Under en pågående pressträff påtalar finansminister Magdalena Andersson (S) att vaccination är avgörande för att få igång världsekonomin. Varje månad som pandemin kan kortas är värd 45 miljarder kronor för svensk del, eller om man så vill fem eller tio procent av svensk BNP på ett år, beroende på hur man vill räkna.
 |
| Finansdepartementet |
Finansministern påtalar att varje månad som pandemin kortas tillförs 25 miljarder SEK till svensk BNP, och den offentliga sektorn sparar 20 miljarder kronor i utgifter. Man kan se det som antingen 5% av svensk BNP på ett år om man bara tittar på BNP-påverkan, eller det dubbla om man dubbelräknar utgifterna för den offentliga sektorn, som dock ingår i BNP.
Stöden för karens i sjukförsäkringen förlängs tills vaccinationsmålen uppnås, liksom det slopade kravet på sjukintyg de första 14 dagarna, stöd till riskgrupper och företag med mera. Hur detta ligger i linje med biståndsministerns utspel att vi ska sluta vaccinera när alla i riskgrupp är vaccinerade är oklart. Kanske har man omdefinierat vad vaccinmålet är?
Ytterligare 1 700 MSEK avsätts till vaccineringar och ytterligare 1 650 MSEK tillförs av staten till testning och smittspårning. Totalt tillför man nästan 7 000 MSEK i dagens pengapåsendeöppnande.
Ingen journalist frågade publikt om utspelet att sluta vaccinera svenskar och istället ge bort de svenska vaccinen. Pengar avsätts dock för att regionerna ska genomföra vaccinering, vilket talar för att vaccinationerna ska fortsätta.
Vad gäller kostnaden om 45 miljarder per månad, så innebär det att en vaccination skulle bli intjänad redan på en månad även om den skulle kosta 4 500:- SEK för vardera av Sveriges tio miljoner invånare, inklusive kringkostnader. Det vore ekonomiskt vansinne att inte vaccinera svenskarna.
29 kommentarer
Jösses. 1700 MSEK till vaccinering och nästan lika mycket till smittspridning(!). Man ger med ena handen och tar med den andra kan man säga 😀
Hoppas man nu permanent kan plocka bort karensavdraget. Så vi slipper alla dessa s k nyckelkompetenser som bara inte har tid att vara sjuk.
Lågavlönade som inte har råd är nog närmare verkligheten och därför det blev en så enorm spridning inom hemtjänsten. T.ex. en timanställd kan bara få sjuklön för de pass som varit schemalagda. Därför vill vissa partier få bort timanställning inom vården då detta inte fungerar i pandemier.
Problemet är säkert extra uppenbart där ja. Men förr var det ofta man sprang på kollegor som var på jobbet för att slippa karensavdraget. Med utfall att andra blev smittade. Med taket i systemet så drabbas ingen fattigt, många kommer dessutom kunna jobba hemma istället. Nu när det äntligen blivit okej att göra. Själv arbetar jag gärna hemma 40-60% post-pesten.
Allt ni säger är iofs sant – men samtidigt är ni antagligen för unga för att minnas åttiotalet när karensdagen VAR avskaffad, okynnessjukskrivningarna exploderade och "sjuktalen" rusade så inihelvete att Sverige trots välfärdssamhället hade flest sjuka i hela värden och vår samhällsekonomi rasade i… tja, pandemifart kan man väl kalla det.
Karensdagen var inte så avgörande för att sänka sjuktalen. Den största minskningen kom när man sänkte ersättningen, inte när karensdagen helt utan ersättning infördes.
Sen kan väl vän av ordning inflika att det mesta av 80-talet utan karensdag var finansiellt glada dagar, och att finanskraschen 1990 med påföljande välfärdsneddragningar av de flesta anses ha inträffat av helt andra skäl än sjukskrivningar.
Alla var sjuka på måndagar på slutet av 80-talet, eller när vädret var fint.
@Peter Andersson när karensdagen försvann temporärt nu under c19 så berättade min fru för mig exakt vilka som skulle vara borta från jobbet närmsta veckan efter den försvann. Hon hade 100% rätt.
Precis, varför man nu lämpligen har ett takbelopp. Är själv nästan aldrig sjuk, förutom den gången jag hade pesten våren 2020. Har varit betydligt mer drabbad av VAB-eländet, också den p g a pesten med en massa specialistbesök hos barnkliniken som följd. Pesten lärde mig ordet spirometriundersökning. Är imponerad av hur vår sjukvård har sliter i dessa svåra tider.
@Tim: Har också haft den sortens "arbetskamrater". Minns särskilt en som inte jobbade riktigt hundra procent, en gång i månaden var hon ledig torsdag-fredag-lördag-söndag, jobbade sedan måndag-tisdag, ledig onsdag-torsdag-fredag. ELVA månader på raken tog hon ut VAB dessa måndag-tisdag mitt i så att hon fick en långledighet. Till slut sade chefen ifrån. Då sade hon upp sig.
Sjuktalen hade börjat minska kraftigt flera år innan karensdagen infördes 1993. Ersättningsnivåerna minskade under Bildtregeringens tid.
Utifrån dagens ersättningsnivå så är troligen fusket relativt begränsat. Precis som det var med VAB som alla då trodde att det fuskades så mycket med, vilket visade sig vara fel. Så man skrotade den extra arbetsbelastning för skolan och föräldrar.
Sjunkbomben, det stämmer och den här gruppen har ofta en svag ekonomi och många har lyckligtvis en man, som tjänar lite bättre. Jag har ibland jobbat på hemtjänsten när jag har haft för få industri-uppdrag. Det är hårda bud där numera och inte alls som när jag ibland jobbade på hemtjänsten under mina somrar som ung student. Nu är en stor andel av personalen timanställda och man får en fast tjänst först om man pluggar till undersköterska. Nu är det minutjakten som gäller, man måste stampa ner gasen i botten och köra olagligt. Bromsa före fartkamerorna och accelerera direkt efter dem. Sedan måste man också svara i mobilen medan man kör och riskerar att få sitt körkort indraget. Man får pröjsa själv parkeringsböterna och fortkörningsböterna, vilket gör att personal ibland jobbar nästan gratis.
Varje besök är typ 9 min. eller 15 min. och under den tiden kokar man gröt och kaffe samt brer mackor, pressar apelsinjos och diskar. Man bäddar sängen och gör rent toastolen och växlar några ord.
De privata aktörerna har knappt hunnit börja, när de lägger ner eller går i konkurs. Orsaken är att man inte längre får betalt för resorna och bom-tiderna, när kunden inte är hemma och anmäler inte eller har glömt.
Nu ska hemtjänsten hel-privatiseras i min kommun till varje pris. Varför jag som välutbildad naturvetare ibland jobbar inom vården, beror på att jag älskar de flesta av de äldre människorna som jag hjälper. Jag älskar också arbetet, att duscha dem, åka till affären och kompletteringshandla till dem, ta dem till doktorn, promenera med dem ute, klä på och raka dem, städa hos dem eller nästan vad som helst. Jag beundrar också många av personalen för deras erfarenhet och vänlighet. De var väldigt bekymrade senast, vartåt deras jobb var på väg, eller skulle försvinna. Jag tyckte att det var helt underbart att köra bil på skärgårds-öarna och lärde mig hitta till den allra minsta stugan.
När jag flyttade till Stockholm från Helsingfors, tyckte jag att det var helt otroligt, att man kunde vara hemma och sjuk i 7 dagar med ersättning. Det var typ 0 dagar i Finland då. Numera är det mycket bättre i Finland.
En grej som jag avskyr är arbetsgivar-inträdet, när arbetsgivaren har sjuklöne-ansvar för de första två veckorna. När jag hade opererat mina båda händerna och fått två diskbråck pga mycket monteringsarbete under svår tidsbrist och blev opererad och deltidssjukskriven, ville arbetsgivaren att jag skulle åka utomlands på en arbetsresa. Men då måste F-kassan och läkaren godkänna resan och det gjorde de inte. Chefen sa då, att "det de inte vet om, det har de inte ont av", dvs åk ändå och berätta inte; det får absolut inte bli någon ny sjuklöne-period.
Ytterligare en utlands-tjänsteresa med montering och inkörning av utrustningen: "du är halvtids-sjukskriven, men jobbar heltid under utlandsresan, utan tillstånd från läkaren och F-kassan, vi kan ordna en säng till dig". Jag vågade inte ställa upp då.
Försäkringskassan krävde att jag skulle jobba heltid, fast jag hade väldigt mycket värk pga diskbråcken och behövde ibland stiga upp och sträcka på mig. Då sa den kvinnliga personalmannen, att nåt "pausande" inte var tillåtet på arbetstid, utan du måste kunna sitta 8 timmar om dagen vid datorn, utan andra pauser än kafferast och lunch. Annars måste du arbetsträna (gratis för arbetsgivaren pga att försäkringskassan betalar), för det får inte bli någon kostnad för ditt "pausande" under arbetstid.
Inte roligt alls. Nu har jag inte varit sjuk på nästan 10 år.
Nä, snarare motsatsen. Jag jobbade på sjukhus då och älskade mina patienter och de flesta av personalen. Dessutom gillade jag själva jobbet jättemycket. Det blev mycket obetald övertid, pga behovet av att reparera instrumenten inför nästa dagens bokade undersökningar. Jag har jobbat typ 10 timmar om dagen, helt utan övertidsersättningar, en stor del av mitt arbetsliv.
Dessutom har jag jobbat länge på ställen där man uppmanas att ta ut sin semester på papperet och "jobba precis som vanligt, på heltid", ibland hela årssemestern. En gång vägrade jag och chefen blev vansinnig.
En annan gång drog jag ur telefon-jacket och tog min semester när jag skulle, officiellt. De hade satt hela korridorens folk på att ringa hem till mig och när semestern var slut, var de helt vansinniga och sa att det var min plikt att sitta hemma bredvid telefonen under hela semestern, ifall någon hade en viktig fråga. "Men du borde ha sett på nummerpresentatören!" skrek chefen. "Nää, någon sådan har jag inte, sa jag." Sedan beordrade de mig att köpa en mobiltelefon (för mina egna pengar plus betala själv för abonnemanget), så att de kunde få tag på mig närsomhelst, varsomhelst. Jag vägrade. Det blev en lång "syndalista", men jag skulle ha ställt upp med det mesta, om folk bara hade frågat vänligt, men det gjorde de ju inte.
"Ta ut din semester på vintern, det är mycket bättre", sa dem på jobbet, men jag hade ju trädgården att sköta om och inga respengar till utlandssemester pga höga låneräntor.
Samma med arbetsklädsel, man skulle ha kostym, men jag var då ganska luspank, nybliven fastighetsägare med höga räntor, så någon ekonomi för en kostym och kostym-tvätt hade jag inte då och hade inget kostym-tvätteri i min stadsdel. Jag jobbade dessutom så mycket med installationsarbete, så jag kröp mest på golvet. Jag använde typ hela kroppen för arbetet, även huvudet (dvs även utsidan som "stöd").
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Om man har möjlighet att jobba hemifrån kan man ju jobba trots en liten förkylning OCH undvika att smitta kollegorna.
Gravid-9 orsakar långsiktigt fler sjukskrivningsdagar per drabbad än Covid-19. Ja, för de som överlever alltså.
Självklart, jag gjorde så när jag jobbade på universitetet. Där var det lite lättare att flexa med distans-arbete. Man ska givetvis behålla sina baciller för sig själv.
Svenska ekonomin påverkas av mer än den inhemska tjänsteförsäljningen.
Finansministern nyanserar något det tidigare beskedet från Fridh om att ge bort vaccindoser.
https://www.gp.se/nyheter/sverige/inte-aktuellt-att-ge-bort-vaccindoser-1.44212772
Socialministern …
Nyansministern?
Ja, det var för att blogginlägget handlade ju om vad Magda uttalat, och därför blev fokuset och kopplingen till minister fel …
Nyanseringsminister låter som något vettigt. Kanske något att införa?
Så länge nyanseringsministern inte rekryteras från partiet Nyans så är jag med på det. Annars kan vi ta in Alf Svensson, han var bra på att nyansera sig i debatterna tycker jag.
Den största skadan är redan gjord, nu pratar vi småpengar i jämförelse.
Nåja…
Hade det inte varit billigare att bara öppna samhället , låta de som vill vaccinera sig (de ängsliga) göra det och köra på som vanligt?
Obefogad rädsla för Covidiotin är ofantligt farligare än viruset i sig.