Medias betalväggar ett hot mot den personliga integriteten – och öppnar för insiderinformation

Bidragsmedias betalväggar för att läsa deras av statens skattepengar delfinansierade artiklar är ett hot mot den personliga integriteten. Därmed måste man vara inloggad och identifierad, och riskerar därmed en kartläggning av vad för artiklar man läser, och med det möjligheten att profilera dig utifrån intressen, politisk åskådning, familjeförhållanden och rent av sexuella preferenser.

Sveriges största bidragsmedia med betalvägg

Betalväggarna som bidragsmedia numera använder sig av kräver inloggning och att du tecknar ett abonnemang, i praktiken knutet till ditt personnummer. Oavsett vad bidragsmedia säger i sina avtal, så öppnar detta för profilering. Även om man påstår sig inte lagra något, så skulle t ex en illasinnad systemadministratör profilera enskilda individer vederbörande är intresserad av, men tidningarna kan förstås också avsiktligt kartlägga vad för artiklar du läser.

Detta är kanske den enda stora fördelen med Public Service, nämligen att de inte kräver inloggning för att man ska kunna läsa deras innehåll. Därmed kan man besöka dem med webläsaren i inkognitoläge och utan att logga in.

Men bidragsmedia kan med sina betalväggar profilera dig väldigt exakt. Man kan fundera på varför tabloidpressen exempelvis ofta lägger artiklar om sex bakom betalväggar. Antagligen främst för att man med en schysst bild och rubrik kan locka fram betalande klick, men man kan bara undra. Säg t ex att en makthavare läser alla betalartiklar om en viss sexuell preferens på en av de svenska tabloiderna?

Ta också t ex en funderare kring Dagens Industri, som säkert läses av en och annan inflytelserik person i bolagsledningar runt om i landet. En förslagen medarbetare på tidningen med tillgång till systemen kan sannolikt kartlägga vad t ex en styrelseordförande läser för artiklar, vilket kan öppna för insiderinformation.

I kontrast har historiskt exempelvis läkemedelsbolag använt externa VPN-tjänster och ombud när de läser vetenskapliga artiklar gömda bakom betalväggar, för att inte röja vad man själv forskar kring. Frågan är hur många av svenska börsbolags ledningar som använder ombudstjänster så det inte syns med namn vad de läser?

En lärdom är att om du har möjlighet – teckna ett abonnemang i ditt företags eller arbetsgivares namn, så går det i alla fall inte att stensäkert koppla till dig som individ. För företagsledningar bör man istället använda någon form av ombud som inte går att koppla till företaget.

Kom ihåg att bara för att man inte får göra något, så betyder det inte att man inte kan göra det. Och att det inte görs. Media är väldigt förtjusta i att klaga på Facebooks kartläggning av användarna, men gör själva det samma och tar betalt av offren. Genialiskt.

Ett alternativ är att faktiskt läsa tidningen på döda träd, så det inte går att se vad du läser. 

Den här bloggen loggar ingenting om dig på individnivå, och sparar ingen information som kan kopplas till dig, inte ens din IP-adress, samt raderar regelbundet alla mail permanent. Den enda information som sparas är eventuella lagstadgade faktureringsuppgifter om du som privatperson köper en bok, vilket måste lagras i sju år, samt uppgifter du anger i enkäter, men de senare kan på inget sätt kopplas till dig som person. Googles Blogger sparar dina kommentarer.