I Ukraina råder det bränslebrist på grund av kriget, särskilt i östra Ukraina. För att köpa diesel krävs det ransoneringskort som bara ges till särskilda ändamål. Bensinen är fortfarande fri att köpa, men justerat för ukrainarnas inkomster skulle priset här i Sverige ligga på 160:- SEK per liter bensin.

Foto: Person på plats i östra Ukraina
Dieseln ransoneras alltså och för att få köpa diesel måste man ha eett ransoneringskort, vilka ges ut i 10-liters eller 20-liters valörer. Detta för att endast försvaret, civilförsvaret och viktiga transporter ska få tillgång till bränslet.
Däremot är det fritt för alla att köpa bensin, givet att man går med på att köa samt betala priset som mackägaren tar ut. Köerna kan handla om dagar och i slutändan ransonerar mackägaren så att man t ex bara får köpa ett visst antal liter per kund – oftast 20 liter rapporteras det till bloggen.
I början av kriget låg priset för bensinen på 30 UAH (ukrainska hryvnia), eller cirka tio kronor givet dagens växelkurs om 33 öre per UAH. Då ska man komma ihåg att medelinkomsten i Ukraina är ca 15 000 UAH, eller ca 5000:- SEK. Medelinkomsten i Sverige ligger runt 35 000:- SEK och 10:- SEK per liter bensin motsvarar alltså cirka 70:- SEK litern för oss svenskar.
På en del bensinmackar i östra Ukraina har priset nu nått 70 UAH enligt direktrapporter till bloggen, eller ca 23:- SEK per liter. Köpkraftsjusterat blir det cirka 160:- SEK per liter bensin om det hade varit i Sverige om man vill ha lite proportioner på det hela.
Ransoneringskorten är mycket viktiga för att säkerställa att dieseln går till totalförsvaret och ekonomin i form av varutransporter och inte till privatbilism. Det kan vara en tanke att ta med sig i Sverige – om det skulle införas ransonering av bränsle vid krigstillstånd så är dieseln viktigast. Ur totalförsvarsperspektiv är elbil eller bensinbil således att föredra som privatperson – vi kan nog inte räkna med fri tillgång till diesel vid krig, om ens bensin.
Dock finns det mig veterligen ingen struktur på plats för ransoneringskort i Sverige, men kanske kan man köpa in systemen från Ukraina, som verkar tänkt igenom det hela och har saker på plats.

För den som undrar varför tar inte folk bara bilen och flyr, så är ett av svaren att det inte finns bränsle om man får fatt på en icke sönderskjuten bil. Även om man har pengarna kanske inte tio liter från macken räcker för att fly, om man nu vill riskera att stå i kö i flera dagar.
Och alla är inte lämpade för att gå, särskilt inte nära frontlinjen där det sker beskjutning, t ex småbarnsfamiljer, äldre, sjuka, skadade osv. Även om man vill fly, så är det inte möjligt eller säkert för många – man vill så snabbt som möjligt komma undan området som ryskt artilleri når, och då vill man ha bil, inte gå oskyddad till fots i flera dagar. Sedan finns det individuella anledningar till att inte vilja fly – t ex att ta hand om anhöriga äldre, att ens partner är ute i kriget och man inte vill överge dem, djur, pliktkänsla och ett långfinger åt Putin som inte ska få fördriva dem från deras hem för att nämna några. Det är lätt att som välbeställd medelklass sitta och ifrågasätta från tryggheten i Sverige.
Ovanstående siffror är förenklade – t ex är inte skattetrycket lika högt i Ukraina som i Sverige, men har inte justerats för.
27 kommentarer
Synd att aspen verkar slutat sälja sin beredskapsbensin som du skrivit om tidigare. Skulle suttit fint med ett fat i förrådet.
Nja, bensin lämpar sig väl inget vidare för hemhamstring egentligen. Men har du ett skjul en bit bort från allt annat så.
Här går det att få tag på .
Vi har 6 fat i förrådet med tjocka väggar och tunt tak längst ned i trädgården, mot barrancon.
Iofs, benzon (familjebilen, bensin W123T 280E, TC185hp.) kan gå på “grannsamverkans” “hemkörda” (ja, det tog lite modifierande) så de tunnorna är mest för “sinneslugn”.
Har diesel till generatorn också, men den kan gå på det mesta från flygfotogen till (filtrerad) matolja, så det har vi inte mycket hamstrat.
Antar att man blir “paranoid survivalist” av att jobba med det jag gör.
Vi har solpaneler och batteribank också, såvi klarar oss rätt ok.
Uppvärmning är inte ett direkt problem här, det är AC som drar ström.
Är inte avundsjuk på er som måste tänka på att leva i arktisk kyla 6 månader om året.
Har en sådan stående, men det är ju ”bara” 10 år den är lagringsbeständig. Vi skaffade ett antal små plåtfat (ca 30 liter / 8 gallon) som innehållit aceton från ett kemiskt labb (tjock plåt, med två fatöppningar enligt standard) och smidiga att hantera. Efter en veckas vädring och sköljt ur med bensin använder vi dessa istället. Vi cirkulerar en hel del bränsle (mestadels alkylat för arbetsmiljön) i gårdsverksamheten till vardags, men har även två små fat med diesel för bilarna samt en med 98. Att cirkulera dessa var 6-9 månad genom att tanka en bil med en fatpump och sedan åka och fylla på är lite pyssel, men inte ohanterbart.
Jag är så rysligt gammal att jag har upplevt den s k enerskitgrisen för snart 50 år sen, då bilägare fick tilldelning av 10 liter bensin i veckan har jag för mig, mot ransoneringskort. Hjälpte en kompis att frakta lite insatskomponenter till hans firma med farsans bil. Då var det skönt att ha en snål bil!
Då fick jag stora problem!
Man fick bara tanka moppen en gång i veckan.
Jag var en av få i gänget som hade en Crescent Compact med tre liters bränsletank (inbyggd i ramen). Vanliga moppar hade tankar på runt 10 liter.
.
Det kan ju låta som ett i-landsproblem, men det var det inte för mig då. 🙁
Det är dags att tänka på vad som händer civilförsvarsmässigt och militärt nu när elbilen tar över och mackarna räddar sin inkomstbringande verksamhet, försäljning av fika, genom att byta bensin och dieselpumpar emot snabbladdare. Miljökraven skärptes under 00-talet och alla mackar har nu uppgraderat sina tankar i marken så de är långlivade men pumparna kommer inte att motivera sina A lägen under tak framför entrén.
Om blåljus, entreprenörer, hemvärnet, soppa till elverk och skall kunna hämtas smidigt behöver det hittas på någon form av krav och subvention som leder till att helst alla mackar har kvar ett par bensin och dieselpumpar för bilar och minst en dieselpump för lastbilar och håller tankarna fulla.
Nästa bekymmer är att tankbilarna försvinner när bränsleanvändningen sjunker. I Sverige finns det nog gott om bränsle i de stora terminalerna men jag tvivlar på att det vid ett längre strömavbrott finns tankbilar och chaufförer nog för att åka runt och fylla på de befintliga reservelverken.
Vi skulle behöva en över landet distribuerad civilförsvarsorganisation. Typ ett inhägnat garage med en liten bränsledepå och två tankbilar med krigsplacerade lokalt boende förare per kommun eller 50 000 innevånare.
Och sedan behövs det ännu mera för att klara ett krig.
Det där med bränslelager är nog inte riktigt vad MP avser när de säger att civilförsvaret måste stärkas, snarare än militära försvaret.
Tovatt kommer säkert med något idiotiskt passus att vindkraften minsann är bättre än kärnkraften ur krislägeshänseende också för man kan aldrig slå ut tiotusen tyska bögkraftverk…
Om ngn undrar kan vi ta ett separat snack om varför vindkraften inte erbjuder några fördelar i det avseendet utan tvärtom.
El”bilen” “tar inte över” och kommer aldrig att “ta över”.
Leksak för stadshipsters.
Elbilen är redan tekniskt överlägsen och bekvämare att använda men fortfarande är framförallt batterierna för dyra för att den skall ta hela marknaden. Om dagens trend fortsätter i halva takten kommer bensin och dieselbilar om tio år anses lika moderna som ånglok.
Med höjda räntor kommer elbilarna snabbt bli billigare. Annars får inte biltillverkarna sålt några bilar…
Har tidigare jobbat på bensinstation, mackägarna tjänar inte ett smack på drivmedlet som säljs.
När jag jobbade så var det ca 10 öre litern och mot slutet 0. Så bensinmackar har under lång tid endast tjänat pengar på att vara närbutik i samhället.
.
Det finns idag ca 121700 elbilar i sverige, resterande 4.3 miljoner bilar drivs på bensin eller diesel. Det finns inget realistiskt scenario där alla dessa kommer bytas ut mot elbilar de närmsta 40 åren. Elbil är dyrt, lämpar sig inte för alla och infrastrukturen saknas både för att prodcuera och distribuera den el som skulle krävas. För att inte tala om tveksamheten i huruvida det går att få tag i råmaterial till att producera dem, speciellt med tanke på kriget nu som påverkar råmaterialtillgången.
En del tjänar de allt. Annars vore deras rabatter till storkunder och driften av tankomater omöjliga.
Jag kan inte tala för privata stationer ute på landet. Men de flesta tankomater och även bensinstationerna inklusive pumparna ägs av bolagen under olika namn, som t.ex. Shell, OKQ8, CirkleK osv. Butiken är inte mycket mer än en franchise där du får lov att bedriva verksamhet, stationskedjan är det som drar kundflödet.
.
Så ja de som äger pumpen (drivmedelsföretagen) tjänar sitt på soppan, men själva macken tjänar sitt på diverseförsäljning av mat, fika osv, det som ska betala lönerna m.a.o. Huvudinkomsten där jag jobbade var biltvätten som hade riktigt fin marginal samt kaffet.
.
Nu när det äntligen blivit standard med förskottsbetalning dygnet runt eller kort så har nog marginalerna blivit bättre, men tidigare så var det macken som fick stå för varje smitning, vi pratar belopp nära 100k i månaden för en station i mindre tätort nära storstad. Att det fick fortgå så länge som det gjorde är ett jäkla skämt helt ärligt. Men obekväm diskussion i det politiska klimatet tills nyligen.
Poängen är alltså att det är inte mackägaren normalt som ger några rabatter till storkunder utan drivmedelsföretaget. Det kostar alltså inte mackägaren om de får rabatt på drivmedel för det är inget de tjänar pengar på ändå. Tvärtom så drar det stamkunder till butiken.
.
Med detta sagt så kan jag inte tala för alla stationer överallt utan endast utifrån min erfarenhet av branchen inom större kedjor, där trots allt de flesta tankar.
Det är hög tid att också svenska myndigheter börjar planera för ransonering, nu när vi förmodligen har passerat peak oil på riktigt (TM). Hittills maximal utvinning inträffade i november 2018, alltså mer än ett år innan pandemin, och då den ryska utvinningen har minskat med 10-tals procent pga sanktioner känns det osannolikt att 2018 års nivåer kan uppnås igen. Vid brist kommer drivmedel att ransoneras på ett eller annat sätt, vare sig vi vill det eller ej. Utan formell ransonering sker fördelningen efter pris, så de som har råd (“stockholmare”) får bensin medan de som inte har det (“lantisar”) får avstå. Ransonering kan styra om fördelningen så att de som har alternativa färdsätt (“stockholmare”) blir utan och bensinen i stället går till dem utan realistiska alternativ (“lantisar”).
.
Fast jag är rätt säker på att det inte kommer att ske. När drivmedelsbristen slår till på riktigt om några år kommer stadsministern, oavsett parti, att säga: “Vi såg det inte komma”.
Suck..”peak oil” igen, favorit i repris sedan 70-talet.
Senast för ett par veckor meddelades det att det skulle börja utvinnas från “nyupptäckta” fält häromkring
Du behöver inte oroa dig, det finns olja för några hundra år till.
Men, var och en blir salig på sin tro.
Begreppet peak oil skapades 1998.
Befintliga oljekällor sinar med 4-6% per år, utom amerikansk skifferolja som sinar med 30% per år. Så det är den nya produktion som måste komma on-line för att total utvinning ska förbli oförändrad.
.
Självklart kommer olja att utvinnas i flera hundra år till. Dock inte i samma takt som idag.
Speciellt inte om den kommer straffskattas i stil med kärnkraft
Jag brukar köpa alkylatsoppa i en 4 liters dunk till min bärbara generator då och då, men kompisen Jar-Jar Binks som bor i gäststugan brukar alltid knycka dem till sin lilla aktersnurra och han köper ingen ny dunk till mig som ersättning.
Jag borde kanske hitta ett bättre gömställe för min bensindunk, har ni några förslag? Jag har funderat på en gammal Svea-uppstaplings-bikupa eller en kompostbehållare. Vi har redan en Svea-tråg-bikupa som gömställe, med olika lösningsmedel och camping-gasflaskor. Bikupan borde kanske kompletteras med en skylt: “Varning för arga mördarbin”, på olika språk.
Som en udda lösning till stöldproblemet kan jag berätta att min mamma brukade gömma flaskorna med starköl (som hon hade köpt hem från ALKO) i tvättmaskinens trumma, för att pappa inte skulle hitta och dricka upp dem.
Bäst att hämta dem innan de körs i centrifugen?
Pappa använde nog aldrig tvättmaskinen.
Man skulle kunna få plats för en hel finsk “mäyräkoira” dvs “tax” i tvättmaskinens trumma. “Tax” i Finland betyder sällan ett hunddjur, utan en grupp på tolv ölflaskor i en kartong av papp med handtag. Många i Finland går ut med en 12-flaskors “tax” eller köper en “tax” till festen.
En liten berättelse om bensin i Sovjetunionen och Ryssland.
.
Vi hade bilen med oss från Sverige (färja direkt mellan Stockholm och Leningrad) och den var fulltankad med blyfri bensin.
Vi åkte på utflykter med våra vänner lite här och var, troligen där vi inte alls fick vara. Hur som helst så gick det åt en hel del bensin så när vi skulle resa till deras dacha blev vi tvungna att tanka.
.
Efter att ha köat en förmiddag fick vi då till slut fylla 20 liter 87 oktan med massor av bly i. Pris: Två svenska kronor! Jag minns inte priset i rubel och kopek, men det var inte jättedyrt och svartväxlingen gjorde det ännu billigare.
.
Då växte planen fram att några år senare resa runt i egen bil i Sovjetunionen, men landet försvann plötsligt och bränslepriset steg till sex kronor litern. Det blev ingen rundresa i Sovjet. 🙁
.
Nästa gång, när bensinen kostade sex kronor litern, så skulle det enligt uppgift finnas blyfri bensin. Jag frågade ingenjörer och tekniker på företaget jag besökte om de visste var man kunde få tag i blyfri bensin, men ingen förstod vad jag ville ha. Alla uppfattade det som att jag ville ha extra blytillsats och det visste man minsann var man kunde köpa.
.
Så småningom listade vi ut att Neste hade en mack där det såldes blyfri bensin i södra delarna av St. Petersburg. Vi åkte dit och vi bad i kassan att få betala för 30 liter blyfri bensin (Man betalade i förväg i Sovjet och i det nya Ryssland, och det gör man säkert fortfarande).
Personen i kassan såg väldigt frågande ut och berättade att de inte hade något sådant bränsle. Vi försökte förklara flera gånger eftersom vi fått besked om att det skulle finnas.
Njet! (Det var våra ryska vänner som skötte snacket, så det var nog tyvärr “njet”.
.
När vi lämnade macken skymtade något grönt i min ena ögonvrå och jag vände. Det fanns ju blyfri bensin!
Till kassan igen och nu var det lätt att förklara vad vi vill.
.
– Jasså den, det är aldrig någon som tankar där och dessutom är den dyrare.
– Vill ni verkligen köpa sådan bensin?
.
PS
Katalysatorn tog ingen skada av att köra på 20 liter rysk 87 oktan blyad bensin och inte motorn heller.
Jag blev en gång skickad till S:t Petersburg med en minibuss för att hämta tillbaka dyra instrument och jordprover. Vi hade med oss två jeep-dunkar med bränsle, för att slippa tanka på den ryska sidan och minibussen var gammal, skraltig och dåligt servad redan före resan, så man ville inte ta extra risker med soppan.
Vi hade inga nödvändiga tulldokument på vägen tillbaka (utan ett papper från ett statligt institut i S:t Petersburg) och fastnade givetvis i den ryska tullen. Efter några timmars utredningar fick vi passera tullen. Jag blev ännu mer förvånad när både den finska och svenska tullen släppte oss igenom utan att undersöka godset som fanns med, trots att det var dyra instrument för miljoner kronor och jädrans mycket jord, vilket jag redovisade (kanske tur att tullen inte hade så mycket detektorer på den tiden).
Det där är sååååå Östeuropa. De utgick från att du inte behövde eller ville ha den dyrare , blyfria bensinen så de ansåg nog att de gjorde dig en tjänst. Många sådana bäckar små skapade nog ryktet om “Gayropa” 🙂
Öst är öst, och väst är väst.
PS, jag undrar hur mycket bly det var egentligen i den 87 oktaninga bensinen- vad jag har förstått var det lite si och så med det ibland pga tillverkningsproblem osv. osv.