Idag stod de nya KB-eleverna från Ledningsregementet hedersvakt för den finske presidenten vid statsbesöket. Det är de första kompanibefälseleverna på regementet sedn KB-utbildningarna lades ner med kullen 2004 – 2005 vid den massiva avvecklingen av försvaret med försvarsbeslutet 2004. Som ny utbildningsform så är utformning och framtiden fortfarande oklar, men tanken är att de värnpliktiga befälseleverna ska besätta kvalificerade tjänster inom Ledningsregementets bataljoner.
KB-utbildningen är likt förr 15 månader, men man kommer rycka ut samtidigt som sina soldater i juni nästa år. Utbildningen går alltså mars till juni och till skillnad mot förr så går man alltså inte en kadettskola i tre månader efter att soldaterna muckat, utan samtliga på de berörda bataljonerna muckar alltså samtidigt.
Mycket var enligt den KB-elev bloggen pratade med fortfarande oklart, men å andra sidan så är eleverna antagligen fortfarande gröna och förvirrade och kommer först med AGU:n ha gjort klart det man förr kallade gröntjänst och sedan börja gå in i mer kvalificerade befattningsutbildningar. Av egen erfarenhet från förr så är de första cirka två månaderna väldigt mycket press och stress och man får mest vara glad om man hinner äta, sova och torka. Att sätta sig in i detaljerna kring utbildningen är inte direkt en prioritet.
Beskedet var ändå att det fortfarande är oklart om KB-utbildningar – som alltså kommer resultera i värnpliktiga befäl, antagligen någon form av sergeanter (specialistofficerare) eller möjligen värnpliktiga fänrikar (officerare) eller kanske överfurirer – kommer fortsätta finnas och det första året är experimentellt. Antagligen finns det mycket kunskaper att återta kring utbildning av kompanibefäl.
Samtidigt ställer detta till det en del – ska en värnpliktig KB med 15-månaderes utbildning ha högre rank än en yxa med åtta år i K-tjänst och överfurirs grad? Förr hade man inte både yrkessoldater och värnpliktig befäl, utan i princip alla soldater var värnpliktiga. Å andra sidan så är detta i linje med det välfungerande underofficerstänket som saknas i exempelvis ryska armén med katastrofala resultat – där har man bara sina löjtnanter och inga erfarna underofficerare som kan allt utan och innan och har soldaternas respekt, medan ansvaret för besluten hamnar på officeren. Ska man dra en analogi så motsvarar underofficerarna sjuksköterskor i vården och officerarna läkarna. Läkarna sitter och tänker på kammaren och tar besluten, sjuksköterskorna vet redan vad som ska göras och bär verksamheten på sina axlar medan de väntar på beslut.
Med den kommande expansionen av framför allt armén kommer det vara nödvändigt att återinföra värnpliktiga befäl – det kommer inte gå att fylla upp med yrkesofficerare överallt, och dessa ska dessutom ha en karriär och inte stanna kvar som t ex vagnschefer för evigt. Sedan hoppas man förstås även kunna rekrytera yrkesofficerare från KB-eleverna.
I övrigt kan konstateras att det tidigare kravet på perfekt syn utan stöd av glasögon (eller linser) inte längre är kvar, åtminstone inte på Ledningsregementet. Med de ökande volymerna värnpliktiga som nu krävs blir det svårt att välja bort alla med synfel.
Bloggen önskar KB-eleverna lycka till under sin aldrig ge upp, vilket som det låter är en helvetesövning och tydligen ska pågå in till nästa vecka, dvs även över helgen. Inte för att de kan läsa detta förrän nästa vecka.
Vad gäller första KB-eleverna sedan 2005, så var 2004 – 2005 enligt min bokresearch för Drönarhjärta sista utbildningsperioden för KB-elever på nuvarande Ledningsregementet. Huvudpersonen i boken gick just den kullen, och hennes arvtagare såg vi alltså idag i Stockholm. Uppgifterna kan förstås vara fel, men det är ett mindre problem när man skriver fiktion. KB-utbildningarna avskaffades med försvarsbeslutet 2004, varefter det blodfattiga försvaret var tänkt att enbart ledas av yrkesbefäl, vilket sedan underlättades ytterligare med Reinfeldt-regeringens ytterligare nedläggningar av enheter.
21 kommentarer
Liknande svårigheter har förekommit vid tidigare omorganisationer. En del stamanställda uoff blev befordrade till fanjunkare, andra tydligen löjtnant. Själv gav jag mig inte in i just det där träsket och det var nog lika bra. Hade faktiskt en öfu i grundutbildningen (enda exemplar jag sett) och han lyckades med att köra fast en folkabuss så beväringarna fick runka loss den. Stackarn hade nog svårt att hitta bra jobb.
Var för övrigt när vi hade sprängtjänst, att röja en traktorväg på troppchefens mark. En sten per årskull.
De väderbitna skulle väl inte vara underställda pinfärska kadetter i alla fall. Många bytte nog jobb frivilligt, om de kunde.
Detta var trefligt att läsa. Som gammal 15-månaders sbgrpc från S2/SignKAS (S1) under den tid som brukar kallas kalla kriget så tyckte jag det saknades alldeles för mycket sb i organisationen. Då hade vi ju tre S-regementen varav S1 blev LedR i nerdragningarna.
–
Kan detta då innebära att vi sakta får tillbaka den förmåga vi hade då?
Det pratas inom firman om att nuvarande ledningsplutoner inom MR:en ska bli kompanier, och bemannas med en massa vpl. Det kommer helt klart behövas utbildas en massa S i framtiden. I Boden har dock nygamla A8 övertagit gamla S3:s kasernområde, så de lär behöva ny lokalisering om det ska bli en ny signbat.
Hur funkar det i dag med utbildning i förhållande till årskalendern, jag har en bonus son som ska in på mönstring denna månad då han vill söka en jobbkarriär inom försvaret som infanterist.
När jag gjorde värnplikten i början på 90-talet så mönstrade jag ca 1 år innan jag ryckte in i början av juni och gick 10 månaders gruppbefälsutbildning.
Vad jag förstår så avgörs det på mönstringen om individen är lämplig för grundutbildningen.
Fråga 1:
Mellan vilka månader sker vanligen grundutbildningen, kan det bli aktuellt nästan direkt under sommaren samma år som man mönstrar?
Fråga 2:
Vad händer efter grundutbildningen som är 3 månader vad jag förstår, får man möjlighet till intervju eller söker man en tjänst som i den civila arbetsmarknaden?
Intressant, när jag Gjorde min värnplikt som KB i Boden ~mitten-90 tal så Ryckte KB in i januari, PB kring påsk…. GB och E värnpliktiga kring skolavslutningen. Sen kom F-värnpliktiga (“Flas-arna”…?) kring skolstart…. alla Muckade kring Påsk.
Är glad att jag inte valde den militära banan….. men är inte oäven att ta upp den nu när läget är sämre.
Med din bakgrund kan du verkligen göra en insats inom Hemvärnet! Gjorde GB-utb 01/02 (vi hade samma årshjul som det du beskriver) och sökte mig tillbaka kring 2016. Har inte ångrat detta ett dugg!
Jag vill minnas att när jag låg inne på S1 2002-2003 så ryckte KB in i januari, 5 mån före 10 mån GB (ryckte in efter studenten) och slutligen 7,5 mån-befattningarna så alla muckade samtidigt på vårkanten.
KB-eleverna var därför generellt ett år äldre än övriga, men nån kadettskola hörde jag aldrig talas om att de gick efter att övriga hade muckat.
Kan dock ha fel, gjorde bara min gröntjänst och vissa andra moment (inte minst vård och mera vård) på S1 då och tillbringade resten av utbildningstiden (som inte var synkad med övriga S1 heller) på en annan utbildningsort.
Jag har samma erfarenhet som du, GB 1996-97.
Jag hade faktiskt förmånen att vara en del av den allra sista KB-kullen vilken utbildades 05/06. Vi ryckte in i slutet av januari och tillsammans med de övriga skulle vi ha ryckt ut i mitten på april men på grund av neddragningarna så blev vi hemförlovade redan i slutet på april. Jag hade också förmånen att efter grundläggande soldatutbildning läsa den sista utbildningen som gavs på Arméns Tekniska Skola innan den lades ned den 31 augusti 2005. Den bestod till minst en tredjedel av kamrater från S1, nästan lika många från Lv 6 och så vi andra från övriga förband. Det var en fantastisk gedigen utbildning vi fick och jag hoppas att de kan hitta några av den gamla stammen som kan återskapa något liknande. Sambandsmaterielen är väl tyvärr ännu i stort sett densamma.
Vi önskar den nya kullen lycka till med en nytryckt jubileumsupplaga av Советский Солдат som bonus (svensk produktion, JE Walter, BTR / Бронетранспортер i kapitel ett och ryska för bror i typ kapitel 18) – plus en matchande hög oskrivna gloslappar och kopiösa mängder kaffe för nattpassen! I en bättre värld hade denna publikation varit skåpmat och historia. Givet läget är det dock en trist påminnelse om hur historien upprepar sig…
Den förberedande officerskursen (FOK:en) var en kadettskola som var aktuell för de individer som senare skulle påbörja officersutbildning. Att samtliga vpl-KB i armén skulle ha gått denna är inget jag kan dra mig till minnes.
Kadettskola och FOK är inte samma sak, kadettskolan var ju en taktikutbildning som jag förstod det. Vissa förband valde att behålla KB-eleverna några månader efter resten av förbandet muckat vilket känns rätt konstigt. Mitt eget förband (saligt i åminnelse) lät hela kompaniet mucka samtidigt men det betydde ju att KB-tomtarna ryckte in rätt tidigt på våren för att få ihop sina 15 månader. Förväntningarna sjönk ständigt – KB-kollegorna var ju rätt smarta, sen kom PackaBajsarna (snitt-IQ sjönk), GB-gubbarna och E-skallarna (snitt-IQ sjönk ytterligare) och sist F/G-skallarna (IQ i botten).
Men jag minns inte att man var tvungen att ha perfekt syn som KB, vi hade minst två med brillor.
Det var lite olika inryckningstider mellan Södra respektiva Norra Sverige, det gjorde att när huvuddelen av vpl muckade kvarstod ca 3 månader för KB, under dessa månader ägnades stor tid åt taktik, truppslagstaktik, fältövningar, de som då ville fortsätta i FM och antogs blev efter det påbörjade FOK (NBO) oavsett om det gällde Resoff eller Yoff, de gick sedan vidare till OHS-OK1,2,3. Mot andra hälften av 90-talet så anpassades mucktiderna så att KB muckade samtidigt med övriga, det som då gjorts under de tre “egna” månaderna blev då inbakat under befattningsutbildningarna. Båda alternativen fungerade som jag minns det. Generellt sett tyckte jag PB/KB-systemet fungerade väl-de utbildades för krigsorganisationen (fick fortsätta heta så), vilket märktes tydligt när individerna kom in på repövningar med sina civila erfarenheter som mycket väl kompletterade det de skulle lösa i sina militära befattningar.
–
Vad gäller Underofficerare så fanns de som vpl grad, men jag tror i ärlighetens namn inte att det kommer bli några större konflikter mellan stamanställda och vpl med högre grad, vi hade det systemet innan vi införde NBO på 80-talet. När jag började som yoff så fick jag i krigsförbandet en vpl löjtnant som chef, nästa repövning var jag kompanichef och han min stf, fungerade smärtfritt.
Så var det iaf 2002, då jag gick motsvarande. Hade dock bara en reservplats till officersutbildningen, så det blev civil karriär istället efter sommaren.
Det var lite olika hur KB ryckte in.
Exakt hur man avgjorde vet jag inte men jag vet att Lv7 hade inrykning med “försteg” alltså att KB blev klara stridsledare (rb70 där PB annars var stridsledare) och gick som “chefer” över PB när de ryckte in och sen blev stf plutonchefer när soldaterna ryckte in.
Vi på Lv3 hade inte fullt försteg utan ryckte in 3 månader innan soldaterna och typ 1 månad innan PB så vi hade snarare bara gjort GSU innan PB kom och blev aldrig färdiga stridsledare. Minns inte ur Lv6 gjorde men tror de hade försteg också, Lv2 hade det inte vad jag kan minnas.
Nu är det här ju snart 25 år sedan så minnet kan felas något med andra förband än just Lv7 och Lv3. Den stora skillnaden var ju egentligen när man skulle rycka in som KB, på Lv7 blev det 6 månader efter man slutat gymnasiet och på Lv3 typ veckan efter (lite beroende på gymnasium). Så för de KB som inte skulle bli officerare så “tappade” de ett halvår studier på att ha försteg.
I övrigt anser jag det vara fel att återinföra KB/PB. En armé slåss på sina underofficerare. Det är en av de största skillnaderna mellan de flesta västländer och Ryssland. USAs underofficerare är de som får allt gjort, specialister på truppföring och grupperna. Det är en sak som vi saknat länge sen våra egna underofficerare avskaffade sig själva och nu har vi fått “specialistofficerare” istället som lär avskaffas när vi får KB eftersom en värnpliktig då helt plötsligt kan bli “högre” än en anställd officer vilket är helt orimligt.
Men jag är ju samtidigt stark motståndare till värnplikt.
> Utbildningen går alltså mars till juni och till skillnad mot förr så går man alltså inte en kadettskola i tre månader efter att soldaterna muckat
Så var det heller inte 03/04.
Jag har aldrig upplevt att som värnpliktig sergeant ha pondusproblem relativt stamanställda officerare.
Om sergeanten är verkmästare på ett bygge i det civila och löjtnanten är en helt vanlig överrustmästare inom armén så kan ni gissa vem gubbarna lyssnar på.
Det är ingen skillnad av att driva en pluton än att vara projektledare inom industrin.
Dessutom; inom signaltrupperna var minst hälften av PCS-arna sk “stabssignalister” dvs handplockade med minst IQ120, vilket knappt inga av de stamanställda hade.
Jag gjorde värnplikt som PB inom signaltrupperna 1980-81 och var sedan krigsplacerad inom en signalbataljon ända till jag fyllde 47 med övningar i princip vartannat år (repövning vart fjärde år och befälsövning (SÖB) däremellan). Nästan alla PB-elever läste på teknisk högskola och var alltså blivande civilingenjörer. Vi muckade som sergeanter och blev krigsplacerade som antingen troppchefer eller stf plutonchefer. Man blev inte inkallad till KB inom signaltrupperna utan det var frivilligt att gå kadettskola och bli fänrik.
Jag skulle bli troppchef men blev krigsplacerad i bataljonstaben. På krigsförbandet så var de stamanställda officerarna lätt räknade. De flesta kompanichefer var reservare och jag minns att en av dessa var hög forskningschef på Ericsson. Med andra så var det inga problem med att vi kunde ha högre grad och befäl över stamanställda eftersom vi hade hög civil kompetens. På min sista repövning så lyckades vi upprätta en radiolänkförbindelse och överta skarp stridsledningstrafik för flygvapnet. Geografin var besvärlig så stamanställd personal hade tidigare misslyckats att upprätta vian!
Apropå LW:s kommentar om perfekt syn (utan glasögon) så har det nog inte tidigare ställts sådana krav inom signaltrupperna. När jag gjorde lumpen på S1 1980-81 hade en av löjtnanterna på min utbildningspluton starka glasögon. Han hade gjort värnplikt inom dåvarande kustartilleriet, men han berättade att glasögonen gjorde att inte kunde göra officerskarriär där utan hade gått över till signaltrupperna istället där det var OK med glasögon (däremot hade vi höga krav i andra avseenden).