna stigit som mest, men för villor går det väl inte att s annat mönster än att uppgångarna är starkast i storstadsområdena
| 1 mån | 1 år | |
| LÄGENHETER | +0.5% | +3.5% |
| Stor-Stockholm | +0,6% | 4.2% |
| Stor-Göteborg | +1.4% | +2.1% |
| Stor-Malmö | -0.8% | +3.4% |
| Norra Sverige | -1.1% | +6.8% |
| Mellersta Sverige | +1.8% | +2.5% |
| Södra Sverige | -0.1% | +0.3% |
| SMÅHUS | ||
| Stor-Stockholm | +0.4% | +2.2% |
| Stor-Göteborg | +3.6% | +3.1% |
| Stor-Malmö | +1.5% | +4.3% |
| Norra Sverige | -2.6% | +1.9% |
| Mellersta Sverige | -0.5% | -1.9% |
| Södra Sverige | +1.2% | +2.1% |
Man kan väl bara konstatera att bostadspriserna vänt upp. Nu brukar de gå ner i olika omfattning i juni – juli och går sedan starkt i augusti – september för att sedan falla mot slutet av året, men det är helt normalt.
Räntorna kommer inte stiga nämnvärt för svensk del, utan snarare sänkas. Konjunkturen kommer nu återhämta sig, folk kommer få lönehöjningar och om ett tag kommer arbetslösheten gå ner. Man kan nog konstatera att kraschen i bostadsbubblan inte blev värre än så här den här gången och att nedgången nu är över. Reala nedgångar var någonstans runt 30%.
Att priserna kommer stiga framöver betyder dock inte att de kommer skena. Man kan ju säkra och säga att de ska stiga 3% om året eller vilken takt det nu blir på lönehöjningarna.
Bloggen har dock alltid fel om bostadsbubblan, så att …
Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).
Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
113 kommentarer
Det pekar åt rätt håll så den ekonomiska tillväxten är på väg upp i en värld med ändliga resurser.
What can possibly go wrong?
Fråga bloggen.
Det är dock en vanlig missuppfattning att man måste gräva upp saker i marken, eller fälla träd, för att skapa tillväxt…
Man måste öka energiförbrukningen, då tillväxt per definition är effektiviseringar av mänskligt arbete, dvs byte av arbetskraft mot energiförbrukning.
Internet har t ex ökat energiförbrukningen rejält globalt och sparar inte alls energi.
Glädjen är stor idag då Microsoft uppger att man investerar i “..utbyggnad av existerande serverhallar i Sandviken, Gävle och Staffanstorp. ” https://omni.se/microsoft-satsar-34-miljarder-kronor-pa-svensk-ai/a/8q6rJ2
Vi byter vår stora energitillgång mot nya arbetstillfällen! /s
Vi byter vår energitillgång mot pengar i Microsofts kassa skulle jag tro. Om de betalar någon skatt öht. så är det nog i Irland.
Känns inte helt olikt Bitcoin processen detta med AI, man använder en massa energi för att skapa pengar i sin egen ficka först och främst.
Även energianvändning kan ju göras mer (eller mindre) effektiv. Dels kan förbrukare göras mer effektiva (exempel, en ny bilmotor konstrueras som drar mindre bensin än föregångaren) och dels – den stora förändring vi nu ser – kan man använda en högre del förnyelsebara (eller åtminstone icke-fossila) energikällor. Vi har ju i Sverige välsignats med stora möjligheter till vattenkraft vilket gynnat oss, och numera byggs vind- och solkraft ut, där vi åtminstone på vindområdet också har det relativt väl förspänt.
På kärnkraftsområdet – icke-fossilt om än icke förnybart – är väl just nu graalen att uppnå den nya generation av kärnkraft som kan använda det förbrukade bränslet för våra gamla kärnkraftverk och dels få ut mer energi ur det och dels göra det mindre farligt för framtida generationer.
Så även om energianvändningen enligt vissa postulat ovan måste öka (jag är inte helt benägen att hålla med) kan vi välja bort energikällor som leder till miljöförstöring och ändå ha tillväxt – vilket för mig innebär att vi gör saker smartare och effektivare och samtidigt höjer vår levnadsstandard i vid bemärkelse. Och glöm inte att i begreppet höjd levnadsstandard ingår sådant som effektivare sjukvård vilket leder till högre livskvalitet och längre livslängd, bara en sån sak.
Huvudingrediensen i termen välstånd är bra sjukvård. Det är det allra viktigaste för att alla ska kunna ha ett bra liv.
Materiellt välstånd är förvisso också bra, men det är underordnat. Över en viss nivå på det materiella välståndet ökat inte livskvaliteten proportionellt mot antalet nya, och dyra, prylar (för de flesta; undantag finns, förstås).
Kärnkraft är i princip “förnybart”, dvs bränslet kommer inte att ta slut innan solen tar slut.
Reaktorer kan drivas med uran extraherat från havsvatten, och det finns väldigt mycket där.
Det krävs förvisso en del teknikutveckling, men yellowcake har redan producerats från havsvatten. Det är inte kommersiellt gångbart i dagens läge, förstås, men den som väntar på något gott …
Å andra sidan finns det mer energi i jordens närområde än vi kan ta tillvara på under oöverskådlig tid. Det gäller bara att komma på hur, men jag tror att vi är på god väg.
Hur skulle tillväxt INTE motsvara ökad energiförbrukning, ökad förbrukning av resurser som inte är oändliga osv?
Kan du på något rimligt sätt förklara det utan att det blir tulpanlökar eller bostadsbubbla av det hela?
Får folk mer pengar spenderar de pengarna och konsumtion är som vi vet en källa till antropogen miljöpåverkan.
En satellitlänk eller fiberkabel drar mindre energi än en kopparkabel för samma mängd överförd information. 5G överför information med mindre energi än GSM. Så teknikutveckling är en sådan form av tillväxt som i många, men inte alla, fall leder till minskad energiförbrukning.
Sedan finns det tillväxt i form av effektivare affärsmodeller. JIT är ett exempel, stordrift ett annat.
Sen kan bloggaren skriva fler inlägg och fler böcker utan att för den skull dra mer energi, endast genom att jobba fler timmar. Så man kan ha tillväxt genom att jobba mer och “dra energi” som leder till ekonomisk tillväxt istället för att använda den energin på fritiden.
Finns många fler exempel. Sen att energiförbrukningen ändå ökar beror naturligtvis på att det också finns många former av tillväxt som kommer av just ökad energiförbrukning.
Det svarar inte på frågan hur tillväxt skall motsvara lägre nyttjande av resurser.
Bara att du genomför effektiviseringar vilket inte nödvändigtvis innebär tillväxt i sig heller.
Har man ekonomisk tillväxt får folk det bättre och spenderar mer. Det innebär ökad förbrukning av X och Y, där X och Y vanligen är ändliga resurser.
@DJ, nu är det nog inte själva överföringen som drar så mycket energi, men alla datahantering i form av serverhallar mm.
Vem ser t.ex. till att det blir färre hårddiskar som ska snurra, det finns ingen som raderar onödig data, allat läggs bara på hög.
Sedan tillkommer AI, kryprovalutamining mm som också är väldigt nödvändigt.
Och allt detta kostar otroliga mängder energi!
Har hört talas om en utredning som visade på att det i vissa fall är mer miljövänligt att skicka info via pappersbrev än att skicka mail, men det kan vara en skröna då jag inte sett den.
@Sverre Det stämmer med mail men beror lite på vilken epost du har. Det som drar energi är inte att sända mailet men att det ska ligga konstant tillgängligt på någon molntjänst i kanske 5 eller 10 år istället för en engångsutgift på att sända ett pappersbrev.
Det exemplet, att skriva mer utan att dra mer energi, vill jag nog hävda är fundamentalt fel. Mer skrivande kräver mer tanke, samt att använda fingrarna på tangentbordet använder muskler som behöver energi. Datorn drar dessutom mer ström än om den inte används, så såväl den kemiska energiåtgången inom kroppen som elektricitetsanvändning ökar. Kroppen behöver mat som energikälla och maten behöver produceras på något sätt.
Så vad vi gör vid tillväxt är att byta sätt att använda energi till något som enligt något mått är en effektivisering. Däremot finns det en sak som hela tiden kommer att öka, oavsett om vi har tillväxt eller frånväxt: universums entropi.
Och att tillväxten ökar med den frigjorda energin. Om man “valt” att leva på samma nivå av välstånd som vilken godtycklig tid som helst innan men inte likt amish sagt nej till utveckling kunde man sänkt energi förbrukningen med modernare teknik utan att sänka sin levnadsstandard. Tex bilindustrin är ett bra exempel man har mycket effektivare motorer nu även om vi bara pratar hederliga fossilbilar, skulle man inte ökat olika sorters komfort kunde man byggt en modern t-ford med betydligt bättre bränsle ekonomi
Det är klart att man kan ha tillväxt utan att förbruka mer resurser.
“Har man ekonomisk tillväxt får folk det bättre och spenderar mer. Det innebär ökad förbrukning av X och Y, där X och Y vanligen är ändliga resurser.”
Om man bara får tillräckligt hög effektivisering kan man öka konsumtionen utan att öka konsumtion av resurser eller energi.
Tag ett enkelt exempel i stil med belysning.
Jämfört med 70-talets energikris när alla sprang runt och släckte lampor och varannan gatlykta. Idag kan vi i i-länderna i praktiken konsumera hur mycket belysning vi vill utan att öka vår energiförbrukning.
Med miniatyrisering och fungerande återvinnings/retursystem kan man konsumera mer prylar utan att öka vare sig energi- eller materialförbrukning.
etc. etc.
Det gäller bara att ha en effektivisering som är snabbare än konsumtionsökningen och det är kanske inte så vanligt. Fosil-bilar är ett extremt bra exempel. Motorerna har blivit mycket effektivare. Men vikten och luftmotståndet har ökat nästan lika fort. Så det kostar mer material och marginellt mindre bränsle att förflytta den ensamme föraren idag samtidigt som det finns fler bilar.
Men det är ingen naturlag att det skall vara så.
Jevons paradox gäller. Ju effektivare vi är på att använda något, desto mer använder vi det.
Försök använda någon Internettjänst med ett 56.4 kbps modem idag.
Snarare är mängden data som överförs över Internet och som lagras i serverhallar i princip exponentiellt.
RIKKI: Det svarar inte på frågan hur tillväxt skall motsvara lägre nyttjande av resurser.
Det är ju precis det jag gör. En satellitlänk kräver inte att du gräver upp marken och kräver inte att du bryter koppar i en gruva för att bygga kabeln. Det är lägre nyttjande av resurser. Att förmedla meddelande med hästryttare kräver ännu mer energi. På samma sätt i mina övriga exempel.
SERRE: nu är det nog inte själva överföringen som drar så mycket energi
Det var bara ett exempel. Även lagring som du nämner har sett tillväxt utan att öka energibudgeten. Nya hårdiskar kan lagra samma mängd data som hårddiskarna anno 1995 till en mycket lägre energikostnad. Sen att vi också genererar mer data idag är en annan diskussion. Jag vill bara påvisa att det går att ha tillväxt utan ökad energiåtgång.
PENTIIVARG: Mer skrivande kräver mer tanke, samt att använda fingrarna på tangentbordet använder muskler som behöver energi.
Jag skrev ju uttryckligen att den formen av tillväxt handlar om att nyttja energi som annars spenderas på fritiden, när Lars är ute och vallar får och gräver stängsel. Men det ökar ekonomisk tillväxt utan att “jordklotet” drar mer energi totalt sett.
DAN: bilindustrin är ett bra exempel man har mycket effektivare motorer nu även om vi bara pratar hederliga fossilbilar
Ja det är också ett exempel på teknologisk tillväxt som inte ökar energiförbrukningen.
MINDREVETANDE: Det är klart att man kan ha tillväxt utan att förbruka mer resurser.
Tack för din kommentar, du verkar ha fattat grejen. Tack alla andra som kommenterade också!
Förbrukning per enhet typ beräkning eller överförd datamängd är inte intressant eftersom dessa kvantiteter hela tiden växer (av olika anledningar) till att fylla tillgänglig kapacitet. Total energiförbrukning för hela tele/data-systemet/nätet är vad som spelar roll och det växer hela tiden.
En modern smartphone drar mycket mer energi än en gsm-telefon. Även tal- och standby-tid var bättre. Samma argument gäller verkningsgrad i motorer mm.
Ja, tekniskt utveckling är centralt men punkten där energiförbrukningen kan hållas konstant har vi inte nått ännu.
@ELBOW,
Drar det mer energi att spara en ebrev på en server än på sin egen dator? Jag gissar på att det är tvärtom.
@MIFFO
Stäng av onödiga elförbrukare som WiFi, Bluetooth och GPS så blir tävligen lite mer jämn.
Mjukvara och till viss del tjänster leder inte nödvändigtvis till mer energiförbrukning men däremot tillväxt.
Ett enkelt skattesystem utan enorma trösklar hade nog gett staten betydligt mer. Jag vet flera som inte jobbar extra och företagare som lägger sig precis under brytpunkten för statligskatt.
vidare verkar en del tro att statligskatt är 20% påslag som mest men glömmer då att socialaavgifter också helt plötsligt upphör att vara avgifter och blir ren skatt också. Då är marginalskatten mer än 75% i flera kommuner.
Jo, det är klart att man maxar föräldraledigheten eftersom brytpunkten gör att ledigheten kostar så lite.
Blir jobbigt när sista dagarna försvinner för den minsta, man vänjer sig vid 5-6v sommarsemester, utöver 2+ v ledigt vid jul och sedan alla loven.
Det är nog så här det är att vara statlig tjänstehjon med 35 dagars semester 🙂
Sänk skatten underifrån genom ökade grundavdrag.
Jag tror personligen på enkelhet och tydlighet. Detta kommer skapa rätt drivkrafter och mindre administration och planering/optimering.
Jobbskatteavdrag mm är inte tydligt. Enkel plattskatt eller med en progressiv skala som inte tar jättekliv. Total skatt på arbete bör ju inte vara mer än på kapital så det inte blir en labyrint av planering som bara skapar jobb på skatteverket, för jurister och skatteexperter…
Vill minnas att Estland har platt skattesats. Efter vad jag läst är det uppskattat (nej, inte menat som lustighet) och välfungerande.
Progressiv skattesats är enbart avundsjuka och missunnsamhet.
Estland har traditionellt haft en platt inkomstskatt, vilket innebär att alla skattebetalare betalar samma procentsats oavsett inkomstnivå. Här är en översikt av Estlands skattesystem:
Platt Skattesystem
Inkomstskatt: Estland har länge varit känt för sitt platta skattesystem. Fram till nyligen har inkomstskatten varit en fast procentsats för alla individer, vilket betyder att hög- och låginkomsttagare betalar samma procentsats på sin inkomst.
Bolagsskatt: Estland har också en unik företagsbeskattning där vinster som inte delas ut till aktieägarna är skattefria. Endast utdelade vinster beskattas, vilket syftar till att främja återinvestering i företagen.
Förändringar i Skattesystemet
Progressiva inslag: Trots att Estland har haft ett platt skattesystem har det införts vissa progressiva inslag. Från och med 2018 har Estland en skattefri inkomstgräns som gör att de med lägre inkomster betalar mindre skatt som en andel av deras totala inkomst. Den skattefria inkomstgränsen minskar gradvis när inkomsten ökar.
Skatteförändringar: Det har funnits diskussioner om att införa mer progressiva element i skattesystemet för att hantera ojämlikhet och finansiera sociala program, men den grundläggande strukturen har förblivit relativt platt jämfört med många andra länder.
Internationellt Perspektiv
Jämförelse med andra länder: Jämfört med de flesta andra europeiska länder, som ofta har progressiva skattesystem där skattesatserna ökar med inkomstnivån, är Estlands system mycket enklare och mindre progressivt.
Effekter på ekonomi och jämlikhet: Det platta skattesystemet har varit populärt bland företag och investerare på grund av sin enkelhet och förutsägbarhet. Kritiker menar dock att det kan leda till ojämlikhet eftersom höginkomsttagare inte bidrar proportionellt mer till skatteintäkterna.
Sammanfattning
Estland har historiskt haft ett platt skattesystem med en fast inkomstskatt för alla individer. Dock har vissa progressiva inslag, såsom en skattefri inkomstgräns, införts för att mildra effekterna av detta system. Jämfört med många andra länder är Estlands skattesystem fortfarande mindre progressivt. Diskussioner om att införa ytterligare progressiva element pågår, men hittills har systemet förblivit relativt platt.
Hur stark är Estlands ekonomi då? Tycker inte man hör mycket om estländska företag som tar över världen. Nån som kan ekonomi får gärna förklara varför, och hur Sverige ens kan ha konkurrenskraftiga företag. Jag får för egen del inte ihop det.
Estlands ekonomi är stark och framstående i flera avseenden, särskilt med tanke på dess storlek och historiska kontext som en tidigare sovjetrepublik. Här är några aspekter som illustrerar styrkan i Estlands ekonomi utifrån ett internationellt perspektiv:
Ekonomisk Tillväxt och Stabilitet
Hög Tillväxttakt: Estland har haft en stark ekonomisk tillväxt sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Tillväxten har drivits av marknadsreformer, digitalisering och en gynnsam affärsmiljö.
Låg Statsskuld: Estland har en av de lägsta nivåerna av statsskuld i EU, vilket ger landet en stark position när det gäller finansiell stabilitet. Låg skuld gör att Estland har större handlingsutrymme för att hantera ekonomiska kriser.
Digitalisering och Innovation
Digital Lätthet: Estland är känt som en av de mest digitaliserade länderna i världen. Program som e-Residency och omfattande användning av digitala tjänster för statliga och privata ändamål har gjort Estland till en global ledare inom digital innovation.
Startup-ekosystem: Tallinn, huvudstaden, har blivit ett nav för teknikföretag och startups. Estland har producerat flera framgångsrika teknikföretag, inklusive Skype, TransferWise (numera Wise), och Bolt.
Internationella Index och Rankningar
Ease of Doing Business: Estland rankas högt i World Bank’s Ease of Doing Business Index, vilket speglar ett gynnsamt affärsklimat med starka skydd för investerare och effektiv byråkrati.
Economic Freedom: Enligt Heritage Foundation’s Index of Economic Freedom rankas Estland som ett av de friaste ekonomierna i Europa, tack vare dess liberala marknadsekonomi, starka rättsstat och låg korruption.
Utbildning och Arbetskraft
Hög Utbildningsnivå: Estland har ett starkt utbildningssystem, särskilt inom IT och teknik. PISA-tester har visat att estniska studenter presterar mycket bra jämfört med andra länder.
Kvalificerad Arbetskraft: Den höga utbildningsnivån och betoning på teknik skapar en kvalificerad arbetskraft, vilket är attraktivt för internationella företag.
Utrikeshandel och Investeringar
Exportorienterad Ekonomi: Estland har en exportorienterad ekonomi med starka handelsförbindelser, särskilt med EU-länderna. Elektronik, maskiner och träprodukter är några av de viktigaste exportvarorna.
Utländska Direktinvesteringar: Låg beskattning och en öppen ekonomi gör Estland attraktivt för utländska direktinvesteringar. Utländska företag har investerat kraftigt i teknik, telekom och finanssektorerna.
Utmaningar
Liten Inhemsk Marknad: Som ett litet land med en begränsad inhemsk marknad är Estland beroende av export och internationella marknader för tillväxt.
Demografiska Utmaningar: Befolkningen i Estland är liten och åldrande, vilket kan utgöra en utmaning för framtida arbetskraftstillväxt.
Sammanfattning
Estlands ekonomi är stark och innovativ med hög tillväxttakt, låg statsskuld, och framstående digitalisering. Landet rankas högt i internationella index för ekonomisk frihet och affärsklimat, och har en välutbildad och kvalificerad arbetskraft. Trots vissa utmaningar, som en liten inhemsk marknad och demografiska utmaningar, har Estland etablerat sig som en dynamisk och attraktiv ekonomi på den internationella scenen.
Jag misstänker att ChatGPT numera hänger på bloggen under pseudonymen RUN DMC 🤣
Svar till DJ:
Sverige har väldigt många framstående företag och med den skala som dessa bolag har så är det klart att det inte tar stopp direkt pga skattesatsen.
Problemen är snarare att vi inte klarar att behålla vår konkurrenskraft. Kolla nominell BNP per kapita som det värdeskapande som kommer från en snitt person i sverige. Lägg till detta att vi har en enormt hög sysselsättningsgrad.
Vi urholkar vårat värdeskapande och konkurrenskraft. Från att varit #1 på 60-talet så är vi nu långt efter. Självklart är inte marginaleffekter enda förklaringen men en av anledningarna till att Svenskalöntagare, speciellt i dessa framgångsrika svenska bolag, blir fattigare och fattigare i en internationell liga.
Om man nu köper berättelsen om bostadsbubblan: vilken bostadsbubbla är det egentligen som har kraschat?
Reellt är det långt kvar till de nivåer som rådde när bostadsbubblan proklamerades för första gången sent 00-tal. Nominellt är det ännu längre.
Det var obligationsbubblan som briserat vilket resulterat i att vi är tillbaks på disponibel inkomst som rådde 2017-2018 inflationsjusterat.
Har en kompis som ska sälja sin tvåa på centrala Hisingen. Han köpte den 2019 för två miljoner. Nu är den värd en miljon. Han är inte glad för att ha mer lån än bostaden är värd.
Små bostäder har verkligen inte kommit tillbaka och även om priserna ökar marginellt nu så snackar vi att de flesta bostäder har förlorat ca 1/3 av värdet sen toppen där 2021-2022. Och ökningen av priserna matchar inte ens inflationen eller löneökningarna just nu.
Enligt SCBs fastighetsindex så har priserna på fastigheter jämfört med priset på allt annat sjunkit sen 2017 ungefär.
Oj 50% tapp nominellt är verkligen extremt. De siffror som cirkulerar talar annars för max 30% reellt (inflationsjusterat) och då har ju lånen också minskat i motsvarande grad. Hoppas att det löser sig för din vän!
Ja 50% är helt sjukt. Små lägenheter verkar mycket hårdare drabbade. Speciellt de vars föreningar har sämre ekonomi. Går att hyra i området för halva kostnaden av vad bolån och avgift kostar för hans lägenhet.
Till historien hör att han köpte hus och fick huset för en miljon billigare än om han köpt för ett-två år sen så på något sätt är han ändå skadefri. Förlorat en miljon på lägenheten tjänade en miljon på huset.
Men han vill ändå inte sälja för en miljon när man betalat två för lägenheten.
Jag har försökt förklara loss-aversion för honom men han kan ändå inte.
I vilket fall drabbar det ingen fattig. Han sitter på flera miljoner trots att han äger lägenhet, hus och sommarstuga.
Fråga de som köpte 2021 i Täby/Nacka/Bromma
Där priserna på vanliga villor i villamattorna gått från 11-12 miljoner till 8-9 miljoner. Och radhus från 6 till 4.
De priserna lär ju aldrig återkomma om inte pengar blir gratis igen.
Och här på landet har man sett en liknande smäll. Utom på hästgårdarna som gått ner med 50% eller mer
“liknande smäll”. Procentuellt. Dvs 30% ner från toppen.
Det är klart priserna kommer tillbaks så länge vi har inflation och löneökningar. Men det lär ta den tid de tar.
Din ständiga förmåga att befinna dig i stormens öga har gjort mig nyfiken.
Gjorde ett enkelt stickprov: Anbudsvägen i Täby. Likartade parhus byggda på 1970-talet. Slutpriser från Booli.
År 2020 verkar dessa ha gått för 4-5 miljoner. Sen 2021 verkar 5 miljoner ha passerats och ett gick dessutom för 5.8 miljoner.
I juni 2023, med styrräntan på 3.5% och stigande, gick ett för hisnande 6.4 miljoner! (Är det verkligen minusränta som eldade på funderar Werner?)
Sen nu under första halvan av 2024 har två sålts: 5.1 och 4.8 miljoner. Precis som 2020.
Så nä, får inte riktigt ihop sitt narrativ. Om du inte syftar på reella huspriser men då har ju lånen också minskat i motsvarande grad. ❤️
Villaaffärer reggas ju vid lagfartsbytet, kan vara sex månaders fördröjning.
Nu kollar vi ju som sagt äganderätt och inte bostadsrätt. Då Lagfarter är publika.
Där jag senast hörde anekdoterna om i Täby
2021-10-05:
Adlof Lemons väg 81: 7.95 miljoner
2024-04-25
Adlof Lemons väg 106: 5.5 miljoner
(Kedjehus, samma yta, samma tomt)
Finns många liknande exempel i Täbban. Men som man letar kanske man finner?
alldrig är en väldigt långtid.. Men ja det kan nog ta ett tag. En stor fråga kommer vara hur man hanterar lön och valuta kurs i sverige om Tex Tyskland kör med löneökningar som matchar inflation.. lufthansa skrev väl avtal på 10% efter strejken senast iofs för avtal längre än 1år
Skatter är ett intressant ämne. Alla har en åsikt men ingen har facit. Är man kapitalist vill man ha 0% skatt och är man kommunist vill man ha 100%. Liberaler och sossar i varierande grad däremellan. Att idealet inte ligger på dessa
två ytterligheter är väl rätt säkert, och empiriskt visat, så ur den synvinkeln är mittenpartierna ganska så rätt ute. Men frågan är vad som blir bäst för flest? Hade varit trevligt om nationalekonomi var en vetenskap likt matematiken så att man bara kunde spotta ur sig ett resultat, men nu är det ju snarast psykologi.
Nationalekonomi är inte psykologi.
Överlag är det extremt svårt med information, matematik, prognoser etc då den mänskliga faktorn hela tiden spökar.
Som vanligt reagerar ingen när bloggaren skriver att SPX är ner 0,5% (vilket är en orimlighet när Asien vänder upp).
SPX var i själva verket upp 0,8% vilket borgar för uppgången i Asien.
Enkla samband som folk inte förstår då de saknar kunskap i ämnet.
Det är just den mänskliga faktorn som är psykologi. Och den har extremt stor påverkan på ekonomi. Inte lika mycket inom t.ex. fysiken 🙂
Fair enough
Jag redovisade utvecklingen förra veckan. Inte i fredags.
Tack. Där fick vi ännu ett exempel på att man är en idiot.
Knappast.
Alla vill till himelen men ingen vill dö…
– Joe Louis
Är det inte en sång av Loretta Lynn?
Ni har rätt båda två.
Jesus built my hotrod…
Njae.
Socialister och folkpartister vill ha skattesystem som styr folk i önskad riktning – till exempel hög skatt på alkohol för att de inte ska dricka, och hög skatt på (vissa) inkomster så att socialisternas avundsjuka tillgodoses.
Andra vill ha ett skattesystem som finansierar offentlig sektor på ett minimalt snedvridande sätt, utan tröskeleffekter eller minskat arbete. Omfånget på offentlig sektor varierar dock rejält mellan olika debattörer.
Sedan finns det anarkokapitalister vilka varken vill ha offentlig sektor eller skattesystem. Men de kan nog i Sverige räknas på två händers fingrar …
Om vi hade 0% skatt och fri kapitalism, och ifall det finns efterfrågan på att stilla avundsjuka på väl någon entreprenör hitta en marknadslösning för det? 😉
Visst – någon skulle i nattväktar/anarko-Sverige kunna starta Storebror AB, dit folk kan ansluta sig och i utbyte mot 50% av sina inkomster få bo i en gated community med fullservice, inklusive en egen version av Internet.
Jag är på!
Jag finansierar, infrastruktur, dagis, skola, universitet, polis, militär och rättsväsende samt demokrati för detta. Slänger in en progressiv skatt så fattiga inte drabbas så hårt. Jag kallar mitt AB Konungariket Sverige så är vi biff. Ni slipper laglösheten och får mig som kung, då slipper vi familjen Bernadotte som dessutom är en okupationsregering tillsatt av Napoleon.
@TIGERMAN,
Om man är en äkta liberal vill man inte att staten ska kunna ta ut några skatter alls. Liberaler förespråkar individuell frihet och en minimal stat.
Bloggarjäveln borde kombinera sina intressen och skriva en artikel om bostadsmarknaden i Belgorod.
Den är nog starkt påverkad av hur många FAB som ryssarna tappar.
Ju fler som tappas desto mindre borde utbudet bli, vilket därmed borde öka priserna!
I like your thinking…
Kanske inte de boende i Belgorod håller med.
Skapar dessutom en massa jobb när man ska laga alla utsprängda fönster. Vilket också är anledningen till att Rysslands ekonomi går som tåget! Iaf om man får tro Moskoviterna.
Det är ju så det fungerar, minskar du skatterna ökar du tillväxten och välståndet på sikt, ökar du skatterna minskar du tillväxten och sänker skatterna på sikt. De skatter där pengarna används till någonting produktivt för ekonomin än motsvarande summa i sänkta skatter är väl försvinnande få.
Men de två problemen med det är dels att politikerna inte ser längre än 4 år fram i tiden och vill ha pengar NU till sin lekhink samt som du säger avundsjuka. Eller som många i vänsterpartiet och meningsfränder påstår, att det är en högre prioritet att få bort klassamhället än att de fattiga ska ha bäst möjlig tillväxt av välstånd.
Ökar du skatterna minskar du tillväxten och sänker välståndet på sikt* ska det vara
Men var det inte Magdalena Andersson som påstod att lafferkurvan var ett komplett påhitt från högern?
Japp – handelsutbildad dessutom men religion trumfar…
Stöd för Lafferkurvan
Empiriska Studier: Vissa studier har funnit bevis för att skatteintäkterna kan minska om skattesatserna är för höga. Detta har observerats i vissa kontexter, särskilt med mycket höga marginalskattesatser.
Policy Experiment: Reformer i vissa länder som sänkt skattesatser har ibland lett till ökad ekonomisk aktivitet och därmed högre skatteintäkter. Exempel på detta kan ses i Reaganomics på 1980-talet i USA och vissa skattereformer i Storbritannien.
Teoretisk Ekonomi: Ekonomisk teori stöder att extremt höga skattesatser kan ha en negativ effekt på arbetskraftens deltagande och investeringar. Modeller av arbetsutbud och investeringar kan visa hur höga skatter minskar incitamenten att arbeta eller investera.
Kritik av Lafferkurvan
Empiriska Begränsningar: Många empiriska studier har haft svårt att identifiera den exakta punkten där skattesatserna blir kontraproduktiva. Resultaten varierar beroende på tid, plats och ekonomiska förhållanden.
Enkelhet: Kritiker menar att Lafferkurvan är för enkel för att fånga de komplexa sambanden mellan skattesatser och skatteintäkter. Skattebeteende påverkas av många faktorer, inklusive skatteplanering, skatteflykt och den bredare ekonomiska kontexten.
Begränsad Allmängiltighet: Effekten av skattesänkningar kan variera kraftigt mellan olika typer av skatter (inkomstskatt, kapitalvinstskatt, bolagsskatt) och mellan olika länder och ekonomiska miljöer.
Kort- vs. Långsiktiga Effekter: Lafferkurvan tar inte alltid hänsyn till de långsiktiga effekterna av skattepolitik. Till exempel kan initiala skatteintäkter öka efter en skattesänkning på grund av ökad ekonomisk aktivitet, men om skattesänkningarna leder till budgetunderskott kan detta ha negativa långsiktiga konsekvenser.
Sammanfattning
Lafferkurvan har stöd i vetenskapen i den meningen att den teoretiska idén om en optimal skattesats som maximerar intäkter är logisk och har vissa empiriska bevis. Men den exakta formen och tillämpningen av kurvan är omstridd, och många ekonomer påpekar att den verkliga världen är mer komplex än vad Lafferkurvan kan fånga. Effekterna av skattepolitik beror på många faktorer, inklusive den specifika ekonomiska kontexten, hur skatteintäkterna används, och beteendet hos individer och företag.
I viss utsträckning handlar det om att folk lever kvar i gamla dar. Det fanns en tid (Reagan och Thatcher) där sänkning av skatterna gav ett kraftigt positivt utslag i företagandet, och var den stora åtgärden ekonomin behövde. Sen avtog nyttan med den typen av åtgärd, men globaliseringen kunde fylla samma roll istället. Nu har vi maxat ut nyttan med globalisering, och det vi behöver för att få verkligt drag under galoscherna är kanske något tredje som vi inte provat på förut.
Sen kan lite skattelättnader och väl vald globalisering fortfarande var bra på marginalen såklart.
Ättestupan är en nygammal idé för att främja ekonomisk tillväxt. Vi blir av med de som inte kan bidra och frigör kapital (arv) som kan omsättas av den mer ekonomiskt aktiva generationen.
Det känns som ChatGPT har svårt för det här med gruppnivå vs individnivå. All ekonomisk teori är ju en förenkling men på gruppnivå stämmer det för det mesta. Sen känns det som att den inte fick med allt här: “Lafferkurvan tar inte alltid hänsyn till de långsiktiga effekterna av skattepolitik. Till exempel kan initiala skatteintäkter öka efter en skattesänkning på grund av ökad ekonomisk aktivitet, men om skattesänkningarna leder till budgetunderskott kan detta ha negativa långsiktiga konsekvenser.” Menar de att skattesänkningar leder till inititalt budgetunderskott vilket kan ha långsiktiga konsekvenser? Finns gott om fall där genomslaget blir direkt. Som exempel kan tas värnskatten och Reinfeldts förta skattesänkningar. Både ökade omgående skatteintäkterna.
Det finns väl gott om exempel när ofinansierade skattesänkningar har lett till att ekonomin bromsas pga alltför hög offentlig skuldsättning. Eller att man helt enkelt fuckar upp framtida produktivitet.
Gör ett enkelt tankeexperiment.
Tag ett rikt land, sänk skatten. Finansiera genom att strunta i att underhålla infrastruktur och förstör utbildningen av nästa generation >>snabbspola 25 år>> titta på landets BNP- och produktivitetsutveckling.
Eller
Sänk skatten. Finansiera genom att låna upp budgetunderskottet varje år >>snabbspola 25 år>> Landet har en skuld på 100+% av BNP och Räntan läggs på lånet. Lånen ökar fortare än landets BNP-tillväxt.
Så jag förstår inte din invändning mot ChatGPT’s sammanfattning.
Jo, Keynes var ju klart jättehöger …
Du får dra den storyn för danskarna som är ett av världens rikaste länder samtidigt som de har högre skatter än i Sverige.
Danmark har dock lägre marginalskatt än Sverige, och vem vet, Danmark hade kanske varit ännu rikare om de haft lägre skatt? UAE har som jag förstått det 0% inkomstskatt, ynka 5% moms, 9% bolagsskatt och extremt låga skatter i allmänhet, och de är rikare än Danmark.
Båda har olja och gas.
Danmark har marginellt högre skatter än Sverige. Det är nog inom felmarginalen.
Det enda som är säkert är att danskarna har väsentligt högre förmögenheter kontra svenskarna.
Absolut möjligt att danskarna varit ännu rikare om lägre skatt.
Min poäng är dock att det inte går att sätta likhetstecken mellan låg skatt = hög förmögenhet.
Och hur stora är skillnaderna i realiteten?
UAE är ett väldigt bra exempel på att enbart låga skatter inte löser allt. En killgissning ger att diktaturer generellt sett har lägre skatter än demokratier. En annan killgissning ger att demokratier generellt sett har högre välstånd. UAE ligger visserligen högt på HDI-skalan men den säger inte allt. Deras gästarbetare t.ex. undrar säkert hur man mäter det.
Diktaturer har dock ofta en väldigt hög nivå av korruption (vilket jag känner mig säker nog att killgissa gäller även UAE) och få säker bromsar produktivitet och tillväxt lika mycket som korruption.
tycker nog att det är lätt orimligt att ta med en outlier som UAE om man vill jämföra effekt av skatt eller korruption. Man får ju försöka ta annars jämförbara länder. UAE har 40% av sina utgifter betalda av olje inkomster. Alaska har för övrigt också 0% inkomst skatt, och en ännu högre andel av utgifterna betalda av olja. Alla 0% skatte länder förutom somalia tror jag har det gemensamt att de är antingen små och någon sorts skatte flykt ställen eller har andra stora inkomster oftast olja..
Att skatteuttag ger beteendeförändringar är inte kontroversiellt. Ibland är det önskvärt, som vid skatt på tobak, men oftast inte. Värnskattens plusminus var väl ifrågasatt under hela dess levnad men jag tror inte ens Svenskt Näringsliv hävdar att alla skattesäkningar innebär ökad skatteintäkt för staten. Det vore absurt i så fall.
Sänker du till noll så ökar onekligen inte skatteintäkterna för staten så du har rätt. Lafferkurvan är det bästa vi har att utgå ifrån gällande teori på området.
Att det finns en optimal skattesats för en given skattebas är odiskutabelt. Vilken skattesats som är optimal är dock svårare att bestämma.
Allt tjatande från vissa håll om att sänkta skattesatser alltid leder till ökade skatteintäkter är dock obegripligt dum.
Och vems inkomst som skall optimeras är inte heller uppenbart.
Det kommer AI med tiden att lösa 🙂
Samhället förändras också, så samma skattesatser och samma fördelning kan vara positivt ett decennium, men hämma utveckling, välstånd och välfärd ett annat. Jmf med att idag är det väl typ 20% arbetare i Sverige, dvs LO-medlemmar som har ett jobb. Inte riktigt samma Sverige som när 50% var arbetare.
Det viktigaste är att staten inte lägger sig i ett landa ekonomi så mycket.
ett landa -> ett lands
Huruvida beteendeförändringar är “önskvärda” eller inte är nog något man i förstas hand bör fråga den vars beteende riskerar att förändras.
Ja, det är huvudanledningen till att jag alltid tycker att såssarna har fel. Deras politik handlar mer om att alla ska ha det lika jävligt i livet. Än att att förstå att de som skapar arbete behöver belönas för det annars så finns det ingen anledning för dem att skapa arbete och välstånd. Med andra ord så är det bra att folk blir rikare för då finns det mer att dela på då kakan blir större. Enkelt förklarat att räkna % på ingenting dvs 0 blir fortfarande noll och ingenting till alla. Men en lite del av någonting blir iallafall någonting. Fördelningspolitik handlar med andra ord inte om rättvisa som såssarna påstår utan som bloggen skriver enbart om avundsjuka och bestraffning av arbete.
Din observation går längre än skatteområdet.
I Malmö stoppade SAP länge byggnaden av villor, eftersom “Malmö är en industristad där folk bor i hyreslägenhet”. I och med stigande välstånd efter 1945 började malmöbor flytta ut från Malmö till grannkommunerna, där kommunpolitikerna hade färre ideologiska fixeringar. Malmö räknade kallt med att kommunsammanslagningarna skulle “återföra” dessa utflyttare och deras skattekraft till Malmö – men så upphörde vågen av kommunsammanslagningar och Vällinge mfl kommuner fortsatte existera.
Kvar stod Malmö, med tomma hyreslängor men långt färre höginkomsttagare. Om någon undrar varför Malmö ständigt haft problem sedan 70-talet …
Det var inte många år sedan V lyckades stoppa bygglov för just villor i Rågsveds-området med motivationen “Rågsved ska inte ha välmående villaområden” (lätt annorlunda uttryckt).
Det heter Velling. Vällinge ligger i stockholmstrakten och hyser Hvss bland annat.
Mvh Vellingebo.
Ps, det heter också motivering, inte motivation. Ds
Den största anledningen till att det gick åt skogen för Malmö var att den kommunala beskattningen av företag upphörde, eller snarare flyttades till staten. Där försvann en stor del av Malmös intäkter och inkomstskatten höjdes, vilket påskyndade utflyttningen till kranskommunernas villamattor.
Kranskommunerna vann stort på detta, de hade inga industrier att tala om så de förlorade inget på skatteändringen, men de fick många nya invånare med goda beskattningsbara inkomster. Det var så Malmö blev en fattig högskattekommun och Vellinge en rik lågskattekommun.
Ah, planmonopolet som verktyg för politisk makt. Och det har ju fungerat, S styr väl fortfarande Malmö?
Jajamensan! och det är ingen ändring i sikte.
Problemet med resonemanget att det är bättre att ha mer att dela på även om en del får en mindre del då de ändå får mer nominellt är att människan inte upplever fattigdom nomminellt utan det är den relativa fattigdomen man upplever, det är ju annars tex objekivt sant att alla i sverige är rika, vi tillhör väl i princip alla top 4% (tänkte jag men det behövs nog några % mer 4 blir väl bara de med median lön eller högre tror jag) i världen
Att fastställa den exakta inkomsten som placerar en person bland de topp 4% av världens befolkning är utmanande på grund av variationer i inkomstdata, växelkurser och levnadskostnader i olika länder. Men vi kan ge en uppskattning baserad på tillgängliga globala inkomstdata.
Globala Inkomstfördelningar
Enligt data från World Inequality Database och andra källor kan vi göra följande uppskattningar:
Global Median Inkomst: Medianinkomsten globalt ligger på omkring $10,000 per år per vuxen.
Topp 10%: För att tillhöra de topp 10% globalt behövs en årlig inkomst på cirka $35,000 eller mer.
Topp 1%: För att tillhöra den globala topp 1% behövs en årlig inkomst på cirka $100,000 eller mer.
Uppskattning för Topp 4%
Med dessa siffror som utgångspunkt kan vi uppskatta att:
För att tillhöra de topp 4% globalt krävs sannolikt en årlig inkomst på mellan $50,000 och $70,000 per år. Detta är en grov uppskattning och det exakta beloppet kan variera beroende på källan och metoden för beräkning.
Faktorer som Påverkar Beräkningen
Inkomstvariationer: Inkomster varierar kraftigt mellan olika länder och regioner. En inkomst som placerar någon i topp 4% globalt kan vara betydligt lägre än vad som krävs för att nå samma procentnivå i ett höginkomstland.
Levnadskostnader: Levnadskostnaderna är mycket olika mellan länder, vilket påverkar köpkraften för samma inkomstnivå. Till exempel, $50,000 har mycket högre köpkraft i ett låginkomstland än i ett höginkomstland.
Källor och Metoder: Olika källor och metoder för inkomstdata kan ge olika resultat. Vissa data tar hänsyn till skatte- och transfereringssystem, medan andra inte gör det.
Sammanfattning
För att tillhöra de topp 4% av världens befolkning i termer av inkomst, krävs sannolikt en årlig inkomst på mellan $50,000 och $70,000. Detta är en uppskattning och det exakta beloppet kan variera beroende på källor och metoder för beräkning. Det är viktigt att komma ihåg att inkomst och köpkraft varierar kraftigt mellan olika regioner och länder.
Bra med konkreta sammanfattningar i diskussionen, är det en AI på svenska som lagar det?
Snyggt att du fattade, väntat ett tag på avslöjandet.
Det såg rätt uppenbart ut redan från början. Ännu mer för varje ytterligare exempel. Stilen är ganska stel och följer en given mall. Det jag funderade på var hur man skulle kunna omformulera det hela, stryka och utveckla bitar för att göra det mindre uppenbart.
Siffrorna stämmer inte heller. 100 000 USD placerar dig i 1% i Sverige, inte i världen.
@Dan det är väl avundsjuka som är skillnad i det nominella som gör att man upplever fattigdom. Jag ska berätta för dig det jobbiga med att vara rik. Det är att du bara kan äta dig mätt. Du kan bara köra en bil åt gången. Vara på en plats i taget. Livet blir helt plötsligt fullt med begränsningar. Allt blir då en prioritering. Men som Janis Joplin sa jag gråter hellre i RR än en VW.
Var det inte en Mercedes Benz?
Du har rätt Pentivarg, visst var det MB. Minnet sviker mig det var hårt på 70-talet:)
Lars, insiktsfullt. Rik brukar dessutom samvariera med “jobbar mycket och har mycket ansvar” vilket gör att tiden att genomföra prioriteringarna på också minskar.
Rikedom ger valfrihet. Man kan välja på många olika sätt att äta sig mätt Man kan välja vilken av alla sina bilar man ska köra idag. Man kan välja vilken plats man vill vara på. En massa begränsningar försvinner när man är rik.
Ang skatter
Förr hade jag en företagslokal där jag periodvis bodde. Lokalen var på 170 m2, den privata delen var på 25 m2. Jag hade mer än gärna redovisat och skattat för de privata 25 m2, men så som skattereglerna är så fanns inte den möjligheten.
Om jag hade skrivit mig på adressen och låtit mitt företag hyra ut 25 m2 till mig själv, då hade skattereglerna ansett att adressen var boende och att jag hade firman hemma och ansett att jag skulle betala hela hyran själv och skicka en räkning till firman/göra avdrag för hyra på några tusen om året. Jag hade alltså fått betala företagets lokalkostnader med privata pengar.
Regelverket tvingade mig att begå skattebrott. Med ett regelverk anpassat till mitt användande av min lokal så hade staten fått in mer skatt. Hur svårt kan det vara? Företagets lokal 145 m2, privat yta 25 m2. Privat yta skattas. Går utmärkt för skm att göra revision och komma och titta på en lokal. (Vilket de faktiskt gjorde, då röjde jag undan i privatdelen och sov på golvet på en madrass tills revisionen var avslutad och skm nöjda. När skm var och tittade så stod lite kartonger i privatdelen, fast de tittade inte ens där och resten var otvetydigt yta för verksamhet.)
Min uppfattning är att staten gärna får skattefinansiera allt möjligt. Men att det nästan alltid är bättre att lämna utförandet till privata aktörer. Borde leda till det bästa av båda världar. Dvs att vi kan genomföra långsiktiga investeringar i t.ex. utbildning, folkhälsa, energiproduktion, bostäder osv. Samtidigt som vi inte sätter konkurrensen ur spel.