Riksbanken höjde styrräntan reporäntan till 1.75% från tidigare 0.75%.
Riksbanken konstaterar att inflationen är för hög och att penningpolitiken behöver stramas åt. Den högre än av många väntade höjningen blev alltså 1.00 procentenheter och Riksbanken uppger att man kommer fortsätta höja räntan det kommande halvåret.
Riksbankens egen prognos över styrräntan för 2023 och 2024 är höjd till 2.50%, så det återstår i så fall ytterligare 0.75 procentenheter i räntehöjningar. För 2025 tredje kvartalet är prognosen 2.40%, vilket innebär att man först 2025 någon gång avser säbörja sänka. För fjärde kvartalet är prognosen 1.90%, dvs en vägd sannolikt höjning på 0.25 till 0.50 procentenheter till innan årsskiftet.
Överlag ett bra besked och Riksbanken visar att man tar inflationen på allvar, om än som en syndare som vaknar allt för sent.
Den svenska kronan stärks på beskedet och EURSEK kostar 10:77 och USDSEK 10:75. Börsen faller på beskedet men är fortfarande kvar över stödområdet.
Nu återstår att se hur bostadsmarknaden reagerar på höjningen, men det får vi inte facit på förrän längre fram.
226 kommentarer
Staten tar chansen att ruinera sina medborgare när de exporterar stora mängder energi.
Njae.. staten är väl tvungen att exportera så länge vi är med i EU? Att det ska ges tillbaka el-bidrag visar väl ändå på att statens intresse inte är att ruinera medborgarna.
Sen älskar väl vissa att staten har höga inkomster, helst oberoende beskattning på lön så det kan delas ut godtyckligt till de som anses behöva det i någon form av utjämning…
Snarare har väl “staten” bara gött bolånekollektivet i åratal med ränteavdrag. Prognoser säger att dessa avdrag snart kommer att vara i linje med hela budgeten för Polismyndigheten. Sunt? Det är inte heller staten som sätter räntan.
Nej… fasa nu ut ränteavdragen och sänk skatten på arbete, så att det kan löna sig att arbeta igen.
Jo, det är en rätt märklig grej att man får göra avdrag på underskott på kapital mot inkomst av tjänst. Det enda jag kan tänka mig som öht i någon mån kan rättfärdiga detta är att man skulle kunna anse att man behöver ha ett boende för att kunna arbeta, men även med den motiveringen så slår det ju råsnett då denna observation även gäller folk som har hyresrätt som inte får ta del av detta avdraget. Samma argument skulle man ju även kunna hävda andra kostnader som är nödvändiga.
Hur som helst slutsatsen av en sådan tankeövning torde bli att man får göra ett ganska substantiellt avdrag på inkomst av tjänst och det aldeles oavsett vad man har för upplåtelseform, och för egentlig boendekostnad och övriga kostnader avdraget skall motsvara. Helt enkelt: ett väl tilltaget grundavdrag, stort nog att man inte skall behöva betala skatt innan ens inkomst är stor nog för livets nödtorft.
En baksida med ett så tilltaget grundavdrag är att man nog måste höja marginalskatten när man väl nått över grundavdraget, men en positiv bieffekt kan ju vara att man kanske inte behöver hålla på och mixtra med progressiv skatt och sånt.
Hej. Vill bara påminna om att man gjorde en stor skattereform runt 1990 med dåvarande finansminister Kjell-Olof Feldt i spetsen. Den syftade bl a till att förenkla systemet och även göra det mer lönsamt att arbeta. Nya nivån på ränteavdraget blev 30%, men då har man även i gengäld 30% skatt på sparande. Jag ser ofta diskussioner där man tycker att man borde sänka ränteavdraget, men då anser iaf jag att man skall sänka skatten på sparande lika mycket. Det skulle uppmuntra till ett sundare beteende.
Staten ruinerar folk? Knappast i Sverige har staten varit duktig på att se till att dra åt tumskruvarna precis lagom mycket, Så att ingen skall behöva gå från hus och hem. Att räntan kommer stiga kraftigt kan knappast vara någon nyhet för någon. Med dagens inflation som skulle ränta ligga på ca 8,5% för en lite avkastning + inflationen. Än så länge håller Staten de skuldsatta under armarna. Det är naturligtvis ohållbart i längden när pengar blir mer efterfrågade och därmed en bristvara. Då tvingas banken att höja även inlåningsräntan då RB numera tar betalt då de Går från minus ränta. Elen och energikostnader är naturligtvis den svarta svanen i sammanhanget. För att inte denna skall skena i väg för mycket så kommer staten ta lejonparten av notan. Det kommer dock en dag även efter morgondagen och det är då vi åter får se svarta rubriker om nedläggning och varsel. Det innebär i praktiken att vår omställning till ett sparsammare leverne har börjat ticka in i allas medvetande. Jag var i affären igår och såg att de såldes fläskkotletter för 59kr per kg och det var helt slutsålt. Att folk har börjat äta fläskkotlett är ju liksom omodernt i dagens samhälle. En annan notering är att dagens lunch kostar ca 150kr idag åt jag en dagens för 165kr. Det är lite intressant med tanke på löneökningar på 3% och lunch gått upp nästan 50% skall bli rätt intressant hur övergången kommer att se ut. Men med tanke på att allt som produceras kommer konsumeras av slutanvändarna dvs konsumenterna. Vilket gör att de som inte klarar av att anpassa sig det gäller både företag och människor till den nya värld som börjar visa sig vid horisonten. De kommer att få det mycket svårt. Det positiva är att nöden är uppfinningarnas moder. Vi kommer igenom detta också vissa lyckas lite bättre än andra.
Oväntat att de tog rätt beslut ändå. Tippade själv på 0,75 procentenheter.
Var beredda på att ge HLR på bolånetorskarna…… De var ju säkra på att inflationen har toppat i somras.
Tror många inte fastnar så mycket i “lilla Sverige”. Utan benämner USAs inflation, som visst toppade i typ Juni. Sverige ligger som bekant efter storebror. Det enda vi vet är elpriserna inte toppat. Bostadsmarknaden har nog en del till att tappa. Jag räknar med vi får se ett tapp på 10-20% till, hoppas dock på mer för att de unga lättare ska kunna komma in på marknaden. Tåget för att avkasta 10-20% på eget kapital årligen på bostadsbubblan verkar ha gått för denna gång.
Minns RB prognos ifrån Feb -22, om nollräntor till 2024. För sent och för lite, precis som det kommer bli framöver när den bör sänkas.
USA ligger i Amerika och Sverige ligger i Europa. El-krisen befinner sig bara i Europa och framför allt hos EU länderna. Resten av världen kör på som vanligt.
Vi får betala pga kriget. Putin-priser.. eller som de egentligen borde heta.. Varför-var-Tyskland-helt-beroende-av-rysk-gas-priser
Jo visst, Europa är helt frikopplat USA. Och all inflation kan skyllas på Putin. Host host, den höga kärninflationen i USA är Putins fel.
Nu är det väl olika anledningar och förutsättningar men man har en energikris även i US
NJa… Du får betala reavinstskatt när du säljer. Utan hänsyn till inflation. Den allmänna principen är att om man beskattas på inkomst får man dra av för utgifter för inkomsten beskaffande.
Så, antingen beskattar man vinster och tar en årlig avgift samt tillåter ränteavdrag, eller så skippar man vinstskatt, avgift ochbtänteavdrag.
MITTEN
Tänkte det samma, ofta har det varit för sällan för sent o för lite.
Väntat. Och borde kanske tillochmed varit högre.
När kronan är så låg som den är blir vi fattigare och allt dyrare.
“Alla” har sagt att man inte ska låna så mycket och klara av 7%.
Nu kommer tiden då man kanske behöver klara av just kostnader motsvarande det.
Problemet är inte att klara 7% räntan utan snarare hur 7% ränta ska göra att resterande ekonomi ska klara sig.
Ja om man nu sett nån slags medelränta på säg 4% framför sig så har man naturligtvis lagt undan mellanskillnaden under alla år som huslånet kostat typ 1%, och det torde ju vara en slant, så nu är det väl dags att ta ut de pengarna och betala med, eller? För som Sebulon observerat är det väl absolut ingen som dimensionerat sin ekonomi efter ceteris paribus forever?
Många som har en halvbra lön har flytt ghettot och lånat allt de kan till typ 1% och hade inga marginaler innan detta inträffade så de ligger lite dåligt till just nu. Men bostaden tillhör det sista man släpper så uteätande, kläder och resor ryker väl först. Sedan får hushållen sälja en av bilarna.
Det var ju tråkigt men jag antar att banken informerade dem om ovanstående som Sebulon så tydligt och hedervärt redogör för.
@BEN DOVER
Jag tror faktiskt att bankerna varit ganska duktiga på att göra kalkylen (enligt fikarumsdiskussioner i all fall). Problemet är väl att folk inte satts sig in i vad bankerna menar med att låntagaren skall “klara av ” ränta X. Bankernas känslighetskalkyl bygger väl på en KALP-kalkyl där man skall klara räntan utan att tvingas gå från hus och hem och fortfarande ha “skäliga hushållskostnader”.
Men de flesta (inkl Moi) har nog ganska dålig koll på vad som ingår i skäliga hushållskostnader. Är det nivå Socialbidragstagare, garanipensionär eller en hyresgäst?
Ja, det är väl det man får välja själv. Antingen leasar man en Tesla eller så kör man en repig Toyota från 2008. Jag antar att det kan skilja en del i omkostnader där. Även oxfilé och falukorv kan skilja en del i pris.
@VVV,
Man får inte låna om man inte klarar den stipulerade procentsatsen. Däremot kan man ju ha dragit på sig en massa extra kostnader efter att man tog lånet som, billån, båtlån, semesterlån, SMS-lån, etc. Men då får man skylla sig själv.
Ja, nöje (spa, massage, skönhetsingrepp) och resor drabbas nog rätt så hårt. Kan säkert bli lite kännbart i vissa förhållanden, speciellt om sommarens semesterresa ligger på avbetalning ihop med höga elräkningar och räntor.
Nu kommer väl Uffe ge elbidrag och amorteringskraven lär ryka, vilket kompenserar en liten del. En separation som wipar hela kontantinsatsen är inte riktigt idealt dock.
Personligen äger jag ingen bil i dagsläget, utan jag räknar med att kunna fynda en liten bil (som gått som andrabil) till vintern typ.
Hoppas innerligt att man inte rör amorteringskravet nu, eftersom det skulle motverka bekämpning av inflation.
Nej ärligt talat så behöver den där pandemibubblan spricka vad gäller bostäder. Det har den ju redan gjort på börsen!
Lugnt, samma hushåll har suttit i soffan hemma och skrattat till Lyxfällan på TV många gånger. Bättre allmänbildning har sällan producerats i svensk television. Nu vet folk hur de går tillväga med sin egen ekonomi.
Jaha, själv kollar jag bara på repriser av den socialrealistiska filmen “Diskrummet” (1974) i regi av Göran Stangertz, med Micha Gabay och Barbro Oborg.
oj, den finns att se i öppet arkiv. får nog ta och se den.. bara 10dagar kvar säger dom om nu någon annan är intresserad
Precis Ben,
ALLA jag pratat ekonomi med, bank. försäkringsrådgivare…. Har nämnt “det är bra att sätta av pengar nu när det är låg ränta”.
Sen om folk inte lyssnat och nu står med låga eller inga reserver detta annus horriblis… Tja….
Som man bäddar.
Det har tolkats som “jag tar ut 2 millar till på kåken och sätter dem i SBB”
Lite som alla heltidsarbetare lägger undan minst 10% av lönen, sen blir sjukskrivna och börjar gnälla..
Skillnaden 0,75 som förväntat och 1% kan väl ändå ses som marginell. Ingen super-chock för någon?
Artikel idag från SEB om att investerare redan ser 2023 som ett helt förlorat år. Då spelar det kanske ingen roll vad räntan blir utan finanskrisen har redan börjat.
Kan något förklara hur ex. 3- och 6 månadersräntan kan vara lägre än styrräntan?
Finns en anledning till att vi har denna klassikern:
https://www.youtube.com/watch?v=F-OgXq4Lqyw
Är verkligen den rörliga räntan (3-månaders) lägre än 1,75%?
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18993/3-man-ranta
https://www.avanza.se/index/om-indexet.html/18982/6-man-ranta
Kanske inte är helt relevant för oss vanliga dödliga då vi lånar av banken, och jag skulle tippa att detdär nog handlar mer om vad banken får betala? Är det räntan för att låsa in pengarna över natten måntro? Vi vilket fall så om man går lite bakåt i tiden så på 3 månader har räntan ökat med 232% (om än inte procentenheter).
Rätta mig gärna om jag har fel, men mycket kortfattat brukar väl stattsskuldväxlar betinga lägre ränta vid varje givet tillfälle då det anses vara en så pass trygg placering för institutionellt kapital? De institutioner som inte kan placera kapitalet på ett sparkonto med insättningsgaranti upp till futtiga 1,05 MSEK, så att säga…
STIBOR 3 månader som finansierar rörliga bolån låg dock på ~1,70% nu innan mötet och lär väl hoppa 25 punkter inom kort.
Då fick man rätt en gång i alla fall. Tråkigt för de med rörlig ränta men bra för Sverige på sikt. Vi kan inte hamna efter resten av omvärlden för då sticker inflationen ännu mer.
Vi är efter med den svagaste valutan och låg räntebana. Hur går det med rea på svenska kronor? Ska RB sluta pressa ner kronan?
*Carl-Bildt-röst*
Det är brrrrra för Sväääääje”
Du glömde ordet Oootrooligt
Well. Bra är fel ordval, minst dåligt är närmare verkligheten. När en politiker säger något kommer bli bra, då gäller det att gräva djupt och fort…
Ökningstakten i penningmängd pekar nedåt, så takten i kreditexpansionen saktar av. Räntehöjningen lär driva på detta ytterligare.
Ökningstakten i penningmängd är just vad som definitionsmässigt är inflation, som ju är ett helt monetärt fenomen.
Så vi har negativ inflation just i denna stund.
Negativ om man jämför med förra månaden eller kvartalet, säkert korrekt. Men visst brukar man mäta inflation på årsbasis, september 2022 jämförs med september 2021 osv.
Jepp, först kommer stålbadet när de som ligger för nära gränsen skall puttas över kanten och sedan börjar den mer sansade relationen till lånade pengar. Tråkigt för vissa men nödvändigt i längden.
Ja det finns väl inget val nu, med en realränta som är markant lägre än inflationen, men hade inte varit bättre med ‘normal’ ränta de senaste 10 åren istället för minusränta och uppumpad bostadsbubbla? Då hade man kunnat sänka/behålla istället. Nu höjer man för att strypa konsumtionen, för att få ner priser, som beror på ökade energikostnader…ridå. Hur ska detta sluta..
Reglering är inte okomplicerat!
Kanske borde sitta en eller annan ingenjör med på RB-sammanträdena?
Ja, styrteknik brukar ju bygga på minsta möjliga ändring för att uppnå önskad effekt. Nu strävade man efter hur lågt räntan kunde sättas utan extremt hög inflation.
Bevisbördan ligger på RB: har dom skapat något av värde eller snarare ställt till det med sin ‘penningpolitik’?
Oavsett, nu kommer notan så det bara visslar om det.
Övertygelsen om att ingenjörer är störst, bäst och kunnigast oavsett ämnesområde är lite gullig och ganska roande. Kanske vi kan skicka vår samlade civilingenjörskår till Ukraina också, så vore kriget vunnet på en kvart. Vi kan förse dem med officersgrad allihop så har de fintat och överlistat alla trestjärniga Kremlgeneraler innan trekaffet.
Ge mig eklöv
Absolut inte, du skulle bara försöka röka dom.
😀
Jag tror det är på gång men precisionsvapen. Det är anledningen till att ryskt luftvärn och vapendepåer sprängs i så stor omfattning före motoffensiven.
Är det civilingenjörer som bemannar precisionsvapnen eller vad menar du egentligen? Det där skulle jag vilja se en källa på i så fall.
Ben Dover, Hade hela vår ingenjörskår börjat jobba och strida för Ukraina i början av kriget så hade det antagligen varit över nu. När man inte har massa regelverk och extrema säkerhetskrav att ta hänsyn till går det väldigt fort att ta fram nya produkter. Ingenjörerna som konstruerat vapnen är givetvis mer kompetenta att använda dom en någon soldat som måste utbildas för det. Ingenjörer står inte vid fronten med en ak47. En grupp smarta ingenjörer skulle kunna konvertera ett stridsfordon till fjärrstyrning på tre månader. En switchblade tar tre månader att konstruera, om inte snabbare , genom att använda COTS-delar.
Nej, nej och åter nej. Krig vinns inte med wunderwaffe. Det är att misskreditera såväl ukrainska officerare som soldater.
Jag tror Ukraina inte stått emot invasionen utan teknisk avancerad utrustning från väst, bl.a. i form av spaning, artilleri, nattkikare mm. Men det är ju spekulation från min sida.
En aningen OT observation dock:
Teknik tar ibland ett språng, då olika teknikdelar som utvecklats individuellt bildar en ny “uppfinning”. Vi står inför stora framgångar med datorseende, bildbehandling och små inbyggda system. Ett bevis för “gårdagens” genombrott är ju drönare, som blivit billiga och relativt avancerade på kort tid.
Kina är tyvärr inte en stor fabrik som många tycks tro, utan har lagt enorm energi på forskning. Jag märker en tydlig skillnad nu mot för några år sedan att publikationer allt oftare kommer från kinesiska forskare. Det är såklart av godo för oss i väst också, men det gör mig lite illa till mods.
Om spänningarna mellan väst och öst inte kan minskas så ser jag risken för att en en mycket obehaglig framtid möter oss.
Ja, det förändrar dock inte det faktum att ingenjörer, som tydligen kan fixa allt från nationalekonomi till försvarskrig, inte deltar i kriget i Ukraina. Att nån, nånstans, konstruerat ett vapen som används i en konflikt innebär inte att konstruktören deltar.
Deltar man som befäl?
Deltar man som chaufför av sjuktransport?
Deltar man som angivare av fiendepositioner?
Deltar man om man levererar utrustning?
Deltar man om man tillverkar utrustning?
Hypotetiskt: Om en grupp ingenjörer i Kina lyckas kuva oss med övervakningsutrustning och moderna vapen så medverkar de väl i högsta grad i konflikten tycker jag.
Den ene menar att “om vår ingenjörkår medverkar hade det varit över för längesen.
Den andre menar att det deltar en massa ingenjörer, på distans, genom att de en gång designat eller medverkat till konstruktionen av vapnen som används i konflikten.
Det första man kan säga är att det är svårt att jämka dessa båda synpunkter.
Det andra man kan säga är att övertygelsen om ingenjörens förträfflighet och misstroendet mot soldatmaterialets och utbildningens kvalitet verkar helt orubblig. Ingenjörer är bäst på allt, kriget hade inte gått att vinna utan deras direkta deltagande, dock har de deltagit, men kriget är inte över. Whatever.
Det tredje man kan säga är väl att vad som är en kombattant och därmed deltagare i en konflikt ganska väl definierat. Svenska civilingenjörer är, såvitt jag vet, inte kombattanter i konflikten. Om kriget skulle kunna vinnas genom att de gjorde sig till kombattanter i konflikten så tycker jag som sagt att de borde göra det snarast för att spara en massa blodspillan och ekonomisk skada.
Men nu ska säkert nån berätta om varför ingenjörer är förträffliga trots att de låter ett grymt invasionskrig pågå fastän att de är så förträffliga att de skulle kunna avsluta det när som helst med fakta, logik och engagemang som kombattanter.
1. Ingen har skrivit att svenska ingenjörer skulle delta som kombattanter. Det är din felaktiga tolkning.
2. Jag är övertygad att framtidens krig (precis som många viktiga slag de senaste hundra åren) visst kommer vinnas av teknikövertag. I högre och högre utsträckning.
Tro det eller ej – det kommer tom bli så att ena sidan inte ens behöver kombattanter.
Ericsson’s Monitor changed all that. She was the wrong ship at the right time, a brown-water ship designed for a blue-water navy. By confronting CSS Virginia at Hampton Roads just in the nick of time to avert a naval catastrophe, she changed the course of maritime strategy for a generation by shifting the focus to littoral defense, not just in the United States but around the world.
Jag tycker väl att Ingves skött sig OK över åren, givet hur hans uppdrag är formulerat. Vad man däremot kan diskutera (och detta är väl en evig debatt som aldrig lär ta slut) är hur detta uppdrag borde se ut. RB ska ju sätta styrräntan så att penningmängden ökar “lagom snabbt” och den indikator man tittar på för att bedöma det är inflation i konsumentpriser. Man bortser från tillgångspriser. Vilket är fantastiskt om man äger, och vill äga mer, tillgångar. Detta är själva drivkraften bakom att de rikaste drar ifrån allt mer. Vänstern älskar detta, precis som miljardärerna, men den senare gruppen håller tyst om det. När sedan priserna stiger pga stigande elpriser, så börjar RB dabbla med räntan, trots att just denna prisökning inte alls är driven av monetära omständigheter. Som Friedman sa, “inflation is always and everywhere, a monetary phenomenon”.
Fördelen med KPI som inflationsmått är väl att det är intuitivt enkelt att förstå för gemene man, eftersom det mäter hur dyra “grejer” är som man köper.
Nackdelarna är desto fler. Hade man valt att följa nationalekonomins definition på inflation, så hade man fått ett betydligt mer lättmätt och tillförlitligt mått, som dessutom mäter den faktiska inflationen direkt, i stället för att konstruera en komplicerad indikator på något helt annat, sedan försöka mäta den så gott det går, justera förutsättningarna så att verkligheten anpassas till vad man vill att den skall vara, för att till sist använda denna uppmätta indikator på något helt annat som ett mått på inflation.
Det här behöver inte vara svårt. Att man från statsmaktens sida valt att göra på det sätt man gjort, visar dels på att man handlar extremt kortsiktigt, dels att man medvetet blandar bort korten för att göra det svårare för väljarna att utkräva ansvar.
Jo, det kan man ju tycka.
Men när man ger personer i uppgift att höja B när A går upp, och sänka B när A går ner, så blir det på det är sättet.
Får vibbar av 2008 igen. Snart får vi en paniksänkning av räntan för att målbeskrivningen ändras.
Lite överraskande. Jag pendlade mellan 75 och 100, men fegt nog så stannade jag på 75. Jag trodde att Riksbanken skulle vara försiktiga. Men då vet vi det.
Riksbanken ligger efter andra centralbanker i räntehöjningen. Skillnaden mellan 0,75% och 1% är väl ändå inte så överraskande?
Nu höjer man från väldigt lågt till bara lågt. Helt inom bankernas boräntekalkyler fortfarande.
Själv tror jag inte vi kommer se en ränta på över 4% om två år så det blir spännande att se hur överraskande Riksbanken kan bli nu framöver.
Nej (bara LITE överraskande). Jag tänkte ungefär att det var typ 60/40 att de skulle bestämma sig för 75 punkter.
“Riksbankens egen prognos över styrräntan för 2023 och 2024 är höjd till 2.50%, så det återstår i så fall ytterligare 0.75 procentenheter i räntehöjningar. För 2025 tredje kvartalet är prognosen 2.40%, vilket innebär att man först 2025 någon gång avser säbörja sänka. För fjärde kvartalet är prognosen 1.90%, dvs en vägd sannolikt höjning på 0.25 till 0.50 procentenheter till innan årsskiftet.”
Favorit i repris?
https://cornucopia.se/wp-content/uploads/2016/07/riksigelkotten_2001607.png
Ja det hade varit intressant med en uppdaterad version! Hittade ingen nyare än från 2019
Skulle vara intressant med data ett par år tidigare också. Gissar att utfall och prognoser innan 2007 ser någorlunda lika ut som för 2022. Utfall uppåt medans prognosen sträcker sig mer horisontellt.
En igelkott på rygg
Någon gång nästa år blir det väl snarare en igelkott som åkgräsklipparen kört över…
Läste precis att 80% valde rörlig tremånaders vid tecknande av bolån.
Man får nog tänka till kring elpriserna och stöden för blir det en dyr vinter, såna här räntor + allmänt skenande inflation börjar det nog nå grupper med jobb i eget boende över hela paletten.
Det är lätt att vara dömande men såna här snabba kast slår rätt hårt och det här är nog en coktail man kan bränna ut och krascha rätt stora grupper. Småbarnsfamiljerna är ju precis på gränsen i ork och pengar ändå utan den här kvarnstenen och pensionär i obelånat hus åker dit på elpris och inflation.
Det som ligger och lurar i undervegetationen här är väl arbetslöshet?
Sjunker köpkraften = risk för ökad arbetslöshet tänker jag?
Sänkt köpkraft ger nog främst ökad arbetslöshet i serviceledet, ex städbolag, restauranger, diverse hantverkaryrken, handel och på sikt även semestersektorn, tex skidorter osv.
Byggbranschen verkar ju gå rakt in i väggen så det blir tufft där också.
Ialla fall initialt.
Sedan kommer såklart den globala konjunkturen slå hårt mot exportindustrin.
Jo det är ju servicenäringarna som brukar drabbas hårt och där har vi stora grupper som har ytterst svag anknytning till arbetsmarknaden.
Som en anekdot fick jag höra att kinesrestaurangen Kings Market i Kungsmässan som har en utmärkt buiffe nu höjt priset på dagens lunch från 119kr till 135kr. Facilt. Dock är tydligen kvällspriset kvar på 155kr så det är fortsatt ett utmärkt ställe att fira stora händelser i livet.
Seriöst – vem har råd att betala ens 119kr för en lunch? Jag fattar inte hur lunchrestaurangerna kan överleva. Är det denna kategori hyresgäster som kommer att sätta alla högbelånade fastighetsbolag i konkurs när det inte bär sig längre? Eller kommer Uffe att förbjuda lunchrum på arbetsplatser för att försöka hjälpa dem?
Det kommer bli ett stålbad framåt våren när det här börjar slå igenom på allvar. Men om räntan bara når slutnivån och Uffe kan kläcka ur sig vad elen skall kosta så tror jag bostadsmarknaden fortsätter rulla för man måste bo. Dock går väl en typisk fasmiljevilla ner med 0.5-1 miljon men det gör inget om du säljer och köper tätt inpå förutom att du kan råka behöva amortera igen.
Jag tror att Uffe borde anställa en amorteringsminister och en vedeldningsminister för den kommande mandatperioden
Amorteringsminister? Nej, men däremot har ju M gått fram rätt hårt med att amorteringskravet bör slopas. VI får väl se om de driver igenom det när de väl tillsatt en regering. Vad det gör med den s k bostadsbubblan lämnas som en övning åt läsaren.
Ja det är ju det. Uffe vill säkert ha mindre amortering och mer konsumtion men detta ökar skuldsättningsgraden så en amorteringsminister behövs för att styra amorterandet. Det kom ju ett förslag för några månader sedan om hur förstagångsköparer skulle kunna få statliga lån för att runda kravet på 15% konstaninsats.
Ebba Busch kanske kan ta den posten då det väl ter sig sannolikt att arbetet ska bedrivas enligt det bibliska citatet “åt den som har ska varda givet”.
Anders Borg upprepade som ett mantra att det är bolånemaskinen som driver Sverige. Uffe kommer ihåg?
Låter för övrigt som svinigt att slopa amorteringskrav när vi ser långsiktigt sjunkade bostadspriser framför oss. Kan man inte armortera idag bör man uppmuntras se över sin riskprofil.
Amorteringskravet är ju redan slopat, om man inte har mer än 50% i lån vs. fastighetens värde eller inte mer bolån än 4,5 ggr bruttoinkomsten (tror jag ungefär det är).
I övrigt så är jag av åsikten att lån ska betalas tillbaka, i vart fall är det min policy om jag lånar ut pengar till någon.
I övrigt kan man ändå känna lite med t.ex. unga barnfamiljer som aldrig levt i någon annan miljö än den numera bortblåsta och konstlade lågräntemiljön vi haft. Å andra sidan kan jag också känna med den ensamstående undersköterskan som räddat livet på en svettig och så där härligt Stureplansfet Stockholmsdirektör under pandemin och nu sitter med ångest om hon och barnen kan bo kvar p.g.a. elpriser, räntor, inflation mm.
“Seriöst – vem har råd att betala ens 119kr för en lunch?”
Vad tror du en motsvarande lunch kostar att inhandla och laga själv?
Räkna med 5-8 kronor/kwh för elen.
Ensamstående som ska mätta tre munnar med 32.000 före skatt vs ensamstående som ska mätta en mun med 43.000 före skatt osv osv.
Hur många kWh kostar det att tillreda en “tre små rätter”, menar du?
Ö&B skickade ut ett mail där de informerar att de på sin hemsida har recept på rätter som kostar under tian. Jag har lagat den indiska linssoppan och den smakar utmärkt. I övrigt köper jag mat på Lidl och i andra butiker om det är röd prislapp. En lunchbox för mig kostar under 20 kronor och då ingår kött.
En modern spis drar ungefär 1kW så en timmes matlagning kostar 50 öre mitt i natten och 10 kronor kvällstid. Lagar man storkok på helgen så kanske ett par kronor och då får du mer än en portion. Detta gör att jag anser att elkostnaden är ointrressant. Blir det värre så lagar jag på gasolkök då jag ser att fyllnad av en PC10 fortfarande verkar ligga på 400 kr eller 3-4 kr per kWh.
Tittar vi på chili con carne så kanske ett halvkilo köttfärs kostar 25-50 kronor, en burk tomater 6 kronor, bönor i tomatsås 11 kr (lyxar till det med Heinz) och tacokrydda på Lidl 5.50 kronot. Lägg till en lök för 3 kronor så kostar 1.5 kilo chili con carne cirka 51-76 kronor och dår får du ut 4-6 portioner beroende på hur hungrig du är. Riset kostar också ett par kronor.
Där har du vad en lunchbox kostar. Jag förutsatte i exemplet att du redan har köksutrustning.
Men visst, jag tittar aldrig på TV och därför anser jag att min fritid är gratis. Visserligen har jag visst underhåll av hus och trädgård men jag hinner ändå med att laga storkok.
20Kr.. 40Kr om man kör på färdiga matkassar visst med inflation nu så lägg på någon krona och 5Kr för elen då. Så 30Kr tror jag.. Själva lägger vi 6000 på mat/hushålls grejer för 4 pers i månaden men då har vi ännu inte kompenserat för någon inflation, då ska väl sägas att vi inte är några storförbrukare av kött
Köp en slow-cooker för några hundralappar och gör långkok under natten. Den låga värmen drar mindre ström, den rymmer mycket så det blir fler portioner, elpriset är billigare på natten och det går att använda billigare kött som ändå hinner bli mört, dvs win-win-win-win.
Jag kan laga lunch för 10:-. Blomkålstuvning. Ett kilo blomkål kostar 25:-, med lite stuvning och kryddor till samt 10 min. koktid räcker det lätt till 4 personer.
Fransk löksoppa är ju faktiskt en delikatess för runt tian per portion. Massa gul lök (gärna lite purjolök, charlottenlök och vitlök oxå), smör, grönsaksbuljong, timjan och lite vitt vin i. Och sen lite dagsgammalt lantbröd att toppa eller krutonga med. Värmer också trevligt när man dragit ner på värmen hemma.
ICA Maxi har en massa hyfsat billiga färdiglagade rätter som bara är att värma. Har kört med dessa till lunch sedan Covid slog till. Billigast är ärtsoppa med fläsk för typ 10kr per portion.
Gissar att följdeffekterna blir lindriga av färre öppettimmar, färre lunch-restauranger, färre städ-timmar mm?
Jag tycker situationen börjar bli läskig. Givetvis är det i ett större perspektiv bra.
Men är ensamstående med dyra lån. Ville flytta redan i våras men då exet vägrade byta överlämningsdag så var det inte möjligt. Och nu marknaden fallit så pass så har jag “inte råd” att sälja heller.
Samtidigt så skenar elpriserna och matpriserna (jag kan begränsa mitt intag, men tänker inte låta det drabba barnen).
Som tur är så är ena halvan av lånet låst till 2025, så det tryggar upp lite.
Men det är fortfarande stor del av disponibel inkomst som försvinner ut utan att man för den delen får något för det.
Och eftersom lönen inte rört sig allt under tiden så blir det ytterst påtagligt med bara en inkomst i hushållet.
Trist, lider med dig. Har du råd att övervintra några år, så borde det vara fine att få igen pengarna.
Troligen ryker nu amorteringskraven som en löning, för att folk ska ha råd med sina elräkningar och dyrare mat.
Många förstår inte den stora risken med förändrad familjekonstellation förrän man är där. Hoppas det löser sig för dig
Väldigt läskigt och för snabba kast, tråden (alltså inte bloggen) fullkomligt älskar att brista ut i ett kollektivt -”vad var det jag sa, lyssnade ni inte får ni skylla er själva” till såna här artiklar.
Hade alla lån låsta till februari 2023 och lite till 2024, så vi gjorde väl det du tänkt och flyttade ut från stockholm, nu går det ju aldrig bra ändå så har väldigt många kvadratmeter i kulturhistoriskt hus där man får energiförbättra noll – den här vintern blir inte kul men man kan väl tvätta sig med fuktig trasa och 10 grader skall man väl inte gå under har jag hört..
På 30-talet var det ju egna hem, 70-talet miljonprogrammet och innan dess kärnkraft och vindkraft.
Nu tillhör man de privilegierade om man inte duschar kallt och har stort bolån.
Öööh, du har alltså köpt en q-märkt kåk kan jag gissa (i dagligt tal: K-märkt, men av kommunen, med betydligt svagare skydd), där detaljplanen anger att vissa byggnadskaraktäristika inte får förvanskas, och detta är alltså så omfattande att du inte kan genomföra några som helst energibesparande åtgärder?
Får inte byta fönster eller sätta upp solceller.
Skulle tro att du visst får byta fönster till effektivare med snarlikt utseende. Men detta visste du när du köpte huset, eller hur? Annars är det läge för dolda fel och grejer. Förresten finns det väl rätt mycket energieffektivisering som går att göra under de förhållandena – de flesta installationer (uppvärmning, radiatorkrets, ventilation, mm) påverkar ju inte byggnadens utsida i någon större utsträckning.
Man får duscha och befinna sig varmt på jobbet. Att ha ett jobb med uppvärmd arbetsplats blir en orättvis förmån.
Skatteverket slog ner på att vi fick fria vitaminer.. Du verkar särdeles premierad, var är de nu?
Jo det där med att ‘skyll dig själv’ är lite skadeglädje från vänsterflanken, vad de gärna glömmer är att många faktiskt genom åren lyckats köpa kåk billigt men ändå är från gamla ‘arbetarklassen’.
Nästa pilsner är verkan, ‘medelklassen’ kan nu inte längre konsumera, vem drabbas då, jo lågavlönade butiksanställda och de i serviceyrken. En spark på husägarna är 2 sparkar på låginkomstagarna..
Nu fick jag lite dåligt samvete när jag läste Mjau och bara blåste på, mina sympatier och är det något jag lärt mig är det att på något sätt löser det sig (nästan) alltid till sist även om det ser mörkt ut mellan varven 😀
Det smartaste att göra för den som har svårt med bostadskostnader är att ta en inneboende. Finns massor av vettiga personer som behöver rum, t.ex. universitetsstudenter eller nyanställda på en ort.
Hellre bo med lite mindre komfort några år, än livslång skuldsättning och bostadslöshet.
Det är dags för pensionärerna att lämna över husbeståndet i städer till yngre. De har ju ändå sett till via konservativa byggnadsnämnder och politik att det bara byggts betongkomplex för yngre barnfamiljer. Och de går väl ändå inte lottlösa.
De yngre saknar inte bostad. Skulderna försvinner inte för att äldre ger upp några bostäder.
Nej, du har rätt. De yngre måste ta långt låååångt mycket mer i skuld och risk än äldre någonsin gjort, jämfört med disponibel inkomst vill säga. Priserna ska ned, det är en sak. Men det riktigt stora problemet är utbud. Att inte pensionärer flyttar från sina småhus, när de under så lång tid motverkat nya småhusområden i byggnadsnämnder och annan politik.
Bostadspolitiken har designats för att gynna äldre. Punkt.
Eller så får de äldre ta en ordentlig reaförlust. Om det sker nu eller genom dödsboets försorg är en annan sal.
Och ja, staten är den stora illusion i vilken vi alla tror oss kunna leva på varandras bekostnad. Det är kanske dags att vi gör oss av med en massa fåniga regleringar?
Pensionärer ska lämna ett någorlunda billigt boende till ett dyrare, nej nej, skattelagstiftningen låser in dem.
Mjaaa… de gör en brutal reavinst. Och sen kan de köpa en fin lägenhet. Visst försvinner lite i skatt, men det blir glasspengar över. Det är inte ett dugg synd om pensionärer som åkt kapitalskjuts i penningmängdexpansionens gyllene era.
Förvånande, trodde de var traditionsmässigt låsta till 0,75% när det ska signaleras allvar.
Skönt att bo i delat boende uppvärmt med fjärrvärme och total skuldsättning på ~500.000:-.
Kanske tur att jag inte haft råd att komma in på bostadsmarknaden.
Ja fjärrvärmen har seglat upp som attraktivt nu, har skickat in en ansökan till kommunen då hus i närheten verkar ha fjärrvärme.
Jag har ett par “bekanta” som jag önskar all olycka och motgång i världen. En flyttade till hus förra året, han med att skilja sig under tiden och står nu ensam med ett nästan nyköpt hus. Han har visserligen bergvärme men det lär inte vara en tillvaro i överflöd för honom.
På samma not så flyttade en annan “bekant” till hus för någon månad sedan. De är visserligen 2 men de drar nog inte in några förmögenheter. Förhoppningsvis så får bägge parter vad de slutligen förtjänar och får återgå till att bo i hyresrätt.
När jag tänker efter har jag ytterligare en “bekant” som precis köpt bostadsrätt på södermalm samtidigt som han bytt till jobb på ett nystartat fintechbolag. Förhoppningsvis så sitter han snart i en hyrestvåa i fisksättra som han förtjänar.
Finns det lediga hyrestvåor i fisksätra?
Klart det inte gör, lång kommunal bostadskö, såvida han inte är återvändande IS rebell.
Ska du inte använda din tid för ditt egna mående istället för önska andra olycka?
Du inser att oavsett hur det går för dem så äger de ditt liv. Ty du kan inte släppa deras och leva ditt eget 😀
Det var nog det klokaste jag hört sedan jag konfirmerade mig! ❤️
Risken med fjärrvärme är ju dock att man målar in sig i ett hörn. Vill kommunen täcka för ett svart hål i budgeten så är ju fjärrvärme, VA och elnät tacksamma för det är lite svårt för anslutna att göra något åt det.
Skönt att man sitter på bunden ränta i ytterliggare tre år. Elpriset på 51 öre/kwh till 30/11 -23 och solceller installerade om två veckor.
Driver företag inom handel, men i en del som brukar klara sig bra under lågkonjuktur. (Peppar Peppar)
Ett steg i rätt riktning, dock en nolla för lite
1,75% Lappri! När vi köpte hus låg styrräntan på 10-11% Vi lever än.
Detta är nyttigt för många. Vi har varit bortskämda länge!
Meh. I och med att köpeskillingen för motsvarande bostad är så hög idag är det ju givetvis mycket tuffare att köpa bostad även till “låga räntor”.
Vi var länge bortskämda med låga bostadspriser.
Jag tycker sådana här kommentarer är löjliga. Om du köpte när räntan var 10-11% betalade du även ett helt annat pris än vad många idag, mer eller mindre, har tvingats köpa till men den faktan struntar du väl i?
Så de menar att husen var gratis förr? Vi har vanliga jobb och lånen var betungande, men trots högre matpriser då och med småbarn så klarade vi av det. Vi hade inte råd med utlandssemestrar eller restaurangbesök, men det var helt OK, vi prioriterade boendet. Om det är löjligt står i betraktarens ögon…..
En jämförelse mellan bopriser nu och då, utelunchen, samt resekostnad nu och då är på sin plats.
Jag tänker att både Bingbong och CC har poänger. Det var dyrt med 10% ränta, men tänk 10% ränta med de bostadspriser vi har/haft de senaste åren, det skulle inte funka för många.
BINGBONG
Jag vet att ni klarade av det. Mina föräldrar gjorde också det. Det är inte det att ni klarade av det som jag finner löjligt. Tvärtom. Bra gjort! Jag vet vilka uppoffringar ni fick göra.
Det jag vänder mig emot är jämförelsen att bara för att ni klarade av 10% ränta så utgår ni från att alla andra också borde klara av det. Men så är inte fallet idag med tanke på hur extremt stor prisökningen på bostäder har varit. En värdeutveckling som ni dessutom har tjänat enormt på. Ni köpte bostad i en tid när penningpolitiken var annorlunda och mer restriktiv. Situationen idag (samt 20 år tillbaka) är helt annorlunda och många tvingas anpassa sig till den. Därav att säga att “jag klarade minsann av att betala X% ränta”, det blir i min värld löjligt.
Vad som hade varit mer rättvis jämförelse hade varit “Vi klarade av att lägga X % av vår nettoinkomst på en bostad (Samtidigt som mat kostade Y% och el Z% osv) för massa år sedan.” för att då jämföra vad det blir idag.
Lite som man ofta läser på reddit och jänkare “På min tid si och så”; På din tid tjänade man så bra att det räckte att bara mannen jobbade för att ha råd med att köpa hus, bil, två barn och en hund. Allt medan man bara var 18-22år gammal. Idag kan en 18-22åring knappt ens ha råd med att dela en lägenhet med 5 andra utan att samtidigt jobba tre jobb. Samma bör gå att applicera här i Sverige till viss del.
Nej, husen var inte gratis förr, men bostadspriserna har stigit mycket mer än disponibel inkomst och i synnerhet senaste åren .
Det går inte att jämföra som du gör.
För många år sen när jag själv köpte bostad insåg jag att de flesta nog tyckte att själva prislappen var rätt sekundär, det var månadskostnaden som hade betydelse för beslutet. Det är klart att ränteläget och amorteringar påverkar månadskostnaden men det är lika sant att herr BingBong nog betalade väl så mycket (inflationsjusterat) för sin bostad som många gör idag (räknat per månad) pga att räntan låg på 10%.
Slutsats: BingBong har en poäng. I ett bredare perspektiv handlar det inte heller om hur många mille huset eller andra tillhörigheter kostar utan om du vill bestäms ditt liv och din status snarare av vilket cashflow du har. Du kan låna för såväl bil som hus så länge du har en rejäl månadsinkomst. Detta brukade hånas bl a i det här kommentarsfältet som s k “bolånetorskar” eller “lånta fjädrar” men det är så det verkar funka.
+1
On target, Bend Over. Som grädde på moset hade vi ingen bil, jag renoverade kåken och körde hem materialet på en gammal flakmoppe. Jag jämför med mina barn som båda bor i villa nu, med höga lån, de har en betydligt bättre standard än vad vi hade, trots nu ökande levnadskostnader. Vad jag menar är att vi generellt har det mycket bättre nu, att utvecklingen går framåt, men man glömmer lätt bort att utlandsresor, restaurangbesök, mobiltelefoner, Netflix etc är ingen självklarhet. Man har valet själv.
Jag är mer oroad över om nivån på arbetslösheten stiger.
@Bingbong med dagens räntebesked kommer arbetslösheten garanterat stiga. Men folk får väl välja att göra något annat än att arbeta… företagen idag importerar väl ändå hellre all arbetskraft
En bilkredit kostade, vad, 20%på den tiden?
För övrigt kan jag fram till ovanstående resultat, om jag minns rätt, genom att ta en bunke bostadsrätter som låg ute till försäljning och plotta upp köpeskilling på en axel och månadskostnad på den andra. Månadskostnaden ska då givetvis inkludera såväl månadsavgift till bostadsrättsföreningen (“hyra”) som lånekostnaden i aktuellt ränteläge + lite annan schablondrift. Vad jag minns fanns det inom olika segment (t ex fyrarummare) en ganska stor samstämmighet kring vad månadskostnaden skulle vara.
Ja, hade det varit en bostadsrätt ute på marknaden som var “för billig” hade väl budgivningen på den öppna marknaden åtgärdat det tämligen fort?
Gick från hyresrätt 2a, till BR 3a -99, flyttade till huset bredvid, totalkostnaden blev lägre per månad samt fungerande bredband, klockrent.
Jo, den löpande månadskostnaden har under en lång tid varit låg, det ser man om man tittar på hur stor del av disponibel inkomst som bostaden utgjort.
Med ränte- , energi- och matkostnader som sticker iväg så gäller inte detta längre.
Att man klarar KALP kalkylen är en sak, men om maten är 30% dyrare för en barnfamilj OCH energikostnaderna ökar 100% eller tom mer så blir sammanverkande effekten högre.
En del av de som bor i hus kommer få det rejält mycket tuffare.
KALPen inkluderar såklart livsmedel. Inte någon extravagans vid storhelger dock. Rimligtvis så uppdaterar banken KALPen regelbundet, precis som de gör med kalkylräntan. Den är inte fix 6-7,5% eller så över tid. Den rosa elefanten är nu hur mycket banken gör med numera historiska/inaktuella kostnader för driften (boendekostnader ligger inte i KALPen). Som du är inne på kommer det blir rejält dyrare att bo i hus, och lånelöftena kommer att sjunka rejält. Vilket medför lägre villapriser (speciellt för hus utan fjärrvärme).
Många kommer nog få göra avkall på den där andrabilen som bara rullar 500-1000 mil/per.
Framför allt får nog posten “driftskostnad” i mäklarprospekten uppdateras.
Undrar föresten hur ökade räntekostnader och energikostnader slår på hyresrätter? Kanske inte direkt, men snart.
Jag är inte säker på att lånelöftena sjunker, om inte KALPen ändras radikalt. Borde den göra det?
Det finns fortfarande en väldigt stor post “övrigt” i de flesta sådana kalkyler och det är den som går till olika former av fordon.
Det är en viss del av befolkningen som får det tufft, de som har små marginaler. Där jag bor tror jag bara att månadssparandet minskar och man väljer att ta en rese-semester om året istf två.
Kanske var värre i Hjärup och andra låginkomsttagarorter.
Ja “mäklarprospekten” är nog det sista som uppdateras.
Jag skulle då inte vilja leva utifrån bankens KALP. Den bör rimligtvis justeras upp för bl a livsmedel.
Någon bil inkluderas inte i KALP, däremot bilån etc. Sen brukar banken “fråga” om du äger en bil. Många kör ju idag med privatleasing, vilket inte syns.
Företrädesvis gör man en egen KALP, utifrån sina “måste” utgifter.
Vad gäller lånelöften, så styrs dessa utifrån kalkylräntan (som är kopplad till 5-åringen + marginal).
0 > Disponibel inkomst – KALP – Boendekostnader (inkl amorteringtvång, ränta enligt kalkylräntan och driftkostnader).
Över noll, och en god en säkerhet så okej. Ute i spenaten kan t ex nybyggen nekas p g a säkerheten är lägre än det kostar att bygga + tomt.
FI borde dra bankerna i örat om de inte följer direktiven. Att få mäklare att uppge realistiska driftkostnader är nog inte lönt, då dessa frågar säljaren.
Korrigering > ska så klart vara <.
Testar man att fråga någon vilken lön han/hon har, så får man garanterat ett belopp per månad före skatt, men exklusive arbetsgivaravgift, i svar.
Tror att folk skulle bli bättre på att hushålla med sina pengar om man tänkte mer dels i timlön efter alla skatter, dels i årslön inklusive samtliga löneskatter inklusive arbetsgivaravgiften; ger andra perspektiv och insikter.
Det skulle ju mest leda till begreppsförvirring – anger man månadslön kan man ju mellan tummen och pekfingret beräkna de andra parametrarna (ja, det kan påverkas av kommunalskattenivån, ålder mm, men jag sa mellan tummen och pekfingret).
Att folk inte diskuterar “timlön” beror nog mest på att rätt många har en tillsvidareanställning på 100, 75 eller 50% där lönen utbetalas månadsvis.
Timlön är rätt ointressant för många tjänstemän, arbetstiden är sällan helt spikad utan det blir flex hit o komp dit, för att inte tala om att många har oreglerad arbetstid och därmed kan jobba hur lite (eller mer troligt, hur mycket) som helst, så länge jobbet blir gjort.
Aldrig någonsin diskuterat timlön eller liknande sedan jag blivit anställd utan allt handlar alltid om månadslön, vid byte av tjänst/arbetsgivare och lönerevisioner.
Nja, begreppsförvirring vet jag inte; mer att man blir klar över hur mycket man på marginalen får av den där sista arbetade timmen efter att skatten är dragen. Även om man inte kan påverka sin arbetstid timme för timme, så kan man justera sina konsumtionsvanor om alternativkostnaden för dem, mätt i arbetstid blir mer klar.
Att tänka i årslön före alla skatter är mer för att bli medveten om vilken insats man gör eller inte gör för samhället i stort.
Så enkelt är det ju inte eftersom många avtal t ex involverar flextid; två extra timmar på kvällen tar du kanske ut på fredag, eller så kompar du varje fredag för att leda knattelagets fotbollsträning. Vilket gör mest samhällsnytta, att barnen får en meningsfull fritid eller att du betalar in x antal tusen extra i skatt?
Sant, men ett överslag är ju bättre än att inte reflektera alls.
Håller inte med, skulle alkoholskatten bara gå till AA och sjukvård menar du, så sker ju inte.
Då kanske vi inte skall prata om när den var 500%… 😎
Jag gillar personligen Andreas Cervenka. Den som har missat denna kolumn från honom från igår kan ha nöja av att läsa den. Beskriver just detta med inflation.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/4o1RyE/darfor-kan-inflationen-falla-snabbare-an-vi-tror?fbclid=IwAR27LrN9Gobf72eV5jXTH7bmEqSLW4LXb6HO5ciB68gaSuKB7en3M8G7Q0E
Personligen gissade jag rätt denna gång. Jag var övertygad om att RB skulle höja med 1%. De hade inget val med 9% inflation. Vi kanske ska vara glada att det bara blev det och inte 1,5%. Dessvärre har de agerat alldeles försent och visat sig rejält inkompetenta när det gäller att ha koll på marknaden. Detta kommer att stå svenska folket dyrt.
Jag tror mer på stagflation. Jag tror det finns enorma felallokeringar i svensk ekonomi, inte bara fel bostäder, som nu kommer att falla när inte gratis krediter kan betala dom. Ett exempel är folk som går ut och går med din hund, Foodora etc. Troligen kan vi har 20-30% riktig arbetslöshet (som kommer att kamoufleras) och hög inflation på de varor som folk köper samtidigt som vi har mängder med varor och produkter som inte längre köps. Detta kamoufleras också genom en varukorg som inte speglar verkligheten. Tyvärr ser detta ut som ett 70-tal i repris.
Men vi kom ju till slut ur 70-talet så vil lär oss troligen även denna gång. 90-talskrisen var hård den med men redan 1994 började det lätta på arbetsmarknaden. Lärdomen är att det alltid vänder oavsett hur hopplöst det ser ut.
Kanske har verksamheter som hunddagis och foodora noll i alternativkostnad. Svårt att säga då om de är felallokeringar.
Felallokeringar finns men det är svårt att säga var.
Cervenka skriver mycket riktigt att inflation = penningmängdsförändring, d.v.s. INTE KPI.
Penningmängdsförändring på +36 % på 2,5 år, dessutom under pandemi och begynnande storkrig, samtidigt som KPI-förändringen under samma period är låg, tyder väl om något på en enorm bubbla i tillgångar!
Jag var en av dem som misstänkte 1%. Detta för att jag läst mellan raderna att det muttras på mötena internt över att Ingves bromsar det som behöver göras, att de inte är eniga. Ingves vill vara ”skonsam”, medan de andra har velat pushat på. Men det har blivit Ingves linje. Nu har ju Ingves aviserat sin avgång-och tja, då är det inte så konstigt om man slår på gasen. Så tänkte jag.
”Bloggardjäveln” gjorde att vi band vårt elpris i januari på 3 år. För några veckor sedan bestämde vi oss för att binda vårt bolån på 5 år (3.66% ränta), också ett beslut taget efter att ha följt bloggen-även om Lars skrev att fönstret för att binda redan hade stängts. Men genom att följa hans analyser och ekonomiska rapporter fick vi ändå en magkänsla att det kunde vara en bra idé. Vi har nämligen ett relativt stort bolån, så vår ekonomis känsligaste punkt är just där. Vi amorterar kraftigt och mycket mer än lagen säger. Men vårt bolån är också större för att vi byggt ett energisnålt hus som var lite dyrare pga det-så vi drabbas inte lika hårt av allt annat runtomkring. Den här bloggen sparar en många sköna slantar.
Det är alltid svårt att pricka in de bästa utfallen, men ni kan vara nöjda med att ha reagerat i tid och undvikit de dåliga utfallen, tycker jag det låter som.
Jag är osäker på om 5 års bunden bolåneränta till 3,66% och kraftig amortering (istället för alternativ) är någon vinstaffär. Det ger en säkerhet möjligen, som har en premie.
Men ingen vet säkert förutom Captain Hindsight, superhjälten som berättar hur man skulle ha gjort när alla korten ligger på bordet.
Jag skulle vilja se en debatt mellan Captain Hindsight och Captain Obvious…
Med fördel skådat genom ett kraftfullt retrospektoskop.
Hellre Retrospektroskop än Rektumspektroskop… ¨
Jag hittar ut själv.
Facepalm!!
Vi har definitivt redan missat de bästa utfallen ja. Men vi slipper åtminstone dyrare levnadskostnader än vad vi tippat på att vi skulle ligga. Och det känns som om det fönstret lyckades vi pricka in i rätt tid iaf. Många verkar ha trott att gårdagens räntor skulle vara normalräntor, och att man efter att ha klarat bankens (ändå rätt stora) nålsöga för att få bolån-har ändrat sitt levnadssätt (med diverse lån till bilar och båtar och allt vad där finns) till ett mycket dyrare sådant där banken troligtvis inte hade gett bolån på de premisserna.
Jag tror inte det är en stor vinstaffär, då skulle vi bundit tidigare. Däremot kanske vi landar på +-0, och att vi ligger i den nivå vi själva hade räknat med. Vi kunde tyvärr inte binda tidigare för vi hade bundet bolån. Men för oss är det en besparing då jag tror att räntorna kommer stiga en bit över vår egna prognos (som vi baserat på riksbankens prognos som egentligen inte betyder ett skvatt). Den som lever får se.
Dagens höjning är till största delen redan inprisad i den “rörliga” 3 månaders räntan. Har man små marginaler eller bara vill ha förutsägbarhet så var det troligen klokt. Innan ni börjar “tjäna” på den bundna räntan så måste repan närma sig 2,5%. Jag tror det redan är för sent att binda, då jag snarare ser mer på nedsidan av repan efter toppen på 2,5%.
Detta skrevs i maj 2022
https://www.svd.se/a/8Qa5jW/ingen-hjalp-fran-fi-fortsatta-amorteringskrav-nar-borantan-stiger
Så nu blir det upp till bevis om myndigheten som nu 3 månader senare skall ” utvärdera” amorteringskravet, står för va de sa tidigare eller om lobbyismen men byggherrar som snart eller redan nu har osäljbara nyproduktioner som ytterligare måste skruva upp brf lånens kalkylränta innan några arma stackare skall flytta in i dessa förlust maskiner
både pris och brf lån på avgiften
avskaffa inte amorteringskravet, men hjälp de som tillfällig blir arbetslösa, och ev de med lägst inkomst,
allt annat är en katastrof, men tar man ett beslut.
Roliga är ju att chefen på FI snart också sitter som chef på riksbanken och han har alltid vart förståndig,
Vad tror ni ? kör man racet att curla alla kredittorskar ytterligare en gång trots ovan artikel ?
Håller inte alls med. Har väldigt lågt förtroende för Finansinspektionens kompetens i allmänhet och thedeens i synnerhet. Ammorteringskraven leder sannolikt inte till att neddragningen av konsumtion blir mindre utan större. Sedan kan jag väl personligen tycka att det är vettigt att ammortera, men regleringens samhällsnytta ställer jag mig ytterst tveksam till.
Vad har FI gjort under tiden bolånestocken växt till sjuka nivåer? Nada. Thedeen är en politiker utan ryggrad. Istället kunde de justerat den reglerade produkten bolån så att bankerna lånat ut mindre mha ökade kapitaltäckningskrav, ökat kraven på kontantinsatser, ökat amorteringskraven etc.
Riksbanken har haft ett uttalat problem i att styrräntan styr för mycket, till stor del beroende på att FI satt och rullade tummarna.
Personligen skulle jag vilja se ett utbytt amorteringssystem. Avskaffa nuvarande amorteringskrav och sätt en gräns, säg 2%+2% som exempel.
Alla måste betala minst 4% på sitt bolån (över 50% av värdet). Så fort boräntan sjunker under den gränsen måste mellanskillnaden amorteras. När räntan är högre tas amorteringskravet automatiskt bort.
Det borde förhindra de värsta bostadsbubblorna när räntan är för låg och automatiskt minska de direkta amorteringarna när inflationen är hög och lånet amorteras via räntan [bait and hook].
Det borde gå att införa relativt motståndslöst när inflation och ränta är hög.
Bättre än dagens vettlösa reglering i varje fall. Alternativt reglar man utlånaren så att de har incitament att för stocken ha ammortering av lånen, t.ex. ickelinjära kapitalkrav e.d. (är arbetsmarknadsekonom men spånar här så finns säkert bättre förslag) så får de fatta beslut för sina låntagare istället för att köra planekonomiska regleringar. Det borde resultera i högre ränta för de som vill ammortera lite osv.
Bankerna behöver ju bara ha 17kr i täckningskrav per tusenlapp när de lånar ut, skitpengar.. FI missar målet.
Om bankernas upplåningskostnader är runt 1,75 borde 3-månaders räntan hamna på knappt 3, 2,9 kanske eller? Har för mig att det historiskt varit drygt en procent emellan. Torde betyda att man inte får en hel procentenhets höjning på bolånet utan snarare en halv.
Någon har kanske lite precisare idé, jag är inte direkt bankman.
Bankernas listränta brukar ligga 2% över, genomsnittsräntan inte lika mycket. Men det beror ju på vilken rabatt man får av banken. Rabatten sätts ju i förhållande till hur god banken anser din ekonomi vara. Ränterabatten är ju inte alltid densamma när man förhandlar om lånen. Om jag förstått det rätt så har bankerna större marginaler i rabatterna när räntan varit låg. Men när räntan kryper uppåt så tajtas de marginalerna till. Med en hög styrränta har bankerna ofta inte lika stort påslag-och därmed inte lika stora rabatter. Så kan hända att skillnaden mellan listränta och genomsnittsränta minskar. Jag kommer inte ihåg var jag läste det, men det var ekonomer som förklarade hur bankernas vinster minskade när man höjde räntan.
lol, säkert samma ekonomer som nu försöker leda oss genom krisen, som de själva skapat.
Dagens totala stolpskott (som till åtminstone viss del hänger ihop med temat för blogginlägget, så jag länkar det här) måste vara det här:
altinget.se/artikel/slutreplik-startlaan-oppnar-upp-bostadsmarknaden-for-fler
Första och förmodligen enda gången jag håller med i något som Hyresgästföreningen anser, men här har de rätt och de andra fel.
Jodå. Först förbjuder staten de professionella kreditgivarna att lämna topplån och sedan tar staten på sig att lösa det problem som då uppstår för den som inte hunnit spara ihop till insatsen genom att i egenskap av total kreditbedömningsamatör låna ut pengarna i stället. Vad skulle kunna gå fel med det?
Ja och sedan kan de ju paketera dessa lån med kass säkerhet och sälja vidare dem. Lysande. Annars kan man ju spara eller betala vad risken kostar i form av “vanliga” lån. En utbildning är i regel en investering (frånsett vissa utbildningar) och boende är konsumtion. Därav skillnaden med statliga lån.
Har vi hört den förr? Paketerade kassa lån?
2008, Fannie Mae and Freddie Mac, orsakade ju ingen panik..
När jag tog mitt första lån så var räntan 17% och inflationen låg på 12-15%. Det är vad jag kallar för posent det. Dagens generation är bortklemade …
Mera seriöst, vad finns det för underliggande fundamenta bakom inflationen och därmed räntan? Vi har ju både krig och pest som goda skäl för inflation men de är ju trots allt tillfälliga händelser. Mera normala/reella skäl till inflation skall ju vara sådant som skenande lönebildning och sjunkande produktivitet. Har vi det?
Är det inte elpriser och energipriser som påverkar mycket, det har jag uppfattat det som i alla fall. Och det tror jag inte styrräntan påverkar så jättemycket.
Det är nog nödvändigt med en åtstramning men jag tror inte att det kommer påverka inflationen så jättemycket, och gör det det så är det med enorma kostnader i form av arbetslöshet då icke nödvändig konsumtion kommer minska.
Vi har skenande energipriser. Fördyrar för produktion och distribution. Så det vete f-n om vi egentligen har den klassiska obalansen mellan efterfrågan och tillgång förutom för energi. Diskussionerna om penningmängd antar jag är en diskussion som rör efterfrågesidan, men jag är inte ekonom. Penningmängden snörs ju åt med räntehöjningen om jag förstår resonemanget.
Så risken att en räntehöjning istället ger en recession känns högst påtaglig. Facken i Sverige verkar iallafall se vettigt på det hela – inte läge att kompensera med löneökningar när arbetsgivarna också knäar, vi får bita ihop, tyvärr en del mycket mer än andra.
Kör man med minusränta rakt genom högkonjunkturen, så får man vad man förtjänar, tycker jag.
När universiteten utbildar ekonomer enligt premissen one-size-fits-all, så blir det så.
Vi har haft långsamt stigande priser pga globaliseringen. Nu skall globaliseringen till stor del ersättas med lokala lösningar, vilket kommer att driva ökade priser, alltså motsatt håll, under lång tid.
Men detta motverkas såklart inte av ökade räntor, lika lite som globaliseringens effekter försvann pga låga räntor.
+1
Låter som 89-90?
10% inflation – lönedrivande.
Dessutom bättre ränteavdrag – vart gjorde ni av alla pengar? 🙂
Matteläraren i mig måste protestera.
En höjning med 1% ger en förändringsfaktor på 1.01. 1.01*0.75 = 0.7575
1.75/0.75 = 2.33 förändringsfaktorn är alltså 2.33 vilket ger en ökning på 133%.
Bloggaren använder Procentenhet (om han inte smygändrat efter din kommentar).
Tror matteläraren behöver mer samhällskunskap. Förra höjningen var alltså oändlig i procent… Användbart att förstå vår omvärld? Räntor osv handlar i princip alltid om procentenheter.
Eller vilken i ordningen det var från noll till något ändligt i R+.
Det handlar alltid om procentenheter, inte procent.
Riksbanken måste ju höja av flera skäl, däremot kan jag konstatera att denna form av inflation, som i grunden beror på en bristsituation (om än till största delen politiskt orsakad), inte kommer tyglas av räntehöjningar.
Tillgångspriserna kommer att rasa, så du kan se fram emot billigare aktier och fastigheter.
Penningmängden kommer att fortsätta nedåt, så vi kommer att ha negativ inflation en längre tid framöver.
Att en räntehöjning inte skulle påverka konsumentpriserna i samma utsträckning är mindre väsentligt; det är viktigt att få ordning på bubbelekonomin.
Precis alla ekonomiska problem beror i grunden på bristsituationer. Hela världen är en bristsituation och kommer alltid att vara det.
Själva ordet ekonomi är ungefär synonymt med “hushållning”.
Högre ränta dämpar ökning av efterfrågan som inte kan tillgodoses.
@Miffo, en klen tröst för de som nu kommer svälta.
Inflation beror alltid på att tillgången på valuta har ökat. Inflate=öka. Bara till mindre delar beror den på brist på varor.
Men korrekt att även den ökade tillgången på valuta helt och hållet kan härledas till politiska beslut. Vi har valt clowner att styra landet, följdaktligen har vi fått en cirkus.
Inflate = blåsa upp, som en ballong eller ett reservhjul.
Increase = öka.
Själv sitter jag i ett hyfsat renoverat hus utan lån. Tidigare kom det en och annan kommentar om att låna pengar på fastigheten och konsumera men just nu känns det bra att i alla fall “bara” behöva knyta näven åt de politiker som förstört den svenska elförsörjningen och förtvivlas över kriget i Ukraina.
Ja, vi som har bostadsbubblan att tacka kan ju överväga att ta ut ett lån på huset om säg ett halvår-år och putta in hela skiten på börsen. Det är risky, men har man ballar som Zelensky så kanske man klarar av det.
Förslagsvis på aktier i byggsektorn (Peab, Skanska?), kanske också vapenindustrin, men där är det väl redan inprisat.
Samma Riksbank som under mycket lång tid misslyckats med att hålla uppe inflationen genom artificiellt låga räntor och QE-politik tror sig nu kunna få ner inflationen genom att höja räntan till en bråkdel av den faktiska inflationen och QT. Lycka till!
När man tog lån till för dåtiden normala räntor och insåg att räntan över en tioårsperiod skulle kosta mer än huset hade man ett hyggligt incitament att amortera ner lånen. Riksbankens (och de andras) stora misstag var att tro att det inte skulle ha någon beteendepåverkan att göra lånade pengar i princip gratis. De hade fel och nu får vi alla ta den ekonomiska smällen av det. Men det är ju en ekonomisk smäll som vi borde ha tagit tidigare och mer utsmetat. Nästa år kan bli tufft, men det kommer naturligtvis att lösa sig för den som har arbetsförmåga och vilja.
-7% realränta ska ordna detta, tror ekonomer behöver lite uppdaterad utbildning, inte många jag träffat som kan tänka själva.
Compricer har mer än en åsikt
“Han varnar samtidigt för att Riksbanken kan ha tagit i för mycket och att ”höjningen sätter stopp för ekonomin”.”
https://omni.se/stor-small-for-hushallen-det-blir-en-tung-vinter/a/3E6MpX
Någon som glädjs åt höjd sparränta?
(Vi)/ företagen ska även återbetala Coronastöden
För att räntehöjningar ska ha effekt på inflationen så bör så många som möjligt ha rörlig ränta ? Förklarar i så fall varför RB prognostiserat som man gjort och varför man agerar plötsligt och hårt. Efter att bankerna förstås hunnit höja de bundna räntorna..
Inflationen kommer vara precis lika hög eller högre vid nästa riksbanksmöte. Det tog runt 20 år för USA att återhämta sig från stagflationen förra gången. Vi får se om det finns något att återhämta efter att basindustrin dödats av kostnadschocker. Men vi kan ju sälja el till datahallar…
Eller Tyskland…
Att gå i pension med flera miljoner i lån ( vilket sååååå många som skriker ta bort amorteringskravet) gör det pga de är kortsiktiga,
Samhället behöver hjälpa folk att göra det rätta,
Det som är synd att att bankerna inte har ett nationellt skuldregister så man ser alla skulder då skulle man bli mörkrädd
”Du ska klara 7%” säger de
Men då ser det inte blancolånet till båten, mm,
Varje månad som går kommer snyfthistorierna jag har 100% respekt för ensamstående som tyvärr tvingats köpa något då hyresmarknaden är som den är
Men alla kaxiga torskar som åker leasingbil så chans skrattar och pekar finger att allt går upp, bostadsbrist bla bla bla
Och nu surar de till när man inte kan använda bolånebankomen när priset går ned,
Människor måste lära sig den hårda vägen
Cash is King,
Jag läste bolåneblancomaten…
När banken tar en kreditupplysning på dig så får de veta vilka skulder du har. Hit räknas även krediten du har på kreditkortet, tex. Så blancolånen kommer garanterat med där. Däremot så kommer de inte kunna se den ränta du betalar på dessa. Och jag vet inte om de ser exakt vilken sorts lån det är heller, även om de förmodligen kan gissa sig till det beroende på vilken kreditgivare som står bakom.
Har varit mycket snack om att få betalt för att bo… det har ju varit sant också, fram tills kriget…
Derivatan har gått till 0, och nu är det snarare låg skuld och cash som är king.
Jag vet två saker:
a) Går styrräntan ned, säger banken att kopplingen mellan styrräntan och bolåneräntan är SVAG.
b) Går styrräntan upp, säger banken att kopplingen mellan styrräntan och bolåneräntan är STARK.
Det känns otroligt bra att vara student just nu. Förhoppningsvis sjunker huspriserna i takt till att det börjar bli dags för mig med hus, om 6-7 år?? Då kanske även lönerna börjat komma ikapp, som då kan börja äta upp mitt csn lån. Automationsingenjörer finns det brist av, så även jobbsituationen känns bra
6-7 år? Med nuvarande regler måste du ju ändå ha 15% i handpenning så du får nog fortsätta med nudlar ett tag efter examen för att kunna ropa hem dendär flådiga villan ändå 😉
Men ja, oss automationsingenjörer går det ingen brist på. Och det lär inte vara den yrkesgruppen som drabbas hårdast av en lågkonjunktur med massa uppsägningar heller direkt.
Jag har redan kontantinsatsen, och jobbar dessutom extra på helger just nu
Schadenfreude.
Har haft så många diskussioner med andra bolånetorskar som bestämt hävdat att bostadspriserna alltid kommer att öka och att räntorna alltid kommer vara låga.
Who’s laughing now?
Tyvärr inte torskarna, särskilt inte de längre ner i näringskedjan under hen torsk..
I USA är bolåneräntan nu över 6%.
https://www.nytimes.com/2022/09/15/business/mortgage-rates.html
Men tänk på en positiv sak, om vår ekonomi ser ut som den gör, tänk den ryska…. deras börs störtdök idag, ju mer strul för ryssland, desto bättre.
Börs har inte med ekonomi att göra, vanlig vanföreställning.
Stefan Ingves är som en bonde som kör en traktor med jätteglapp i styrningen och skitiga rutor. Dessutom tittar han ut genom rutorna alldeles för sällan, och allt sammantaget leder till att han gör jättestora rattutslag när han ser nåt han reagerar på. Vi har just tagit oss ur överhettningsdiket och är nu väg rakt emot depressionsdiket.
Fan vet om karln inte är rattfull också.
Avsluta dagen med lite dunkadunk.. https://open.spotify.com/track/1OciP0G7lFWttQKUCA2wqT?si=cscCE_gbQO2os_v_kiNH_g&context=spotify%3Aalbum%3A2BiJPyxMLL4wlbEDK0Rh4i&nd=1
I Aktuellt försöker Ingves sig på att förklara hur allt hänger ihop, men det är en mycket grund förklaring, och i absolut mening så förklarar han egentligen just ingenting.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/stefan-ingves-i-aktuellt-om-rantehojningen
Det var ju inget svar till någon. Jag vet att jag inte svarade på någons kommentar, men det blev fel ändå.