Det finns två sorters människor. De som tappar bort sina knivar i terräng eller arbetet, och de som inte gör det. Detta bör styra valet av knivtillverkare och prisnivå, vilket väcker den intressanta frågan vad läsarna har för knivar.
 |
| Hultafors utbud hos lokala järn-, bygg-, maskinbutiken och Systembolagsombudet och PostNord-, Schenker-, DHL- mfl-ombudet Sätila bygg. |
För mig är knivar som pennor. Bra att ha, och när man väl hittat en penna för avsett bruk köper man den igen och igen i samma takt som man tappar bort dem. Eller så köper man ett dussin åt gången. Vi står över mitt val av två pennor för stunden och utelämnar mina drömmar om en riktigt fin signeringspenna av realistiska skäl – jag kommer tappa bort den.
Vilket jag gör med knivar.
På gården och ute på ägorna ligger det antagligen tillräckligt med borttappade knivar för att försörja ett midnre vikingatåg, särskilt när man räknar med de även borttappade yxorna. Hade metalldetektor varit tillåtet att köra så hade det varit omöjligt att hitta eventuella nedgrävda skatter på grund av alla knivar som skulle ge utslag. Och yxor. Att tappa yxor är för övrigt inget nytt. När min fru byggde den senaste nya uteplatsen på gården hittades inte en, utan två gamla yxhuvuden från en svunnen tid. Plus diverse andra metallredskap.
Kniv behövs hela tiden och fördelen med egen gård och egen mark är att det inte är allmän plats och man får således bära kniv fritt, särskilt som behovet finns. Det ska skäras upp snörning till höbalar, en rutinsyssla som gjort att det finns permanent installerade knivar i sina slidor på de platser där man gör detta. Utifall att kniven man bär på sig tappats bort på vägen. Vilket hänt. Antalet andra behov av kniv ska jag inte uttråka er med att lista, men har man inte kniv så saknas den.
Ett tag körde jag med Mora 2000, en riktigt stor och fin kniv, men som saknade parerstång. Det är nog den dyraste kniv jag någonsin ägt och köpt, dvs runt 200:- SEK. Därefter bytte jag över till Mora Robust till halva priset, vilket är mer lämpligt när man ska sprida ut dem på ägorna. Inte rostfri, utan kolstål, men mer prisvärd med tanke på hur snabbt de försvinner. Dessutom har Robust parerstång. Den svarta och grå färgen är en del av Moras affärsidé, då kniven alltså inte levereras i den mer lämpliga färgen Televerketorange, och lätt tappas bort.
Härom året bytte dock lokala leverantören Sätila Bygg ut sitt Mora-sortiment mot tillika lokala Hultafors, vilket var traumatiskt. Inga mer Mora Robust. Istället gäller Hultafors Grovkniv (GK), även den lättborttappad med grönt handtag.
Sätila Bygg har förvisso kvar Moras Scout-knivar, Mora 2000 och Mora Flex (som säkert är bra för att rensa fisk med sitt böjliga blad), men ingen Robust.
Jag har sneglat lite drömskt på Hultafors Friluftskniv för 198:- men det priset är i överkant för borttappandefrekvensen. Däremot är ju Hultafors Hantverkarkniv HVK i Televerketorange för 49:- SEK rätt bra för fasta installationer.
Eftersom leveranstiden ifrån lokala butiken är fem minuter, så är inte beställa online när man tappat ännu en kniv aktuellt, utan lokala leverantören får styra.
Sedan finns den andra sortens människor. De som inte tappar bort varken knivar eller pennor. I det senare fallet springer de runt med sina Mont Blanc eller Parker med guldinfattningar medan vi andra har plastpennor från Ackis. Och de köper väl Fällkniven till priset av 20-40 stycken Hultafors eller Mora.
Nä, jag tycker både Hultafors och Mora är prisvärda. Designen är kanske inte alltid riktigt tacticool, men det får man leva med. Man kan säkert spreja knivbladet svart med sprayfärg, så blir det lite coolare (varpå knivnördarna ibland läsarna får hjärtsnörp) och handtagen går även de att spreya om. Färgen sitter antagligen inte kvar. Annat än när man använt kniven till att öppna färgburkar när man målar. Då sitter färgen kvar för evigt och man är glad att kniven kostade under hundralappen.
Men vad har du själv för kniv(ar), vad kostar de och hur många har du tappat bort? Vad är således din årliga knivbudget?
Lite om bolagen Morakniv AB och Hultafors AB.
Morakniv omsatte 2019 190 MSEK och gjorde ett resultat på 5 MSEK. Man hade 155 anställda, upp från 116 år 2016 när man omsatte 149 MSEK, så det är tydligt tillväxt.
Hultafors AB, som är ett dotterbolag i Latour-ägda (?) Hultafors Group, omsatte 205 MSEK 2019 och gjorde ett resultat på 4 MSEK efter lite skatteborttrolleri, som kanske kan hänföras till koncerninterna manövrar, vad vet jag? Antalet anställda var 137 personer, upp från 120 år 2016 när omsättningen var 197 MSEK. Inte samma tillväxt som Mora således. Dock levererar Hultafors mycket mer än bara knivar, så exakt hur mycket kniv de säljer är lite mer oklart än för Morakniv.
Morakniv AB ligger i … Mora. Hultafors AB ligger i … Hultafors. Som ligger i grannkommunen Bollebygd, mellan Göteborg och Borås.
63 kommentarer
Stämkniv mora – Väldigt bra, två verktyg i ett.
En 35 år gammal Marttiini.
Vi kör med den billigaste varianten både hemmavid och på jobbet. Inte för att de tappas bort, men eftersom de aldrig är där man vill ha dem om man inte har ett lager som man spridit ut lite varstans. På jobbet har de en annan livscykel, när de blivit slöa tjänar de som bullknivar (till fikabrödet) och slutligen färgburksöppnarkniv.
Som legal vapenägare så är jag extremt försiktig med allt som kan falla under "Knivar och andra farliga föremål".
Mora Eldris medföres om det kan tänkas bli till att tälja. Annars är det Morakniv Basic eller motsvarande hantverkarkniv.
Fickknivar eller multiverktyg är en annan femma. Då jag inte längre har behov av Leatherman dagligen i min yrkesutövning så får den stanna hemma allt som oftast. Märkligt att det är mer lättförståeligt på hur och var jag får använda t.ex. min AR15 än en kniv. Knivar är en väldig gråzon…
Jag har ett tiotal Moraknivar, en av varje som säljs på Jula typ, samt några dubbletter. Tycker att de är utmärkta bruksknivar.
Den enda kniv jag kommer ihåg att jag tappat bort är givetvis också den dyraste, dvs en Fällkniven F-1. Även om den var en gåva och inget jag betalat för.
Utöver detta så har jag två fällknivar från Gerber, en lite mindre neon-orange och en lite större svart.
Jag har dessutom kvar den egna morakniven med rött skaft som jag tog med hemifrån och använde i lumpen för 20+ år sedan. Men den har suttit i snickarbyxorna sen dess nästan och eggen har sett bättre dagar.
Men min absoluta favorit är min lilla yxa från Gränsfors Bruk som jag har haft i 15+ år och verkligen gillar.
Köpte en kniv för 19kr på Jula, handtaget hamrade jag sönder när jag försökte använde den som kil för att splittra en bit körsbärsträ jag skulle ha till rökning. Vi radhusmänniskor köper inte alla nödvändiga verktyg så det improviseras hej vilt. Har kvar knivbladet.
Som verksam i både verksam i bygg och anläggningsbranchen och försvara Sverigebramchen samt jakt och fiske som ett sv de största fritidsintressens så finns det knivar för alla situationer och behov. Mest affektionsvärde har en vacker slöjdad lappkniv tillverkad av min morfar. För byggen vanligtvis hultafors HVK, för jakt och friluftsliv Mora 2020 och Eka swingblade. För militärtjänstgöring Fällkniven Garmfighter och F1X. I köket mest Global.
Jag kör min gamla Mora 2000 som jag köpte 2004. Den fungerar utmärkt för mina friluftsbehov och är lätt att slipa skarp igen.
Oavsett om det gäller knivar eller andra verktyg, när jag gör någon form av underhåll eller renovering så handlar det kanske 50% effektivt arbete med verktygen och 50% letande efter verktyget man just använde… Jäkligt irriterande man blir besviken på sig själv och förlorar direkt känslan av att vara inne i zonen. Ett bra verktygsbälte är ett måste enligt min mer erfarna kompis.
Morakniv på jobbet, ej borttappad sedan anställning två år sedan. Global kniv i köket, biltema kniv istället för mora hemma, billig fällkniv från ICA i Jämtland som ligger i bilen.
Morakniv Garberg BlackBlade med Multi-Mount….svår att "tappa bort"
Har kört med Fällkniven A1 i många år nu. Den hänger med i skogen, på jakten och till fjällen.
Jag har "misshandlat" den ordentligt över åren, men den är fortfarande helt ok.
Brukade också ha en mindre fällkniv i byxfickan, men har redan tappat bort två, så jag har lagt ner det. Bästa fällkniven jag hade var en noname-kniv som jag fick med en kikare jag köpte från Pennan & Svärdet. Skulle gärna vilja ha en sån igen.
Såklart tappar man inte bort en kniv. Jag har några Morakniv Companion, men den jag gillar bäst pga stilpoäng är en lite mindre Sameslöjdskniv med näverslida, inköpt för länge sen i Arvidsjaur.
Laddar för att köpa någon cool Casström oxå.
Finns en rejäl hög med blandade mora och hultafors. När en kniv upphittas så läggs den i högen så får man ta och slipa upp det någon gång.
¨
Jag har alla knivarna stora som små långa och korta, några noname på jobbet, hemma och på båten är det rostfria från jula, sen är det ca 25 st som farfar tillverkat + ett tiotal av egen tillverkning i samlingen, jag tappar inte heller bort några knivar eller yxor så jag har en rejäl knivlåda där alla utslitna hamnar i väntan på apokalypsen!
Mora 2000 är perfekt. För att tappas bort så fort naturen är det minsta grön.
Ändå min favorit.
En miljon billiga byggknivar från typ byggmax/jula etc, förbrukningsvaror, ligger lite överallt. En större kniv där jag inte minns märket utan att titta som jag har med vid friluftsliv, sån med rejäl tyngd som man kan hacka lite kvistar med och liknande, den får inte mycket kärlek för det skulle ta mer tid än den används. Funderat på att skaffa en mindre "campingyxa" men den är så dålig på alla andra saker. Två fiskeknivar en standard och en filekniv, förbrukningsvarianter också köper nya när de blir halvslöa.
I köket kör jag rostfria med hög kolhalt för att de ska gå att brynja, mest Sabatier Lion med det svarta handtaget för jag tycker de är prisvärda och handtaget ligger skönt i min hand, deras nya design ser dock ut som Global vilket är den största skiten man kan köpa för pengarna. För resten av familjen och gäster så har jag en stor kockkniv Victorinox i rostfritt stål som jag underhåller (victorinox har grym hållbarhet men är stenhård och svårslipad) samt ett tjog skräpknivar som aldrig slipas för de som använder de inte bryr sig.
Billiga byggknivar = Hultafors HVK. Körde polack-knivar först för 19kr/st men haft några gånger som handtaget spruckit med blodvite och svordomar som resultat.
På jobbet (är snickare) är det olika beroende på vad som är beställt. Hultafors eller mora. Plastskaft med parerstång. Är faktiskt bara amatörer som siktar på att ha en vass kniv. Det är klart,vill man bara ha till att skära korv med på rasterna. En hantverkskniv används endast till att pilla med eller hugga upp något och det finns alltid en sleten man kan byta ut sin avknäckta mot.
Man ser lätt i förrådet om det går åt många knivar på bygget. Det hänger på hur unga byggarna är. Ju äldre ju färre knivar behöver köpas in.
Om jag behöver skära något? Då tar jag gipskniven!
Privat använder jag en Laguiole fällkniv jag haft i herrans massa år. Dock endast för finlir.
Förutom köksknivar så använder vi i huvudsak fem sorters knivar i vardagen och på gården.
En billig bruks / allroundkniv. Vanlig morakniv från lokala bygghandeln. Förbrukar / slarvar bort en till två om året.
En dyr bruks / allroundkniv, Mora 2000. Den är med nästan jämnt, även i ryggsäcken till skogs. Används till det mesta. Är nöjd med den, köpt för några år sedan och den håller bra. Har inte slarvat bort den ännu.
En fällkniv som jag fått i ett dödsbo för ett antal år sedan. Fabrikat okänd, men den är vacker, tillverkad i trä och mässing och lagom stor, ca. 8cm långt rostfritt stålblad. Används mest inomhus till lite finare arbeten, skära upp tejp, snören etc. men den är alltid nära tillhands.
En liten fällkniv / multiverktyg från Leatherman. Oerhört praktisk! Har haft den i femton år och är mycket noga med att hålla reda på den, fick den i gåva.
Till sist en svampkniv från Biltema, hopfällbar med träskaft och en liten borste i ena änden.
Slipar knivarna hos en i grannsocknen ca. 1 gång per år.
ESSE Izula med paracord samt ibland även förstärkning med Fällkniven S1. För småpill blir det en Leatherman av oklar modell.
Jösses, ni missar det viktigaste, en bra knivslip. Jag har en Tormek-slip, då spelar det ingen roll (nästan) vilken kniv du har, de är alltid som rakblad, det som skiljer beroende på kvalitet är hur länge knivarna är vassa. Dessutom kan du fixa hack i dina dyra köksknivar själv.
Sedan har Tormek utbildning i slipning i sin slipstudio, en av de bästa utbildningarna jag gått.
Utan Tormek fungerar inte kniven, yxan eller stämjärnet. Man blir lite för populär hos grannar, släkt och vänner!
En Tormek T4 står högt på vill-ha listan.
+1
Då kniv främst används vid omhändertagandet av vilt vid jakt så har jag en Jägaren samt till den en buköppnare i en och samma knivslida. Kommer inte riktigt ihåg vad den kostade men tror att det var runt 3500:-. Jag har också en Winkler som är av liknande modell som den Blue Ridge Hunter dom nu säljer men är av äldre version, den är till mig för diverse tillredning av mat i skogen. Tror den kostade ungefär lika mycket, möjligen lite mer.
Jag tillhör nog kategorin som inte tappar knivar, alls!
En sån där Hultafors med två knivar i. En vanlig och en med en rak egg med en platt rak egg till spets. På bilden är det en gul/orange kombo lite snett upp till höger. rekommenderas. En victorinox fällkniv med silverfärgade räfflade sidor som jag hade på nyckelknippan i över 25 år till min fru fick mig att ta av den. Användes i princip hela tiden till allt möjligt. Ja det fanns ölöppnare på den. Vet ej vart den är nu men den är väl här någonstans. Den enda kniv jag tappat bort var en morakniv med I3s märke instämplad. Har en till som tur var.
Moraknivar i massor, Eka swingblade till jakten samt egentillverkade utav maskinsågblad med skaft av något hårt träslag, som jag har glömt namnet på.
Hultafors mattkniv är favoriten. När bladet är slitet är det bara att vända på det. Har aldrig haft en vassare kniv
Strider Knives, Chris Reeve och ett gäng customs från olika knivmakare. Dom är så pass dyra att jag har aldrig tappat bort någon. Kör Hultafors till rena eggförstörande aktiviteter, tappas dock aldrig bort heller.
Använd en bit paracord/senilsnöre så slipper du tappa dom, att inte ens ha en dålig kniv när den behövs är ytterst obra.
Glock Hunting Knife som pris vid skyttetävling!
Mora 2000, inköpt under värnplikten 94. 3st olika storlekar på fällkniv, Gerber, Browning och en med okänt märke. Har inte tappat bort en kniv sen 1993.
Casström No.10
Grönt handtag. Tappar sällan bort något alls (varför gör man det?), men får erkänna att det förmodligen förenklar när ens ägor är en lägenhet…
Fällkniven F1 sedan 1998.
Har bara en kniv, med illrött skaft och slida, okänt vilket märke. Är förmodligen 20 år vid det här laget. Däremot tappade jag bort en hammare i somras när jag byggde altan. Åkte iväg till Biltema och köpte en ny. Sen blev jag tvungen att skruva upp en trallbräda, och där låg hammaren, så nu har jag två. Av liknande skäl har jag även 4 fogsvansar, 3 metallsågar, 2 kofötter, 2 vattenpass, och en mängd dubbletter eller tripletter av andra verktyg, typ 5 satser med bits i varierande grad av fullständighet, 3 vinkelhakar i metall, 2 långa metallinjaler, 3 hylsnyckelsatser, 2 cirkelsågar, 2 skruvdragare, samt 2 verktygslådor. Ofta finns det jag letar efter någonstans, men jag hittar det inte, eller så är det utlånat, så då köper jag en ny. Sen kommer det jag letade efter fram vid ett senare tillfälle.
Upphittade ett prima koben när jag skulle uppgradera sopskåpet, någon fattig byggare måtte ha glömt det under. Någon annan hann raskt befria verktyget sedan. Härdat och slipat (i motsats till mig skulle säkert någon mena).
Men alltså. Kör verkligen så många redan med trådlösa knivar? Kommer ju bort.
Kastar man ena vanten så dyker den andra upp p beställning.
Förutom en morakniv Kansbol som ligger i verktygslådan så har jag en morakniv Pathfinder som följer med på skotertur eller annan utflykt i naturen.
Annars har jag en lokal knivmakare som gjorde en specialbeställd kniv åt mig för några år sedan med ett blad av Damaskusstål. Den sista kniven har jag på jakten tillsammans med en uppsprättare av billig
Modell. Typ Englessons. Har inte tappat bort någon av mina knivar ännu. Dock är damaskusstål kanske inte det bästa valet i hållbarhet när man tar ur en älg men f&n så vass den är. Den kniven brukar få byta blad vartannat år.
För att vara sällananvändare av knivar finns ändå en del knivar i mitt liv.
1 st butterfly inköpt på Kreta som 13 åring, flögs hem i handbaggaget.
1 st 27 cm hemsnickrad i högstadiet
1 st fällkniv, skurit av halva tummen i vildmarken
1 st fiskekniv
Ca 3 st Mora
Ca 10 st bladknivar
När jag fick min Mora 2000 strax efter år 2000 kostade den bara 100 kr. Den har jag fortfarande.
Har även en julgranskniv från Jula som är fällbar, har ficklampa och en massa för 120 kr. Den är mycket kompakt men redan borttappad.
35-40 Moraknivar bland annat Robust, ett antal Classic, Pathfinder med flera.
Min EDCkniv är mora elkniv99 kr på jula
Perfekt att skära upp ensilagebalar och balsnören.
Gummerad handtag.
Tappar mycket annat men inte knivar. Ut i skogen tar jag ofta en Helle wind, fällkniven EKA T8 eller någon Mora. Har även en finare samekniv och blandade billigare arbetsknivar.
Porsche-knivar från Chroma
Satakes Hi-tech i svart keram
Global SAI
Är dock mycket sugen på en Yaxell Super Gou Ypsilon (kockkniven).
Har inte tappat bort någon. Än.
Egensmidd med skaft av äppelträ
Köpte ett par knivar när jag gick med i hemvärnet för drygt 12 år sedan. En lite större (25 cm blad) för kvistning m.m. och en mindre. Vet inte vad det är för märke eller modell men de två hamnade på 1500 kr och slår man ut det på antalet år så blir budgeten ca 125 kr/år.
Tyvärr försvannh den mindre kniven i höstas när grabben fick låna den till scouterna så det blir till att hitta en ny.
Man tappar inte bort sin kniv, den är alldeles för viktig. När jag går i skogen har jag en handgjord med blad av Kniv-Kaj och handtag av älghorn. Till vardags hemma och i verkstan har jag en enkel Morakniv som slipas på en Tormek vid behov. Tips om yxor som försvinner lätt i snön om man hugger i skogen på vintern, – måla de yttersta två decimetrarna på skaftet knallröda!
Kolstålblad blir mörkare om man badar dom i lite syra, tex ättika. Bättre än sprayfärg.
Har blivit av med flest knivar när jag ska flyga 😀 Flög regelbundet i jobbet för några år sedan. Då brukade jag ha med mig en ryggsäck som jag ofta också hade på små utflykter och vandringar.
Kniven hade en tendens att hamna långt ner i nåt stort fack och glömmas kvar där. Ibland upptäcktes den i säkerhetskontrollen, men inte alltid. På Arlanda var de usla på att hitta mina knivar. Ofta var det på någon mindre flygplats som jag med skammens rodnad på kinderna svarade nej på frågan om jag ville checka in min morakniv. Borde fört statistik på vilka flygplatser som hade mest nitiska kontrollanter.
Blev av med en Leatherman sist jag flög från utlandet. Hade gömt den i ryggsäcken istf att lägga den i resväskan. Fick förslaget att posta den hem, men jag orkade inte. Behåll den sa jag bara och gick vidare. Den var en gång inköpt i New York för att lösa ett specifikt problem som uppstod där. Har inte haft nytta av den sedan dess. Bara ett evigt släpande på den ifall något liknande skulle hända. Köper en ny ifall behov uppstår.
gömt->glömt
Till vardags har jag en fällkniv i byxfickan, förhoppningsvis lagligt då jag är vapenägare och vill så förbli. Fällknivarna som jag äger (ett 30-tal) är av fabrikat EKA, Wenger och Victorinox. Dessa tappas bort ibland eller stjäls av någon illvillig i min närhet, vet inte men tror det. I verkstaden ligger det en hel låda med begagnade Moraknivar och några från Hultafors. Slipas och tas om hand under mörka vinterkvällar när jag har behov av verkstadsterapi. I skogsryggan finns en Hultafors OK4, tacticool med mörkt blad och lite paracord lindat runt slidan. I vapenskåpet ligger en Fällkniven F1 och en Casström, båda presenter och alldeles för dyra för dagligt bruk. Sparar dessa till acopocalypsen.
Har en Hultafors OK1, gillar den riktigt mycket! Rekommenderas. Mycket fin kniv för pengarna. (180:-?) Gillar kolstålet i bladet. För övrigt är också Hultafors tändstål fint. Kniven har en hållare för tändstål, så en jättefin EDC.
Mora Eldris till det mesta, ESEE 4 som grövre sak i skogen, Victorinox Cadet i alox i fickan. Annars är det väl Learherman Wave som alltid är med (gör gärna en motsvarande gallup om multiverktyg).
Stilett, butterfly och knogjärnskniv är det jag kör med mest. Ingen idé att köpa några dyra, man får ju ofta slänga dem.
Global G-12 Köttyxa
Global G-2 Kockkniv
Global G-5 Grönsakskniv
Global GS-5 Grönsakskniv
Global GS-11 Allkniv
Global GS-7 Skalkniv
Global G-9 Brödkniv
Global GS-14R Allkniv
Global GS-10 Ostkniv
Inköpta runt millennieskiftet och minst tre används varje dag av mig (lagar 99+ % av alla måltider till familjen). Diskas brutalt i maskin efter varje användning daligen i 20 år nu. Bryns när behov uppkommer. Inlämnade för omslipning till proffs två gånger under min ägo.
Enda anmärkningen är att GS-modellen har en mjuk övergång mellan blad och handtag som svetsas fast och sedan slipas graderna bort. Processen gör att materialet förändras från stainless till lite sämre och samtliga knivar utom köttyxan, som troligen används för sällan, har fått ytrost på detta ställe på grund av diskmaskinstvätt. Påverkar bara kosmetiskt och marginellt.
"Buy quallity, cry once"
Har funnit att Morakniv Basic? med rött handtag och knivslida för ~50kr fungerar bäst och är lättast att hitta när man förlagt den.
Har oftast en fällkniv på mig. Växlar mellan en Buck 110 (inköpt 1984) och en anonym -men grymt stabil och vass-fällkniv med clips. Eftersom clipskniven är lättare att flytta mellan olika brallor, börjar den ta över edc-rollen alltmer.
I naturen har jag en Eka W12 och liten Fiskars yxa, samt alltid som backup: En budget-Morakniv (som jag anser är extremt prisvärd).
Ett par budgetmoror ligger också alltid i bilens bagageutrymme, liksom en Fiskars yxa, en spade (Klas) och en såg.
I köket har jag Victorinox köksknivar (som jag också tycker är mkt prisvärda).
.
Hultafors repkniv på dykslangen och i arbetsbyxorna, Emerson HD-7 som edc.
Ett J Martiini samiskt svärd, ca 65 cm. Graverad läderslida och graverat blad, samiskt motiv. Masurbjörk i handtaget. Signerad J Martiini, Rovaniemi Finland. Försökt leta efter något liknande på nätet men hittar inga i den storleken. Lite otymplig på Stureplan så jag tar bara fram den vart femte år och tittar på den. Sen finns det en upphittad dubbelslida med slöa moraknivar med färgfläckar i verktygslådan…..
Kul ämne! Jag försöker ge ett par olika perspektiv utifrån mina erfarenheter.
Jag har varit med och byggt upp ett industriföretag som idag har verksamhet på 2 orter och ca 15 anställda. Förr om åren gjorde jag en hel del praktiskt arbete själv.
När jag besöker en fabrik brukar jag göra en enkel inventering så att jag vet att mina anställda alltid har tillgång till det som behövs för att lösa enklare problem. Är knivarna slut åker jag själv iväg och köper en ny låda. Kan jag välja så tar jag Mora eller Hultafors för att stödja svensk industri. På 15 personer använder vi:
* Enkel standardkniv, 70-100 st per år.
* Brytbladskniv/mattkniv/"Stanley", 10 hållare och 150-200 blad per år.
För personligt bruk har jag följande: Dyrare multiverktyg i datorväskan. Enklare Moraknivar i familjebilen, båten, friluftsryggsäcken, fiskelådan, verktygslådorna och arbetsbyxorna. De två äldsta barnen (8 resp 7 år) har vars en egen Mora Scout som de fått efter avklarat knivbevis.
Den enda som har en dyr och vacker kniv är min fru, som är Mulle-ledare. Vid de träffarna brukar det vara svårt att inte kommentera när jag ser klantiga stadsbor misshandla sönder svindyra yxor och knivar som de köpt på Naturkompaniet. Hon har numer alltid med en lånekniv och en låneyxa…
För arbete, gamla moraknivar som görs rena från färg och slipas vid behov. I övrigt nga Spyderco i olika utförande och storlek. "Ladybug" är i sitt lilla format väldigt behändig och praktisk. Hittills aldrig tappat någon annat än just en "Ladybug" och då var det bara temporärt då den återfanns i bälgen i tvättmaskinen.
Nu ska jag svära i körka, slipar mina knivar på ett enkelt v-bryne från biltema och det blir fantastiskt skarpt. Har div keramiska brynen som förvisso ger extrem skärpa men kräver mycket jobb.
Har en uppsjö med knivar och har tappat någon som sedan upphittats. I arbetskläderna har jag div billiga (men alltid skarpa) knivar modell hårdplastskaft men i uniformen har jag en Mora frost från 90-talet som är kanon, gummerat handtag och rakbladsvass. Därutöver har jag en brusletto från Norge och div andra finklivar. Abret med dessa fina är att man drar sig för att använda dem 😧