Nä, det gör ni kanske inte för ni hade inte fått ett lönekonto än, men vid en kontroll i gamla kontoutdrag så fick iaf jag förr ränta på lönekontot. Förvisso i ett annat årtusende. Numera tar banken istället betalt för ynnesten att få vara kund hos dem och sätta in pengar på konton.
Som man ser erbjöds 2.25% i ränta på lönekontot i slutet av 1998. Riksbankens styrränta reporäntan var då 3.40% enligt Ekonomifakta. Riksbanken själva erbjuder nu bara sin historiska databas tillbaka till 2012 av någon för mig okänd anledning, vilket är skitkasst. Och det kan ni citera mig på.
Så man kunde få 70% av styrräntan i ränta på lönekontot, eller 1.75% idag. Om man istället ska ta en absolut ränteskillnad så låg den på 1.15% och alltså borde man idag kunna få 1.35% i ränta på lönekontot om bankerna var anständiga.
Nu är de förstås inte detta, även om man kan få räntor på sparkonton enligt Compricer nedan.
En kontroll mot min lokala sparbank så får man endast 0.15% i ränta ens på företagskonto och 0.50% på belopp över 250 000:- SEK. Hela 2.10 procentenheter ner i bankens ficka även på stora belopp jämfört med att banken skulle låna till Riksbankens utlåningsränta, som är 0.10 procentenheter högre än styrräntan.
Lokala sparbanken ger 0.35% på sparkontoupp till 100 000 kronor och 0.85% däröver, men endast tio fria uttag per år och därefter 1% i straffavgift. Och förstås 0% på lönekontot.
72 kommentarer
SBAB ger ju 2% utan avgifter och med fria uttag. 80% av styrräntan. Nä jag vad inga sparpengar på 90-talet.
Inget lönekonto.
Skattekontot är nära förknippat med lönekontot. 1,125% ger det att spara pengarna där 🙂
Sant förvisso. Numera betalar jag räkningar dagen de kommer av ren bekvämlighet. När lönen kommer slussas den bara vidare till ett sparkonto. Ska man ha hyfsad ränta utan att ligga låsa upp mer än skulder, så fungerar kreditkort med en 1% per månad cashback rätt okej. Borde väl bli en cashback/ränta på 1,01¹² d v s knappt 13% per år. Jag brukar cirkulera 20 papp per månad där i snitt som alltid löses nästkommande månad.
Minns den gamla goda tiden när Statoil kortet gav 2% cachback per månad d v s 27%/år skattefritt (38%/år för ref).
Vem betalar skatten för cachback förresten? (Frågar åt en kompis)
1% cashback låter trevligt, har bara hittat kort med 0,5% cashback?
Varför?
Kan det vara så att diverse olika regler ändrats så att bankerna inte har ett lika stort behov av “inlånade pengar”?
Rätta mig om jag har fel.. banken behöver väl bara ha 17kr i eget kapitalför att låna ut en tusenlapp..
“Pepperidge farm remembers.”
Memenivån går i taket.
Det är ju där bankerna tycka ha ökat sina marginaler. Räntorna på lån går upp, som väntat. Men räntorna på kapital följer inte med utan spreaden blir större och större.
Har man kapital kan man ju då köpa aktier i bankerna och ta del av den (över)vinst de gör… Också ett sätt.
4,7-6,7 % i direktavkastning på SHB, SEB och Swedbank.
Absolut. Det är ju där man ska ha pengar och inte på lågräntekonton idag.
Bankerna är ju förvånansvärt duktiga på att komma undan med att ge ränta för inlåning. Så till den grad att man knyter näven i fickan och muttrar lite. Därför har jag inga pengar där heller (utom lite swish) utan kör allt på kontant, kredit och diverse sparkonton. Däremot har barnen lite sparpengar som banken rånar dem på räntan på.
Äsch, jag minns när man fick lönen i kontanter!
Utbetalningsavi att lösa ut på Posten.
Posten var en sorts kontor där man kunde köpa frimärken, lämna in paket och betala räkningar.
Jag minns mycket väl hur man som barn och i slutet av månaden, med någon av föräldrarna, fick stå lång i kö på posten då räkningarna skulle betalas. Naturligtvis var samtliga pensionärer m.fl., som kunde gå dit närsomhelst i veckan, där och köade samtidigt. Gärna skulle de fylla i talongerna först när de var framme vid kassan.
När man var student så gick alla studenter till posten vid studentkvarteren samtidigt ty studiemedlen kom sent i månaden (typ 27-28) och räkningarna skulle fortfarande vara betalda 30:e. Kötid på en timme eller så var normalt…
Angående villka som stod i kön till Posten. Upplever exakt samma idag fast på Konsum under lunchtid
@T – Då skall du gå dit kl 16 på fredag eftermiddag, så hittar du ännu fler pensionärer som är där.
Och vad värre är så är de ju där för att träffa folk och tjöta. Vilket gör att allt tar ännu längre tid…..
@MBL
Fick man inte studiemedlen temins- eller kvartalsvis när Posten fanns kvar?
Eller, förresten, jag har för mig att Månadsbetalningarna kom i början av 90-talet och då fanns ju posten (kassaservice) kvar.
Man kunde skaffa sig ett postgirokonto, skicka alla räkningarna dit i ett kuvert med en check. Hela hanteringen av check och räkningar var gratis, så var också försändelsen till Postgirot. Inga postköer.
Hade faktiskt kvar kontot så länge som det namnbytta Plusgirot accepterade privatkunder, men det blev på slutet manuell registrering vid datorn samt att man måste fixa en överföring själv istället för den där checken…
Tack för förtydligandet farbror Lars!
Finns otroligt nog fortfarande.
Eller ja, jag vet inte om man kan betala räkningar längre. Men skicka och ta emot försändelser och köpa frimärken går bra.
(Det finns faktiskt postkontor med service kvar som drivs av postnord men de är väldigt få)
jag var helt förbluffad när en bekant berättade att han betalade räkningar över disk, nu var det några år sedan man han hade tom internet hemma.. Jag trodde det bara var pensionärer..
Och man fick gula, gummerade kvitton man kunde slicka på och klistra fast på sin faktura innan man satte den i en pärm.
Det också, men även cash i ett brunt kuvert. Det var inte bättre förr.
Good times! Mitt första jobb hade tvåveckorslön i kontanter dels eftersom de hade många tillfälliga anställda men rätt många var också alkisar som nog söp bort hela månadslönen annars.
Stuvarna i Götet var nära att strejka när kontantluckan försvann.
Mitt första jobb som helganställd i en livsmedelsbutik betalades genom att man fick en lapp där det stod “Tomglas 250:-” som man lämnade i kassan och fick kontanter i utbyte.
Antar att arbetsgivaren plikttroget betalade in skatt för mig.. eller inte..
Det räckte till bensin åt Epan i en vecka, så det var inte fy skam.
Första jobbet kunde man gå till “luckan” och hämta ut,
Ingen bryr sig om småsparare, det är lönsammare att tvätta rubelsedlar rena från blodfläckar åt ryska oligarker.
Sant men regeringen borde bry sig om småsparare för att undvika fler framtida bidragstagare.
Fel regering för att bry sig om småsparare dock. Bidrags-problemet löser man dock lätt: Inga bidrag, inga bidragstagare!
Det är ju faktiskt väldigt bra att vissa banker hjälpt till att försnilla pengar från ryska statskassan. Tänk om inte de gjort det då hade kanske ryska armén haft bättre och mer utrustning! Hon som jobbade på Swedbank som numera är föremål för rättsprocess borde kanske egentlig hyllas för att ha begränsat omfattningen på ryska armén istället för som nu kanske låsas in.
Visst är det irriterande att vanliga människor skall trakasseras av bankerna för helt legitima transaktioner.
Anekdot från mitt liv och banktjafs: tog ut ett lån i en av de stora bankerna för att investera i aktier. Lånet var inte relaterat till aktierna (dvs använde ej aktierna som säkerhet för att inte kunna komma in situation med tvångsförsäljning). Får pengar utbetalda på ett konto. För över dessa till konto jag använder för aktier. Köper aktier. Säljer aktierna med god vinst ca 2 år senare. Överför nu pengar som motsvarar lånets storlek till samma konto som jag ursprungligen fick lån utbetalt från. Kontaktar banken och säger jag vill betala av hela lånet. Banken vägrar. Ringer mig och säger de kan inte acceptera mina pengar och frågar var jag fått den ifrån. Jag svarar typ såklart ”ehhh…jag har lånat pengarna av er och nu vill jag lämna tillbaka de pengarna till er igen”. Accepterades ej som svar. Var tvungen att inkomma med kopior (i pdf) på alla transaktionerna (som alla skett inom samma bank!!). Efter lite ojande och tjafsande så så accepterar de motvilligt slutligen all jag löste lånet! Man blir ju bara förbannad när man misstänkliggörs för sådana helt rena och enkla transaktioner. Kan förstå om jag kommit in med en säck med sedlar men nu var det inte några transaktioner utanför bankens system inblandade.
Räntan på lånet var det ju såklart som de ville behålla, därför tillämpar de ju antikorruptions lagarna så hårt som möjligt i just dessa fallen.
Fast om det är något som gynnar småsparare så är det ju att ha en låg schablonkostnad för ISK, och där levererar ju borgerliga regeringar klart bättre.
Ja, Uffe dubblade väl skatten på ISKn nyss:
https://www.di.se/nyheter/klart-sa-mycket-hojs-isk-skatten/
Vad var det de borgerliga lovade i valrörelsen nu igen?
Som framgår av artikeln (om du läst den) så är det en automatisk höjning pga statslåneräntan, så du har fel i det du säger.
Ja, fast Ulf lovade ju att sänka skatten på ISK (skattefritt upp till 300k), men du menar att han är oförmögen att hålla sina vallöften? Ynkligt och svagt.
Tråkigt det där med pengar. Nuförtiden finns det inget riktigt bra ställe att sätta överskottet på. Man får försöka slösa upp dem istället. Blir en ny MacBook Pro och en mexikoresa för min del, men tyvärr blir det ändå pengar över.
Så fungerar inte Ryssland. Oligarkerna är Putins maktbas, de bör motarbetas, inte ges tillgång till världsekonomin via svenska banker.
Innan finanskrisen 2008 hade jag Skandiabanken allt-i-ett-konto som också var lönekonto. Har för mig att jag då fick 3,75% ränta där innan styrräntan tokdök över en natt. Hade bolånet hos SBAB och det var runt 6% har jag för mig. Bodde dock i liten lägenhet i icke-närförort till Stockholm så priserna var inte bananas.
Banken när styrräntan går nedåt “Nä du, kopplingen mellan styrräntan och bolåneräntor är relativt svag”
Banken när styrräntan går uppåt “Jo, nu går styrräntan upp och då m å s t e vi höja bolåneräntorna”
Banken när man försöker pressa dem att berätta hur mycket av mitt bolån de verkligen måste låna in i andra änden.
(Nej, det är inte 100%, troligtvis inte ens 20%.)
– “Vänta, jag måste hämta chefen”
(Chefen): -“Det är inget vi berättar” (ser arg ut) “Ville du ha lånet eller?”
Detta svar fick jag från en storbank idag (gäller bolån med rörlig ränta):
“Idag har vi en finansieringskostnad på 2,80% så det bästa jag kan lägga idag är en rabatt på 1,41%. Då blir er ränta fn 2,88%.”
Jag och vårt företag har haft ränta i flera år genom att använda Marginalen bank. Banken går totalt plus för oss trots månadsavgifter för löne och företagets transaktionskonton.
.
Enda nackdelen är att man måste genomlida att använda deras Internetbank. Det går t.ex. inte ens att ta emot utlandsbetalningar direkt in på ditt eget konto. På lönekontot har de också ganska låga uttagsspärrar så om man vill flytta lite pengar till Nordnet eller liknande så får man göra det över flera dagar.
.
Jag har svårt att rekommendera dem faktiskt. Men visst, de har ränta.
Det finns en gammal regel som säger att enda sättet att vinna i ett förhållande med en bank är att äga den.
1998 levde nog arvet av Sparbankerna och Sparbanksföreningarna kvar. Deras syfte var att uppmuntra till sparande hos privatpersoner, nu är
bankerna aktiebolag med syfte att tjäna pengar till sina ägare.
Min lokala sparbank är fortfarande stiftelseägd, och dess vinst delas ut i form av olika stipendier och sponsring lokalt, t ex till bryggan och badstranden mm. Så jag kan leva med att de gör vinst på mig. Trist är dock när de bara är ÅF till Swedbank i vissa fall och Swedbank får pengarna.
Det är bra med lite perspektiv också. Du får ingen ränta på lönekontot idag, men på sparkontot där du har högre summor får du ränta. Du kan binda på 2 år till 2.90% hos Nordea, alltså högre än styrräntan, och fria sparkonton ger 0.8% på belopp över 150kkr.
Även med 1.5% ränta på lönekonto med i snitt 10,000 kr på under året, pratar vi om 150kr före skatt – per år, knappt 9 kronor per månad. Det ska vägas emot kostnaden bankerna har för att driva en driftsäker internetbank och utveckling av bankappen på olika mobilplattformar – en kostnad de inte hade på samma sätt 1998. Nätbanken är gratis, medan betaltjänsterna kostar – precis som att det kostade 7.50kr per räkning att betala räkningar över disk 1998.
Att nicheaktörer lockar med lite högre räntor är givetvis också ett pris på risk. Vill “Moank” gå ut på en internationell kapitalmarknad och ställa ut obligationer, kommer de få betala enormt mycket mer för sin upplåning, eftersom de obligationsinvesterarna förstår att Moank kan gå i konkurs lättare än de större bankerna. Därför tar de mer betalt från Moank, och alternativet att vända sig till småsparare och betala lite mer än storbankerna är helt rimligt för Moank. Småsparare är inte lika duktiga på att bedöma risken i Moank, och tycker givetvis att “ränta som ränta”. De är också skyddade av insättningsgarantin (även om det nog kan ta lite tid att få ut sina pengar vid en konkurs). Inget illa om Moank, jag tog bara de som exempel eftersom jag aldrig hört om dem.
” precis som att det kostade 7.50kr per räkning att betala räkningar över disk 1998.”
Jisses. Var det här verkligen standard?
Man fick ett gult kvitto man kunde slicka på baksidan då det hade lim, och sen kunde man fästa det på räkningen så att man hade bevisa att man betalat.
” Det ska vägas emot kostnaden bankerna har för att driva en driftsäker internetbank och utveckling av bankappen på olika mobilplattformar – en kostnad de inte hade på samma sätt 1998.”
.
Å andra sidan så hade de fler fysiska bankkontor med (bedömt) fler fysiska banktjänstemän att driva och avlöna. En kostnad som de numera kan räkna bort.
App, app. Nya kostnader ska betalas av kunden, gamla försvunna kostnader är effektiviseringar och ska betalas ut som vinst till ägarna.
har alltid.. tror jag ev lämnade jag räkningar till förädrar i början, kört med PG ja fram tills internatbanken kom då. De var gratis länge, men där fick man ingen ränta på pengar och de klarade väl av att leva på räntan antar jag. Tror att de började ta betalt i samband med att lönekonto räntan blev 0 sen blev de snabbt omoderna iom internetbanker.
Minns en banktjänsteman som försökte sälja in bankgiro på något möte de fått till med en hög nyanställda för att ordna lönekonton mm han var inte så nöjd när jag undrade varför man skulle betala för deras tjänst när PG var gratis
För de som kan acceptera Coop (ni vet de där som en gång i tiden skapades “av konsumenter, för konsumenter”, men som nu är något annat, lite obegripligt vad) så har de from 30/11 en inlåningsräntan på 1,8%, med fria uttag. Om det sedan skall kallas lönekonto kan man ju avgöra själv.
Vill minnas jag hade ränta på lönekontot fram till för tio femton år sedan. Försvann väl gissningsvis någonstans i efterdyningarna av finanskrisen.
Räntesatsen var dock patetiskt låg på belopp under 100 000 kr, och sådana belopp har det väl aldrig varit rimligt att ha på lönekontot.
Helt otroligt att man måste betala (avgifter, obefintlig ränta) för att sätta in pengar på banken.
Det man gör är ju att låna ut sina pengar till banken.
Dessa pengar använder banken i sin tur som garanti när man via riksbanken lånar ut nytryckta pengar till tex bolåntagare. (fractional reserve banking)
Det är nästan ett perverst upplägg.
Någon som vet hur det fungerar när bankerna eskar pengar från Riksbanken vid utlåning? Om jag tog lånet under nollränteperioden och sedan nu kommer att få betala hög ränta. Har banken kostnader för lånet idag i form av ränta till RB eller togs den “kostnaden” redan vid utlåningstillfället dvs till 0% ränta? Skulle man “i teorin” kunna använda det som argument och hävda att deras räntenetto blir typ 4 % eftersom lånet är gammalt och taget till obefintlig ränta? Eller har de hela tiden rörlig ränta mot RB?
Och i morgon levererar vindkraften igen med elpriser över 3 kronor i SE3. Glöm aldrig det! Som dom sa i “Sällskapsresan”.
På en lördag. När det inte ens är kallt.
Och ikväll när fredagsmiddagen ska lagas och alla gått hem från jobbet är priset den nätta summan av 474öre.
“Nya tekniker” och “Grön omställning” levererar.
Jobbade på bank i början av 80-talet. Då fick jag 12,25% i inlåningsränta och fick betala 12,75 om jag ville låna. Minns även början av 90-talet då jag lyckades binda huslånet till 16% medan grannen som gjorde det samma dag fast några timmar senare fick acceptera 16,75. Det var tider det!
Bankrånarna har ju flyttat till andra sidan disken, stackars Pelle Pistol, Gubbligan o co är helt ute.
Det är synd om de stackarna.
Banklånarna kanske man ska kalla dem, de lånar banken för att sno dina pengar. F.ö. undrar jag lite över att jag får 0 ränta OCH betala kortavgift på 300 kr/år.
Hur svårt är det att få bankoktroj? Vad krävs?
Också nyfiken på detta. Kanske är den effektiva barriären Bankgiro och Swish, etc?
Tänk om det fanns en bank som inte pysslade med spekulation utan bara med in- och utlåning. En bank som mest var intresserad av att kunna betala sin personal och erbjuda kunderna god service för enklare behov mot en liten men säker vinst. Kanske en statlig bank, så staten kunde använda medborgarnas sparande istället för att låna upp pengar på marknaden. En bank som kunde ge spararna samma ränta som riksräntan.
Det är förstås naivt men bankverksamhet, så länge man inte pysslar med /finansiella tjänster/ är både enkel och säker.
Jakten efter att tjäna pengar på pengar istället för att tjäna pengar på produktion (av varor eller tjänster) är osund.
Rätta mig när jag har fel. 🙂
Det är ju ett stort problem för Riksbanken. Så länge realräntan är kraftigt minus så gör inflationen att det lönar sig att tidigarelägga konsumtion (eftersom priserna ökar fortare än sparkontot ). Dvs om man tror att t.ex tvättmaskiner skall gå upp i pris så är det bättre att handla nu än i morgon när dina sparpengarna är värda mindre. Det gäller även lånefinansierad konsumtion.
Inte riktigt vad Ingves vill.
Som flera andra skrivit, så finns det kreditkort där man får betala månaden efter utan någon ränta. Ta tillvara på det.
Då inflationen, skapad av att staten tryckt enorma mängder pengar, är så hög så är det en bra affär.
1998 fick man väl fortfarande betala uppemot 9-10% i ränta för ett bostadslån. Hösten 1995 var det iallafall 14% hos Stadshypotek. Kommer ihåg ett par år in på 2000-talet när en kollega förhandlat fram fantastiska 6% på bostadslånet. Det var ju ingenting, gratis kändes det som.
När man släppte valutarestriktionerna på -90 talet så tog vi ett valuta lån med en korg av CHF och Dollar ev D-mark tror jag att det var med en ränta som var 2,15% som då var ca 5% lägre än vad Stora banken kunde erbjuda dock var man skitnödig på valuta exponeringen på banken och ville sälja valutasäkring för 2,5% av lånesumman – tog inte det och kronan stärktes marginellt över tiden så vid lösen av lånet gjorde vi en valuta vinst då lånet i SEK sedan vart mindre.
Marginalen bank ger ränta på lönekontot. Hittar det inte nu. Var möjligtvis din bank 1998 Stadshypotek bank?