Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att deras medlemmar ännu inte får mer betalt av dagligvaruhandeln och Systembolaget, trots att priserna för livsmedelsföretagen skenar i spåren av råvarupriser och energipriser. Anledningen r att avtalen gör att man kan få vänta upp till sex månader innan man får höja priserna. Sju av tio bolag har inte fått kompensation för sina dagliga kostnadsökningar och lönsamheten i branschen kraschar. För konsumenterna är vi alltså bara i början av prisökningarna på mat.
Som bloggen rapporterat om tidigare gör livsmedelsföretagens avtal med de stora butikskedjorna att de måste annonsera prishöjningar upp till sex månader i förväg. Systembolaget har eventuellt bara två enskilda gånger om året man får justera sina priser. Exempel ges också på “aviseringsfönstret var i april, ni får vänta till nästa fönster i februari 2023”, dvs man kan inte höja priserna förrän nästa år, och till dess måste kostnadsökningarna tas ur egen ficka.
Samtidigt skenar råvarukostnader, energikostnader och transportkostnader och priset för tillverkarna av livsmedel ökar dagligen. Råvarukostnaderna har aldrig varit så här höga tidigt och förvärrades ytterligare av det förnyade kriget i Ukraina. Det finns också en faktisk brist på många råvaror, som helt enkelt inte går att få tag på i önskade volymer.
Livsmedelsföretagens artikel finns här och deras konjunkturbrev här (PDF). Som man ser i grafen ovan har råvarukostnaderna ökat med cirka 66% på ett drygt år. Värdet 100 är maxvärdet och justerar ner tidigare värden, samt har aldrig tidigare uppmätts. Det samma gäller även förpackningsmaterial med index 100 och index 99 för elkostnaderna.
Lönsamheten dyker, vi kommer få se konkurser och lägre fram extrema prisökningar på mat när kostnaderna väl slår igenom i butik – och då även med en inhemskt driven bristsituation efter konkurser hos många leverantörer. Så räkna med att kostnaden på mat stiger framöver, och det mycket mer än vad vi sett än så länge.
Livsmedelsföretagen är alltså de företag som förvandlar bondens produkter till mat som säljs i våra butiker. Och nej, väldigt få kan handla direkt från bonden och det blir oavsett oförädlade råvaror för de som gör det.
45 kommentarer
En sak som är bra är att vi kanske börjar värdera värdet av mat. Avigsidan är att importmaten kommer att sticka i höjden när folket kommer att jaga kronor och ören från länder och leverantörer som inte har samma krav på sig som bonden i Sverige.
Två hål i väggensyndromet…
Åkerinäringen som kör runt med all mat fram och tillbaka mellan bonde, producent och affär lär uppleva liknande problem. Vad finns det för lösningar? Vill man så går det, det har vi sett med NATO.
Här har regeringen ett problem minst lika viktigt att lösa som hur vi ska kunna försvara oss. Man kan ju fråga sig varför och hur det här började? Hur stor del har de skenande energipriserna i ekvationen? Ganska stor påstår jag utan att vara ekonom. Det behöver man inte vara för att förstå att om diesel/bensin/elpriserna skenar, så kommer det påverka jordbruket/djurhållningen/förädling/tillverkning/transporter/lagring negativt, dvs alla här uppräknade blir tvungna att kompensera sig. Vad det kommer göra när det gäller priset ut mot kund är ju rätt glasklart. Som lök på laxen har vi kriget i Ukraina som också på grund av flera olika orsaker kommer driva fram ytterligare prishöjningar. Det känns som om vi hamnat lite i något av en “perfekt storm” när det gäller matpriserna. Skulle staten kunna dämpa krisen? Ja, absolut, genom att sänka reduktionsplikten på bränsle, ta bort alla skatter på drivmedel och el förutom möjligen momsen. Det skulle göra STOR skillnad.
Det är flera faktorer som samverkat till att vi är där vi är och inte uteslutande relaterat till Kriget. Mycket av inflationen drivs av utbudsproblematiken kopplad till Kinas Covid-hantering med nedstängningar och andra typiska repressiva metoder. Det börjar vi nu förhoppningsvis se slutet på varför inflationstrycket rimligen bör lugna ner sig (vi ser det redan ske i USA).
—
Tror inte vi ska ha alltför stora krisrubriker ännu utan sitta lite still i båten. Energisituationen fixar vi så braka på med sanktioner
Vi befinner i oss i en kaskad av händelser som började med katastrofal ESG-planering av energiproduktion och utfasning (trodde man) av fossila bränslen. Nu kommer verkligheten och gör sig påmind.
På vilket sätt påverkar Kinas Covidstängningar att maten som odlas , föräldas och transporteras i Sverige till ICAs centrallager blir dyrare? Exakt vad gör den 10-50% dyrare att framställas?
Jo, det är de nya fördyrande regler som bla regeringen är ansvarig för. Man har krashat elmarknaden, bränslepriser osv osv.
Däremot är byggandet av ett nytt mejeri ett problem då komponenter är svåra att få tag på. Men nu pratar vi alltså om befintliga verksamheter.
En stor grund i detta är energipriserna… regeringen är inte oskyldig till den uppkomna situationen även om en stor del även beror på omvärldsfaktorer.
https://sverigesradio.se/artikel/har-kan-du-lasa-programmet–39
Först synar det en rad lögner om Sveriges energiförsörjning och sedan vad som egentligen hänt. Putin har mycket lite med detta att göra utan “Nedmonteringen av planerbar kraftproduktion i södra Sverige, och bristen på ersättning, kommer enligt experterna fortsatt göra svenska elpriser osäkra och elsystemet mer sårbart.”
Såg igår, var det väl, att ett anrikt bageri i Grästorp gått i KK av slika skäl. Går det inte ihop så går det inte ihop.
Degen måste in…
Intressant artikel men den beskrev rakt ut att det främst var andra bakomliggande faktorer som låg bakom och att kostnadskrisen bara flyttade fram det oundvikliga.
https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/wOzL8G/gerdas-brod-i-konkurs-inflationen-stoppade-affarerna
Marginalerna inom livsmedelsindustrin är i regel såhär urusla och har varit det ganska länge.
Det finns helt enkelt ingen vidare buffert.
Därför blir effekten konkurs ganska omgående.
Vänta bara tills räntekostnaderna dessutom börjar bli kännbara för företagen inom livsmedelsindustrin.
Men vänta lite… Varför är få maten i butiken redan dyrare?
@FORSVARSVILJA
För att butikernas driftskostnader har ökat. El är det primära exemplet där skulle jag tro.
Hihi
Jättebra att få färg på inlägg som är på toppnivå!!
Utan att förringa de verkliga kostnadsökningarna men att stora aktörer håller emot eller konkret följer ingångna avtal är något positivt som kommer de flesta till gagn.
Som det är nu verkar alla möjliga aktörer inom alla möjliga påverkade och mindre påverkade brancher justera upp priserna nästan lika skarpt. Oftast verkar de komma undan med det tack vare den allmänt upptrissade stämning att allt, precis allt utom purjolök ska upp.
Lönsamhet är också ett relativt begrepp. Jag fick ut lön från företaget där jag arbetar även under åren med negativt resultat, så även ägaren. Förluster är inte sällan planerade eller rent bokföringsmässiga.
Precis som löntagare efter decennier av oavbrutna reallöneökningar nu får ta ett eller några år av reala sänkningar, är det rimligt att företagen sväljer det mesta av den ökade kostnadsmassan. Eller helst söker alternativa vägar och på så sätt trimmar sina företag.
De som inte klarar omställningen får helt enkelt byta bana eller jobba hårdare.
“Förluster är inte sällan planerade eller rent bokföringsmässiga.”
Kan du inte utveckla det lite. Stämmer inte överens med min bild.
Att man däremot håller vinsterna så skattemässigt låga som lagen medger är en självklarhet, men därifrån till förlust?
Förlust i meningen negativt resultat uppstår ibland av rent bokföringstekniska skäl som avskrivningar som inte kan täckas. Att t ex fastigheter skrivs av när de i själva verket för det mesta apprecierar i värde är ett konkret exempel som inte ger en rättvisande bild i min mening. Eftersom det är lika för alla, förutom för rena fastighetsbolag är det ändå rättvist.
Till planerade förluster skulle jag lägga de som de som enligt plan ska neutraliseras genom återföring av periodiseringsfonder eller helt enkelt stora investeringar för framtida försäljning vars kostnader inte kan täckas fullt ut inom räkenskapsåret.
Förluster över tid är inte hållbara för ett företag oavsett om de uppstår pga periodiseringar eller bokslutstransaktioner.
“Precis som löntagare efter decennier av oavbrutna reallöneökningar nu får ta ett eller några år av reala sänkningar, är det rimligt att företagen sväljer det mesta av den ökade kostnadsmassan. Eller helst söker alternativa vägar och på så sätt trimmar sina företag.” Japp, det kommer vi snart att få ett svar på. Får de inte tillräckligt betalt för sin varor, kommer de att sälja dem någon annanstans. Om marknaden fungerar så får butikerna inga varor, för någon annan har köpt dem. Prisstopp finns det inga exempel på i världshistorien att de har fungerat, så lycka till med det, ICA och COOP. Från the Guardian 16 maj, Bank of England “‘Apocalyptic’ food prices will be disastrous for world’s poor, says Bank governor”
Är ju flera delar här.
Det kan ses som att LF nu gnäller över en risk de själva skrivit under på och en del i trenden ’risk och ansvar är kul så länge risken inte inträffar och ansvaret inte behöver tas’.
Samtidigt har vinsterna historiskt för ICA-handlarna stabilt överträffat det mesta och den som kunnat öppna en Maxi kan kallt räkna med att snabbt bli multimiljonär.
Oligopol som pressar leverantörskedet.
Med tanke på att löntagarna ser sina löner sjunka katastrofalt realt nu, är det någon som tror att löntagarorganisationerna INTE kommer att kräva löneökningar vi kanske aldrig hört talas om i modern tid ens? Vi pratar 8-10% tror jag, och då är inflationscirkusen a lá 1970-80-talet ordentligt igång igen. En äkta lose-lose för nästan alla. :-/
Risken är uppenbar men jag hoppas de låter historian lära, likt de tidiga uttalandena och inte faller för populismen.
Vad är några år av att inte ständigt kunna öka sin konsumtion av diverse prylar och tjänster mot långvarig prisstabilitet.
Tyska IG Metall har redan begärt 8% enligt uppgifter i media. Huruvida det blir så är ju en annan femma. Men det ligger redan på bordet.
Vi får väl hoppas att detta kommer att leda till att det blir billigare att köpa närproducerat.
Inte en chans är jag rädd!
Det borde ju bli dyrare ju längre transporterna gör ?
Transportkostnaden för vete från oss till lantmännen kostade innan kostnadsökningen 0,09kr/kg. Om den ökar till 0,18kr/kg är inte det som har störst påverkan på produktionskalkylen för att uttrycka sig lite försiktigt.
Det kommer inte att utvecklas på det sättet.
Tvärtom skulle jag tro. Det är de större rationella lantbruken som kommer att klara den här krisen bäst och de kan inte sälja sina produkter i någon omfattning lokalt.
Vi producerar ca 3miljoner kilo vete. Det skall nog en del till för att få lokalbefolkningen att komma och handla sådana volymer att det blir något annat än ytterst marginell påverkan
Det är inte bara livsmedelsföretagen som har det tufft precis.
Brukar ca 1400ha åker och det är inte utan att kostnaderna skjutit i höjden för oss med. Dess bättre stiger priserna på avsalugrödorna och det täcker huvudsakligen kostnadsförändringarna för växtodlingen.
På animailesidan, där vi har 300dikor och 18 000värphöns ser det betydligt mer bekymmersamt ut. Vi har, pga av låga ingångsvärden i lager, ännu så länge positivt netto. Skulle vi däremot räkna på alternativ intäkten för att sälja fodervarorna så skulle det inte funka längre.
Vi har lyckats säkra upp en hel del insatsvaror (gödning etc.) redan väldigt tidigt precis efter invasionen av Ukraina eftersom vi har tillräcklig koll på var gödningsmedlen kommer från för att förstå att det inte skulle bli några dramatiska prisfall på de produkterna. Det gör att vi står väl rustade för de kommande åren.
Jag misstänker att premien för eko-produkter dramatiskt kommer att sjunka. Varför betala 4,30 för ekoägg när ett konventionellt kostar en spänn mindre? Det är ett område där jag tror att människor kommer att börja spara in.
På medellång sikt är en trolig konsekvens att vi kommer att behöva öka produktionen av spannmål. Det kan göras på två sätt, det ena är att sköta det man odlar bättre med mer växtskydd, gödning, insatser och infrastruktur(täckdikning mm). Det är idag pga råvarupriserna inte särskilt lockande att öka växtskydd och gödning. Det andra är att börja odla sådan mark som igår inte gav något överskott och är något mindre produktiv, men ändå kan ge ett överskott med dagens prisbild och då framförallt som foderråvara. De markerna kommer sannolikt inte bli de mest intensivt odlade, utan lämpar sig bättre för det.
Till de ekonomiska faktorerna behöver det fattas realpolitiska beslut för att undanröja lag- och myndighetshinder för ökad produktion. Möjligen kommer det att vara möjligt om/när Mp förhoppningsvis åker ut ur riksdagen till hösten.
Bonde, ja släkten Bonde alltså, och 1400ha är det Hörningsholm?
Ja, holme är ett understatement i så fall.
EKO är väl redan i kris med vikande siffror?
Jag har hört en del som hoppat av den certifieringen redan.
Vad som är bäst på medellång sikt tror jag främst hänger på priset på naturgas.
Är den fortsatt hög går nog spannmål bort medans extensivt bete jämte växelbruk fram.
På kort sikt får vi väl hoppas på en snar och rejäl rotblöta samt fortsatt låga räntor.
Annars blir det lite extra svettigt för höstens nya riksdag.
“Vi vell ha regn!” som folkmassan fick ropa när Desideria gjorde sin entré.
.
Här köptes det eko-yoghurt när priset var i pari, men när premien gått upp mot 10% köper jag lika gärna den civila “turkiska” varianten. Såna finsmakare är inte vi. Gubben i loggan är förövrigt grek och fick en hygglig utkomst på sitt rövade konterfej, nu med namnet i varumärket och allt.
> På medellång sikt är en trolig konsekvens att vi kommer att behöva öka produktionen av spannmål. Det kan göras på två sätt
.
Jag har svårt att se att inte dessa båda sätt driver ökad utarmning av jorden, åkrar får inte ligga i träda, för att vi kortsiktig vill ha högre yield. Medan det långsiktigt innebär obrukbar jord = katastrof. Är detta något du som bonde tänker på och håller med om eller är det överdriven katastrofpropaganda?
En av de absolut största orsakerna till denna kris är faktist den gröna energiomställningen.
Vindkraften behöver backup av annan kraftkälla med upp till 90%.
Här har vi vattenkraften men på kontinenten har de däremot satsat på naturgas samtidigt som de börjat avveckla kärnkraft och kolkraft.
Naturgas är ett viktigt insatsmedel för växtodling och i mycket ersatt naturgödseln, främst då koskit.
Kriget har förstås gjort saken värre och jäkligt mycket mer akut.
Faktum är att flera EU länder nu börjat flagga för exportrestriktioner.
Ungern gjorde det redan i mars och nu senast Slovakien.
https://www.euractiv.com/section/agriculture-food/news/commission-slams-slovakias-proposed-restriction-of-grain-cereal-exports/
Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon sa Milton.
Om hela världen kör stora budgetunderskott och trycker mycket pengar kommer pengarna bli mindre värda.
Just nu är ett intressant påståendet att höjd ränta inte påverkar priser på exempelvis importerad olja. Trots att alla vet att det visst är så. Om bara Sverige höjer räntan stiger kronkursen och oljan bli billigare i kronor räknat. Om alla länder höjer räntan sjunker efterfrågan och oljan blir billigare i alla valutor.
Stoppa pressarna!
I och med Rysslands invasion av Ukraina spås årets veteproduktion minska med 0,58% på global nivå. Räkna med tjuriga bönder och ytterligare prisapplicering. https://www.di.se/nyheter/veteproduktionen-minskar-med-over-fyra-miljoner-ton/
Det gäller att hålla ögonen på det som är väsentligt.
Kolla hellre in den här priskurvan för kvarnvete och läs gärna hela texten.
Det är nämligen så att även vädret, hittills i år, är mindre gynnsamt än normalt.
https://www.ja.se/artikel/2230739/prisrekord-fr-vete.html
Någon som är jurist kan väl uttala sig men sitter man i avtal borde väl force majeure vara spelbart även i livsmedelsbranschen om deras problem kan kopplas till kriget i Ukraina (vänligen notera dock att jag inte är insatt i deras specifika situation).
Jag har “dödat” två kassa avtal sista veckorna genom det, komponentleveransavtal, med omförhandling och rejält höjda priser ut så det går!
Allt går väl. Står man inför ruinens brant kan det vara värt att bryta avtalet och “stäm mig” om man har alterantiv.
Det har ofta inte livsmedelsproducenterna pga ICAs dominerande ställning.
Vi och hela västvärlden har under 20+ års tid importerad deflation. RB satte krisränta med mycket liten effekt på inflationen. Den stora effekten blev istället kraftigt ökad skuldsättning och upptrissade bostadspriser.
Nu kommer RB höja räntan pga importerad inflation. Det kommer troligen inte ha någon större effekt på inflationen. Kommer till stor del bara leda till att folk slutar konsumera lika mycket och arbetslösheten kommer att öka. Folk upplever att de får det allt sämre. Lägg därtill högre skatter för att finansiera offentliga sektorn som måste till för att få folk att vilja arbeta där. Högre priser på mat och drivmedel.
Kort skrivet. Sverige sitter rejält i skiten och RB och våra politiker tar det ena felaktiga beslutet efter det andra. Men som sagt, vi får de ledare som vi förtjänar när 70+% av svenska folket själva är inkompetenta.
// CC
Det är nästan så att man tror att de gör detta med flit. Eftersom inflationsmåttet är flytande och de byter beräkningsgrund beroende på rådande situation i ekonomin är inflationsmålet inte heller en konstant. Att de gick ned till negativ ränta upplevde jag som totalt förkastligt och ett hån mot vanliga löntagare. Men några högljudda protester blev det inte?
Detta är väl ett ytterligare ett exempel på hur det kan gå på en oreglerad marknad där aktörerna inte klarar av att ta hänsyn till annat än kortsiktiga vinster (vilket avspeglas i villkorens utformning).
DESSUTOM: Marknaden klarar uppe äntligen inte av att lösa problemet, det finns SÅKLART inga problem att omförhandla villkoren så att producenter, livsmedelsföretag, handlare och kunder drabbas så lite som möjligt. Men man gör inte det pga kortsiktiga vinstintressen.
Dags att reglera matmarknaden hårdare!
Uppenbarligen ska det stå..
Matköerna i Sovjetunionen berodde förstås på deras fria marknad?