Börserna stiger i de asiatiska tidszonerna under fredagsmorgonen och dollarn försvagas ytterligare. Byggkostnadsindex ökade i sin högsta takt sedan 1974 och det blir alltså inte direkt billigare att bygga bostäder trots att bostadspriserna rasar.
Stockholmsbörsen backade ordentligt och OMXS30 gick -2.02% medan OMXSPI föll med 2.43%. Kronan stärktes dock mot dollarn som föll till 10:31 SEK. Trots fallande dollar hittas nu guldpriset upp och på 640:- SEK. Euron är relativt sett oförändrad på 11:17 SEK.
Räntorna steg något i USA, men det räddade alltså inte dollarn. De amerikanska börsindexen backade visserligen, men inte lika mycket som de svenska. S&P-500 gick -0.76% och Nasdaq 100 -1.00%.
I de asiatiska tidszonerna är sista handelsdagen för veckan dock stabilt på plus.
I skrivande stund går ASX 200 +0.23%, Hang Seng +1.50%, KOSPI +0.55%, Nikkei 225 +0.56% och Straits Times +0.73%.
Byggkostnadsindex steg i december med 15.6% på 12 månader rapporterar SCB. Myndigheten skriver att det är den högsta årstakten sedan 1974 och när man tittar i statistikdatabasen så började statistiken 1975, så förmodligen är detta de snabbaste ökningarna för byggkostnadsindex sedan man började mäta. Siffrorna avser exklusive löneglidning och moms. Entreprenörens kostnader, dvs material och arbetskraft mm steg med 10.9%, medan byggherrens kostnader, vilket inkluderar projektering, tillstånd och kapitalkostnader som byggkreditiv steg med 39.0%.
Detta sker samtidigt som bostadspriserna faller rejält. Det gör knappast att det kommer byggas fler bostäder just nu. Förenklat kan man dock säga att priset på en bostad sätts av summan av priset på byggnaden eller lägenheten och priset för adressen. Om kostnaden för byggnaden eller lägenheten stiger så måste alltså priset för adressen (fastigheten) falla desto snabbare för att köpare och säljare ska mötas.
De som sitter på oexploaterade fastigheter kliar sig nog i huvudet nu, men så länge man inte skriver ner värdet på fastigheterna har man ju inte bokfört någon förlust i alla fall …
90-talskrisen var framför allt en fastighetskris. Vi får se om fastighetsbolagen överlever den här gången, eller om det hela bara har börjat …
65 kommentarer
Sitter lugnt i båten i 70-talshuset med bytta fönster, tilläggsisolering och solceller.
Köpte för att bo.
Ingen sitter lungt i båten när Usa:s skuldkris blommar ut framåt försommaren.
Solceller på vintern ungefär lika effektivt som skidvalla som solskydd.
Tja, i januari förra året producerade jag mer än nog till elbilen. Det är jag nöjd med.
Sen är det ju gött att ha pengar tillgodo hos elhandlaren sen sommaren. Då behöver inte solcellerna ge så mycket på vintern. Det blir inga elräkningar ändå.
Betalt för att bo i ny skepnad.
Att USA skulle låta sin kontokortsskuld förfalla och gå till inkasso vore så urbota dumt så det bara måste finnas tillräckligt med “vettiga” republikaner för att förhindra det.
Det finns ju fler länder och marknader än USA.
Jag skulle nog säga att jag ändå sitter lugnt i båten. Vad menar du skulle stjälpa båten?
USA går bättre än Sverige dessutom. Skuldkris är nog mer sannolikt i Sverige.
“Vad menar du skulle stjälpa båten?”
Tjuvfiskad ål, Adcore-mannens vader eller Busch blir finansminister.
Låt mig gissa. Nybyggda hyreslägenheter som påbörjats och inte kan stoppas kommer om ett till två år ut med höga hyror på marknaden som inte längre finns.
För att fylla lägenheterna stoppar man in socialbidragstagare som förslummar området vilket frigör billigare lägenheter där arbetande har råd att bo, och så försöker man bokföra allting till fullt värde för att slippa jobbiga frågor medans man diskret säljer allting till reapris till en slumvärd som suger ut maximalt och lämnar ruiner, och så får förlusten till slut finansieras med dåliga lån.
Analogt för brf:er. Och vi får hoppas att arbetslösheten kan hållas nere så att någon kan betala.
Man bygger inte hyresrätter/bostadrätter. Man bygger bostäder/lägenheter alternativt lokaler som kan användas som bostäder.
Det betyder väl att om man när kåken är färdig och det inte går att sälja den till en hyresvärd så tar man bara och säljer till en BRF som tar extra lån för att betala den del av bygget som BRerna inte bringar in. Sen sitter någon annan med svartepetter.
Nja, ofta finns vissa skillnader i projekteringen och byggandet för hyresrätter respektive bostadsrätter. Man optimerar helt enkelt för olika saker. Hyresrätter optimeras för förvaltning och brfer för antal säljbara kvadratmeter. Hyresrätter utförs med enkla ytskikt medan brfer utförs med mer påkostade för att betinga en högre köpeskilling. Visst går det att konvertera dem fram och tillbaka men byggherren vet nästan alltid om han uppför det ena eller det andra, hen uppför inte generiska lägenheter.
Sen kan såklart det ekonomiska läget göra att ett hus som planerats för hyresrätter halvvägs in i byggandet ändras till en BRF.
Borde inte socialbidragstagarna bo i de sämsta lägenheterna?
Seriöst.
Så är det väl under normala tider. Även om de naturligtvis försöker placera barnfamiljer i hyggliga boenden. Men en genomsnittlig ensamstående bidragstagare bor definitivt inte i någon lyx.
Men precis som VVV påpekar har det hänt flera gånger i historien att kommunerna/soc bara har haft tillgång till dyra nybyggen eftersom “vanliga” hyresrätter har kö och de dyra nybyggena har hög vakansgrad. Och det har gjort det nybyggda området till slum (du har garanterat ett område i din närhet).
Det var ju egentligen inget större fel med Låghus-Miljonprogrammens lägenheter.
Jo, det var nästan 100 % fel. Att skövla odlingsbar mark för att fylla upp den med villamattor, där det hade kunnat räcka med ett par punkthus, är ett av dem. Att alla svenskar tvingas subventionera en mindre grupps bostäder är ett annat.
När jag säger låghus menar jag de 2-3våningshus som byggdes i vissa förorter, oftast runt ett högre centrum. Om man bortser från Slättstäderna där det fattades alternativ (och där bygger man fortfarande på högklassig åkermark) så byggdes de oftast i skogen eller möjligtvis hagmark.
Och lägenheterna i sig var riktigt bra.
En stor del av miljonprogrammet var just villamattor. Och även trevåningshus är slöseri med mark.
Det är upp till markägaren att avgöra hur den vill använda sin mark.
Intressant fråga, både sviktande utbud och efterfrågan samtidigt.
Undrar hur bankerna hanterar sina säkerheter, om man avskriver 20-30% av beståndet som man kanske borde. Om byggbranschen havererar inkl leverantörer.
Kan bli en rejäl härdsmälta detta.
På plussidan har vi ju goda statsfinanser så min spådom är att skattebetalarna får lösa ut fastighetsbolag och banker igen.
Någon måste ju ta notan för finanspolitiken sedan 2008.
Säkerheten i sig är inget som man bokför. Det är fordringen man bokför och där är frågan om man förväntar sig att kunna driva in fordringarna. Notera att om man skriver ner fordringens värde så slår det obönhörligen på resultatet vilket aktieägarna inte uppskattar så man kommer ju givetvis dra sig in i det längsta med att göra det, dvs tills gäldenärerna börjar få problem med att betala.
Bankerna ökar tempot i omvärderingen av säkerheterna så det finns tid att sälja om behov uppstår. Nu skall man tänka att den totala kundbilden spelar roll, inte bara en enskild säkerhet.
Som jag skrivit innan kan man som bank inte bara titta på priser när man värderar panter, utan man måste även titta på marknaden och dess orderdjup. Hur lätt är det att sälja panten när den behöver säljas? Annars kan bankerna sätta upp en massa osäljbara fastigheter på sina balansräkningar och låtsas att de är värda något -> Instant Japan.
Vi är bara i inledningen.
Det kommer med stor sannolikhet att komma en hel del “force sell” under kommande år för att fastighetsbolag skall klara sina kovenanter. Det kommer att sammanfalla med förfall av inte obetydliga volymer av obligationsfinansieringsmodeller. Det kommer att bli svettigt…
Samtidigt finns en bra möjlighet för den som har god kassa, tålamod och kan räkna.
För vår del har vi förtöjt för storm, men packat lastrummet och seglen är kopplade för att kunna kasta loss och handla bra fastigheter aggressivt när det känns som deppigast. Det är ju som bekant då det vänder.
Samtidigt tror jag att man skall vara medveten om att vi inte kommer att kunna se den väldigt höga prisutveckligen återupptas efter den justering av prisbilden vi nu ser. Den kraftigt upphaussade prisbilden beror ju till mycket stor del på att vi haft mycket låga diskonteringsräntor som nu justerats upp något, men vi är mycket långt från den nivå som 40-talisterna gick in i marknaden med. Det kommer inte att betala sig att bo det kommande decenniet om vi inte får ganska extrema positiva löneglidningar i förhållande till inflationen och det är ju inte just precis det vi ser nu.
I Q2/Q3 börjar den stora rullningen av obligationer emitterade av fastighetsbolag i Sverige. Hugade spekulanter gör bäst i att vänta med att köpa tills de högst belånade bolagen börjar styckas upp och köpas upp.
När du pratar 40-talister, menar du när de gick in i marknaden?
Varför byggs inte hyreshusen med samma metod som de enorma köplador och logistik klossar som uppförts i miljoner kvadrat över landet.
Det bör kunna halvera kostnaderna för lägenheterna.
Det har man gjort, kallades för miljonprogrammet.
Eh, nej. Miljonprogrammet består inte av lagerlokaler. Jag tror inte folk skulle uppskatta att bo i lagerlokaler där man endast nödtorftigt satt upp väggar mellan lägenheterna, det finns säkert en och annan annan detalj som man sparar in när man bygger lagerlokaler som inte uppskattas av boende eller rent av inte tillåts av byggreglerna.
Sen har nog miljonprogrammet lite oförtjänt dåligt rykte. Man kan förvisso säga en del dåligt om det, men det betyder inte att allt är dåligt för det. Det finns en hel del bra med miljonprogrammet, t.ex. att man drastiskt höjde standarden på bostäderna, ja du läste rätt.
Det dåliga med miljonprogrammet är väl framför allt att man byggde bostäder för en del av befolkningen med allas pengar, dvs andra fick betala.
Samt att man lät städerna sprida ut sig med fula villamattor på vad som tidigare varit bördiga odlingsmarker.
Samt att alla dessa nya bostadsområden skulle ha asfalterade vägar, parkeringsplatser och shoppinglador.
Men som sagt, det är alltid lätt att vara frikostig med någon annans pengar.
Du menar som med räntebidragen 🙂 (förlåt, ränteavdragen)
Å andra sidan så hade ju alternativet till att låta städerna växa på bredden vara att de skulle växa på höjden och/eller bli tätare bebyggda.
Vad gäller “shoppinglador” i miljonprogrammet så brukar det sträcka sig till en livsmedelsaffär, något konditori, postkontor och lite sånt. Frågan är vem som hade tyckt alternativet varit speciellt bra? Isht om man i nästa mening ondgör sig om asfalterade vägar och parkeringsplatser i bostadsområdena (=ge möjlighet för de boende att ta sig någon annanstans för att handla).
Och vad gäller andras pengar, ja för vissa var det ju dåligt och för andra var det bra.
Det är ju suveränt att centralbankerna delar med sig av deras stålar så att vi andra får ta del av andras pengar.
Ränteavdragen för bostäder bör såklart helt avskaffas, men det är en helt annan fråga.
Men ska man se till miljön, så är det helt ohållbart att fortsätta förstöra mark med bostäder; det är bättre att bygga nya enkla punkthus i villaområden i städerna för att förtäta dem. Bra för integrationen också, med lite socialfall i grannskapet.
Avdrag för kapitalförluster (ränteavdrag) är ju direkt relaterad till skatten på kapitalinkomster, och i så fall bör båda avskaffas om inte skatteuttaget ska ökas netto.
Försök göra avdrag för förluster på värdepapper på löneskatterna, så ser du direkt att det inte är direkt relaterat.
Miljonprogrammet finansierades främst genom generösa statliga lån. De som drog störst fördel av dessa lån var villaägare (ja, det byggdes många villor, radhus och kedjehus i miljonprogrammet). Idag drar vi nytta av ett generöst ränteavdrag och ROT-avdrag. Inget av detta är tillgängligt för de som bor i hyresrätt. Varför gör vi det “för en del av befolkningen med allas pengar” för att citera dig?
Infrastruktur som vägar, skolor, rekreationsytor etc behövs i alla stadsdelar. Varför skulle inte det offentliga stå för detta just i milnonprogrammet.
Gnaellspiken: Det beror ju lite på vad som menas, jag antar att 99.9% när de talar om ränteavdrag menar att man får dra av i inkomstlaget inkomst av tjänst för förluster i inkomstslaget kapital och då funkar det där argumentet ganska haltande.
Argumentet att avskaffande av ett avdrag påverkar skatteuttaget kan man förvisso köpa, men notera då väl att det på inget sätt implicerar att man borde avskaffa skatten på det inkomstslaget man tar bort avdragen från. Det är ju inte så att möjligheten till avdrag innebär att alla nolltaxerar på det inkomstslaget.
Ett argument som skulle kunna hålla för ränteavdrag mot inkomst av tjänst skulle vara att räntekostnaden (ofta, men inte alltid) är en kostnad för boende och man skulle kunna hävda att boende är nödvändigt för att kunna arbeta. Men då kommer ju invändningen att det i så fall även skulle gälla de som hyr sitt boende, ytterligare invändning skulle vara att man skulle kunna hävda andra kostnader som nödvändiga. I slutändan inser man ju att ränteavdraget är ganska snett instrument för denna typ av kostnader – rimligare slutsats på sådana resonemang vore ett tilltaget grundavdrag (som är högt nog för någon slags minimal levnadsstandard – eller om man så vill att man inte skall behöva ta socialbidrag för att kunna betala skatten).
Problemen med avdragen är väl att skatterna som man gör avdraget emot är – mer eller mindre – borttagna idag.
Sparpengarna i ISK är en (extremt låg) förmögenhetsskatt som där en normal avkastning ger en väldigt låg skatt. För folk som investerar lånade pengar utanför ISK så finns det kanske en balans mellan skatt och avdrag.
Fastighetsskatten var från början var något slags avkastningsskatt på förväntad avkastning för jordbruks/skogsfastigheter. För investeringen “bostad” är det snarare en investeringsskatt. Man likställer alla investeringar och avkastningen för en bostadsinvestering är det man “tjänar” på att inte behöva hyra bostad (- lånekostnader). Oavsett om man accepterar den tanken eller inte så är fastighetsskatten i praktiken avskaffad.
Och reavinstskatterna får ju skjutas upp räntefritt.
Så för bostadsmarknaden är ränteavdraget i stort sett ett avdrag på skatter som inte finns längre. Ett slags glorifierat bostadsbidrag.
För företag är balansen enklare att förstå. Där får man, helt rimligt, dra av alla kostnader innan man skattar för något.
Jag tror på bovieran- konceptet.
Och inte bara för +55 folk
Jag kan tänka mig att väldigt många skulle vilja bo så.
KKV. Räntor och renoveringar är 100% avdragsgilla för hyresrätten. Alltså fastighetsägaren får dra av dessa till 100%. Så där har du fel. Hade inte fastighetsägaren fått dra av räntor och renoveringar hade du fått betala kanske dubbla hyran.
Däremot äger du ju inte fastigheten som hyresgäst och blir förstås den som inte får dra av.
Faktum är att det är högre avdragsrätt för en hyresrättslägenhet än för den som hyr ut sin villa, så kontra att hyra en villa är lägenheten gynnad.
Cornu: Jag har nämnt det innan om hyresvärdens avdragsrätt är knappast något som kommer hyresgästen till nytta.
Degen för de kostnader hyresvärden har (som han förvisso får göra avdrag för) skall in från hyresgästens beskattade inkomst, annat är det för den som äger själv som får göra avdrag mot lön för en del av omkostnaderna. Skattemässigt blir alltså det den som äger själv som blir gynnad (ja kanske inte om han sen hyr ut den, men om han själv bor där).
Vem ska investera, äga och driva?
Rapport från förorten, förvaltare SBB.
Ja det byggs nytt och gamla fastigheter renoveras (därmed kan hyrorna höjas).
Personligen tror jag att SBB:s affärsidé är fel då renoveringskostnaderna ökar kontinuerligt.
På intäktssidan är de beroende av stat/kommun i form av bostadsbidrag till de boende som flyttar vidare så fort de hittat något bättre. Vid utflytt renoveras lgh.
I Sthlm är det inte bara problem med byggkostnadsindex.
Elpriserna har gjort att det numera är kallt på arbetsplatsen inomhus i småhus då ägarna inte har råd att värme upp huset till en dräglig nivå.
Är även ett problem med att få till 125A-kopplingar (och större såklart) för byggström något som var ett icke-problem tidigare.
För mig som är lite trög har jag svårt att få ihop spretande siffror. Här data publicerad i december 2022.
https://scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/byggnadskostnader/priser-for-nyproducerade-bostader/pong/statistiknyhet/priser-for-nyproducerade-bostader-2021/
2021 vs 2020
Sanoj, kollade in statistiken.
När byggkostnaden är 4 mille för hundra m2 är det märkligt att det byggs något alls.
Bara räntan i dag gör 14 tusen per månad.
Hmm, får det till runt 8000/ m efter avdrag, med 3,5% ränta.
Siffrorna har väl gått upp sedan 2021, men man ser tydligt det lilla specifika problemet lägenhet contra hus: lägenheterna kostar betydligt mer per kvadratmeter och säljs sedan till slutkund (ofta) billigare. Nybyggen av lägenheter förblir en finansiellt knepig cocktail där den lite sämre spriten döljs med lite konstiga, och i kristider, bittra tillsatser.
För några år sedan var det ju på tapeten med ägarlägenheter, dvs lägenheter där det inte finns någon förening som äger lägenheten utan bara en samfällighet som delar på yttre underhåll. Sedan blev det väldigt lite av det hela. Man förstår varför, för idag behövs lånemöjligheterna som en förening ger för att över huvud taget kunna sälja en lägenhet till marknadspris.
Det betyder ju också att köparen av en nybyggd lägenhet egentligen betalar för mycket; marknadspriset är annonspriset, föreningslånet kommer utöver det och borde inte vara där alls.
“Kris” vad gäller nybyggen här ute i Roslagen. Många bönder har haft marken och att kunna stycka av tomter som bankomat för dåliga tider/investeringar. Det har helt tagit stopp Även attraktiva tomter med magisk utsikt står osålda
Många hantverkare har köpt tomter; Kastat upp ett älvsbyhus, inrett övervåningen och byggt ett hangarfartyg till altan och sen dragit in 1 miljon i ren vinst. Dessa objekt är nu helt osäljbara till ens självkostnadspris.
Kan man stå ut med uppvärmningskostnaden så är det nästan köpläge (om säljarna kan tänka sig släppa till det nya marknadspriset). Precis som bloggen skrivit om under senaste tiden så är värdeminskningen på ALLA objekt 20-30%.
Vi ska vara glada om det inte blir några nybyggnationer. Det finns tillräckligt med hus redan i Sverige.
Viktigare att det fortfarande finns kvar lite natur.
Var är det du bor? Akalla?
Vet du hur mycket natur vi har.
Jag bor 30 minuter från sthlm och går jag i rätt riktning så är det 13 km jag kan promenera utan att stöta på nästa hus.
Sverige är så satans glesbefolkat att vi skulle behöva 10 miljoner av nytt blod 😉
Vad tillför det?
Nån som kan torka ditt bajs när du går i pension. Ja rentutav jobba och betala skatt så du får nån pension.
För du tror väl inte du kommer få det bättre än dagens pensionärer? 😂
Aha, så det är det du är rädd för..
Känner du till pyramidspel? Annars så är det nog något som du skulle tycka om.
Positivt om man gör som Kanada och Australien.
Dvs. man tar in de landet har behov för.
Tror det är mer värt med vacker orörd natur än mer folk.
Jag har inte en granne på 500 meter åt något håll, om du nu är nyfiken. Hade föredragit lite längre avstånd, men nu är det som det är.
Men folk i städer som väljer att bo i lägenheter, radhus och villamattor, har uppenbarligen inget problem med att bo tätt. Så då kan de gott bo ännu tätare; vi behöver inte fylla upp landsbygden med nyanlända förmågor.
Så en dyr bostadsmarknad, i kombination med fallerande nyproduktion, är något positivt. Vi kan bo trängre tillsammans och uppskatta varandras egenheter.
Påminnelse till mig själv. Försök aldrig göra “smarta” aktieaffärer (köpte Ericsson i går innan rapporten… Sånt har väl aldrig gått fel förut?).
Att köpa dagen innan rapport är vanskligt. Insiders och andra har ofta prisat in en bra rapport någon månad i förväg.
Japp. Överlag är det rätt korkat att tro att man kan fixa snabba affärer bättre än heltidsarbetande proffs.
Men lär man sig? Det räcker att ha rätt 2-3 gånger så tror man ju på sig själv igen…
Nej. Stor riskspridning och på sin höjd gissa konjunktur för olika branscher är det enda vettiga.
Jag tycker det är intressant att påpeka att även om stål och betong har ökat kraftigt, så sjinker kurvan för trä ner till tidigare års nivåer.
Dedikerade trähusutvecklare som Folkhem har chans att ligga långt fram och slå övriga betonghusbygg are, samtidigt som flera stora bolag som JM och Skanska utarbetar liknande affärssegment.
Tre punkter i slutet av mening påminner mig alltid om “Ay, nudge, nudge, know what I mean,”